ELKRISEN

Elpriskollaps tvingar producenter att dra ned – ”Kalkylen går inte ihop”

Elpriserna i norr har rasat med 66 procent på ett halvår. Trots det finns det för få som vill använda elen, menar både Holmen och Skellefteå Kraft. "En tydlig signal att inte producera. Ibland får vi till och med betalt för att snabbt stänga av produktion”, säger Joachim Nordin, vd på Skellefteå Kraft, till TN.

En mild vinter, kraftig nederbörd och god tillgång till vind- och vattenkraft har lett till att elpriserna rasat i norra Sverige och pressat ner lönsamheten för elproducenter i området.

I elområde SE1 (Luleå) och SE2 (Sundsvall) uppgick det genomsnittliga spotpriset under perioden januari till juni till 14 öre per kilowattimme. En minskning med 66 procent jämfört med motsvarande period i fjol, enligt senaste halvårsstatistik från Energiföretagen.

– Det är historiskt lågt. Man får gå tillbaka till 2020, då vi hade ett kvartal där elpriserna var snäppet lägre. Det är inte jättekul att producera el där det är som billigast i landet och konsumerar det där det är betydligt dyrare, säger Henrik Sjölund, vd för Holmen, som utöver sin skogsverksamhet driver egen elproduktion via vatten- och vindkraft.

”Tvingas dra i handbromsen”

När TN intervjuade Holmen om sin roll som energiaktör för några år sedan, såg man det som affärsmässigt rätt inriktning och en chans att vara en del lösningen för att klara elförsörjningen och den gröna omställningen. Men med varierande elpriser kan lönsamheten få tillfälliga hack i kurvan. Som i den senaste kvartalsrapport från Holmens energisegment en förlust på 33 miljoner kronor, en försämring med 92 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol.

– Med ett så här lågt elpris går kalkylen inte ihop och då måste även vi dra i handbromsen. Visserligen ger våra vattenkraftmagasin möjlighet att styra produktionen till de timmar som ger bättre betalt, men med ett mycket lågt elpris ger det inte så stor effekt, säger han.

Även Skellefteå Kraft ser också prispressen som ett problem.

– Är du elproducent i norra Sverige är förutsättningarna tuffa med så här låga elpriser. Vi är nog inte värst drabbade eftersom vi länge har arbetat med att balansera vår budget genom att hitta intäkter på andra sätt. Men långsiktigt är det svårt för stora elproducenter att hantera om priserna fortsätter att ligga på den här nivån, säger vd Joachim Nordin.

Negativa elpriser

Siffrorna Energiföretagen visar också en starkare trend med allt fler timmar av negativa elpriser i norr, en situation som paradoxalt leder till att elproducenten tvingas betala för att leverera sin el.

– När det finns för mycket produktion kopplas den bort. Negativa elpriser är ju en tydlig signal att inte producera. Ibland får vi till och med betalt för att snabbt stänga av produktion eller öka förbrukningen för att hjälpa Svenska kraftnät att hålla elsystemet i balans, säger Joachim Nordin.

”Det har också att göra med att vi har lagt ner kärnkraft i Sverige och har lagt större delen av vindkraften i norr”

Henrik Sjölund ser också en trend där elpriserna blivit väldigt volatila.

– Det har delvis att göra med tillfälliga faktorer som fyllda vattenmagasin och milt väder. Men det har också att göra med att vi har lagt ner kärnkraft i Sverige och har förlagt större delen av vindkraften i norr. Och även om det är lite för tidigt att uttala sig om de exakta konsekvenserna så tror vi att införandet av flow-based (flödesbaserad kapacitetsberäkning) spelar in, säger Henrik Sjölund.

Halvårsstatistiken visar också att medan priserna bottnar i norr ökar prisskillnaderna gentemot mellersta och södra Sverige. I elområde SE3 (Stockholm) låg priserna oförändrat på 50 öre per kilowattimme, medan priset i SE4 (Malmö) steg med fem procent till 63 öre.

Inlåsta elektroner

Så länge vi ser bristande överföringskapacitet mellan norr och syd, kan vi förvänta oss att elektronerna blir inlåsta i norr, säger Henrik Sjölund.

