REGELKRÅNGLET

Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter – ”Går tyvärr inte särskilt bra”

Drönartekniken har gigantiska möjligheter att lyfta svensk konkurrenskraft och samtidigt förbättra klimatet och arbetsmiljön. Men snåriga regler och sega tillståndsprocesser hindrar svenska entreprenörer i kampen mot Kina och USA. ”Det tar sex månader innan handläggare i Sverige ens rör ett ärende”, säger Victoria Barrsäter på Svenska Drönarnätverket till TN.

Den svenska drönarbranschen befinner sig i ett tidigt skede av utvecklingen och präglas av små och specialiserade aktörer. Enligt en undersökning från branschorganisationen Svenska Drönarnätverket är drygt 60 procent av företagen små med en eller få anställda. På toppen finns några aktörer med större organisationer som polisen, energibolag, skogsföretag och kommuner. Det största området för drönare är inom informations- och kommunikationsverksamhet där fotografer, journalister och mäklare använder sig av tekniken. Sedan följer byggbranschen och fastighetsbranschen. Drönare används numera i samtliga branscher.

– Drönare har gått från att framför allt vara en hobby till att bli en allt större verksamhet. Vår undersökning visar att det finns en tydlig framtidstro hos svenska drönarföretag och flera rapporterar förbättrad lönsamhet och ökande efterfrågan, säger Victoria Barrsäter, branschansvarig på Svenska Drönarnätverket, till TN.

Men samtidigt larmar branschen om att de svenska företagen tvingas kämpa i motvind i jämförelse med internationella konkurrenter. Precis som inom AI är det USA och Asien med Kina och Japan i spetsen som dominerar inom drönartekniken.

– USA och Kina drar ifrån oss även på det här området. Vi brukar säga att Kina utvecklar tekniken, USA använder den medan vi i EU reglerar den. EU försöker att införa en gemensam drönarstrategi för alla medlemsländer men det går tyvärr inte särskilt bra, säger Victoria Barrsäter.

Regelkrångel största hindret

Enligt Svenska Drönarnätverkets rapport pekar företagen ut regelverket som det största hindret för utveckling, särskilt lagen om spridningstillstånd.

– De svenska reglerna fungerar hyfsat för enklare uppdrag och så länge drönarna flyger inom synhåll för piloterna. Men så fort det handlar om riktiga nyttouppdrag som innebär att flyga längre transporter då tar det stopp. Och detta orsakas alltså inte av tekniska skäl utan av regulatoriska. Som det är nu lägger dessutom lagen om spridningstillstånd en blöt filt över den svenska drönarbranschen, säger Victoria Barrsäter.

”Det är frustrerande att det går så långsamt.”

Svenska företag klagar också över att komplicerade tillståndsprocesser och orimligt långa handläggningstider försvårar verksamheten.

– Det tar sex månader innan handläggare i Sverige ens rör ett ärende. I Norge är hela processen klar på två veckor. Det är frustrerande att det går så långsamt. Vi har tagit fram förslag på hur vi kan ändra reglerna och slippa de här långa tillståndsprocesserna, säger Victoria Barrsäter.

Branschen försöker nu övertyga ledande politiker om att förbättra villkoren för den svenska drönarbranschen. Bland annat uppvaktas bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson, KD. Victoria Barrsäter menar att svenska myndigheter har för lite resurser för att hantera tillståndsprocesserna kring drönarverksamhet.

– Det finns alldeles för få personer som arbetar med de här frågorna hos myndigheterna och resurserna räcker helt enkelt inte till för vår växande bransch. Vi behöver en samordnande funktion där bransch och myndigheter kan samlas för att lösa de problem vi har. Vårt regelverk är utdaterat och behöver moderniseras, säger hon.

”Inte många miljoner som behövs för att den här branschen ska kunna flyga av sig själv.”

Svenska Drönarnätverket uppger att regeringen har chansen att lyfta den svenska konkurrenskraften genom att förenkla villkoren för drönarbranschen.

– Drönare har en enorm potential och kommer att revolutionera sättet vi transporterar oss på och dessutom förbättras samhällsekonomin, klimatet och arbetsmiljön. Den här regeringen pratar väldigt mycket om konkurrenskraft och det här är ett väldigt resurssnålt sätt att växla upp den svenska konkurrenskraften. Det är inte många miljoner som behövs för att den här branschen ska kunna flyga av sig själv, säger Victoria Barrsäter till TN.