– Det finns planer på att Svenska kraftnät ska bygga ut överföringskapaciteten, men än så länge har lite hänt. Vi kommer att se ytterligare steg 2027–2028, men först fram till 2035 ska kapaciteten öka från ungefär 7 000 megawatt till över 10 000, säger han.

Inlåsningseffekterna kombinerat med dessa låga priser, gör att vi missar möjligheten att överföra detta till resten av Europa, särskilt i en tid när kontinenten skriker efter billig el, menar Joachim Nordin.

– Det känns som ett slöseri att vi sitter på överskott här i norr. Med vårt elöverskott har vi stor potential att stärka Sveriges konkurrenskraft gentemot resten av världen.

”Vi borde dra nytta av de fördelar som finns i norr”

Men enligt Joachim Nordin på Skellefteå Kraft kan man inte heller vänta på att bygga ut elledningar som både kostar tid och pengar. Det handlar också om att skapa ny konsumtion lokalt.

– Vi borde dra nytta av de fördelar som finns i norr. Det finns fantastiska möjligheter för nyetableringar och grön industrialisering men även omställning i befintlig industri och transportsektor. Parallellt kan man bygga ut elnätet så att mer el kan föras dit behoven finns, säger han och fortsätter:

– På Skellefteå Kraft och andra energibolag arbetar man intensivt att skapa de här förutsättningarna och vi har intressenter och potentiella projekt i vår region. Kombinerar man detta med bättre överföringskapacitet kan vi verkligen driva svensk tillväxt här uppe.

För några år sedan duggade rapporterna tätt om att Norrland var på väg mot en ny gyllene industriepok, som i sin tur skulle leda till en tillströmning av arbetstillfällen, tillväxt och en välmående glesbygd. Men enligt Henrik Sjölund har utvecklingen hittills uteblivit.

– Många, liksom vi, trodde för några år sedan att den gröna omställningen skulle fortsätta i snabb takt och attrahera många elintensiva projekt i norra Sverige. Det finns fortfarande projekt på listan, men ganska många har fått stryka på foten på grund av en mängd omvärldsfaktorer som vi alla känner till. Inget av dem har ännu realiserats så långt att de faktiskt konsumerar mycket el, säger han.

Han får medhåll av Joachim Nordin.

– Tyvärr har vi inte lyckats få upp tempot i den gröna omställningen av industrin och transportsektorn, åtminstone inte i den takt som skulle vara möjlig. Vi ser att både industri och investerare är försiktiga och oroliga, vilket hänger ihop med geopolitiska utmaningar och lågkonjunkturen i Europa. Vi skulle behöva få fart på omställningen igen, för just nu haltar den lite.

Ett scenario som på kort sikt skulle kunna balansera behovet i norr är att förlägga nya AI-center förläggs där. Men sådana satsningar har kritiserats för att riskera att göra värdlandet till en digital soptipp, vilket Affärsvärlden rapporterar.

– Det byggs väldigt många datacenter och AI-center, där utvecklingen har gjort att elkonsumtionen är klart mycket högre än för bara ett par år sedan. Sverige finns med i blickfånget, och vi får se när det blir realitet.

Efterfrågar politiska reformer

Trots motgångarna ser Henrik Sjölund på situationen med tillförsikt.

– Sannolikt kommer det att ske saker som ökar elförbrukningen och därmed bidrar till att få systemet mer i balans igen. Vi tar det lugnt, det gäller att ha perspektiv och ha lite is i magen. Vi fortsätter att arbeta med att ta fram tillstånd på egen mark och färdigställa vår vindkraftspark Blisterliden. Det slutar vi inte med över en natt bara för att elpriset just nu är för lågt.

Det är svårt att rå över faktorer på makronivå, men politiskt kan man verka för att gynna svensk industri i skogsrika Norrland. Ett exempel är grundlagsutredningen som utreder behovet av att stärka äganderätten i grundlagen.

– I Europa har vi ingen egentlig konkurrensfördel i energifrågan. Kina har kolet och USA har gasen. Vi har möjligheten att stärka våra positioner inom bioekonomin. Men då måste vi också säkerställa äganderätten för oss som verkar i skogen, så att den kan brukas mer och på ett hållbart sätt, snarare än mindre. Här har regeringen fortfarande en del kvar att bevisa när det gäller att ta saker i mål