DEBATTEN OM GÅRDSFÖRSÄLJNING

Ölbryggaren: Därför gillar jag reglerna för gårdsförsäljning – ”Många blandar ihop det”

Kraven för att bedriva gårdsförsäljning har mötts av en kritikstorm från landets bryggerier. Men Andreas Fejes, grundare av Vreta Kloster Bryggeri, tycker att kritiken är överdriven. ”Lagstiftningen uppfyller sin funktion”, säger han.

Tidningen Näringslivet har tidigare rapporterat om bristerna producenter ser i den nya lagen om gårdsförsäljning av alkohol. Flera har valt att inte ens ansöka om tillstånd, framför allt på grund av kravet på att arrangera en kunskapshöjande aktivitet på minst 30 minuter i samband med försäljning, men även för att det kostar mycket att ansöka om tillstånd.

Bryggerier vittnar om svårigheter med att ha tillräckligt med personal för att både ta emot kunder och genomföra aktiviteterna, samtidigt som det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Att kunder dessutom måste genomföra aktiviteten varje gång de vill köpa öl, i stället för att det räcker med en gång, har väckt kritik från både producenter och kunder.

Långt över förväntan

Andreas Fejes, grundare av Vreta Kloster Bryggeri i Ljungsbro utanför Linköping, var bland de första att komma igång med gårdsförsäljning. Han var initialt skeptisk till lagen.

– Jag var skeptisk från början eftersom det var så pass reglerat. Jag är inte emot regleringarna eftersom de är en förutsättning för att behålla monopolet, säger han och fortsätter:

– Jag såg framför mig att det inte skulle vara någon jättetillströmning men det har ju varit långt över förväntan. Jag skulle inte säga att det blir en jätteviktig inkomstkälla men det blir i alla fall ett plus i kanten.

Men nu är det i stället full fart på försäljningen, och han räknar med minst 600 besökare som deltar i en guidad betald visning under sommaren.

Andreas Fejes delar inte bilden av att lagen är otillräcklig.

– Jag tycker att lagstiftningen uppfyller sin funktion – att vara en besöksnäringsreform som skyddar monopolet, säger han.

Han menar att en stor andel av Sveriges bryggerier skulle försvinna om lagen utformades på ett sätt som inte skulle klara en rättslig prövning i EU-domstolen.

– Det handlar i grunden om frågan om man ser det här som en reform för besöksnäringen eller som en reform för att skapa ytterligare en detaljhandelskanal. Jag tror tyvärr att många blandar ihop det, säger han och fortsätter:

– Man kanske i grunden tycker att det är bra med monopolet, men tycker att det är löjligt med kravet på en kunskapshöjande aktivitet. Men då har man kanske inte tänkt ett steg till – på vad som är syftet med reformen.

Kunder skeptiska

Enligt Andreas Fejes utgör försäljningen till Systembolaget mellan 75 och 80 procent av hans totala försäljning. Eftersom bryggeriet uppfyller kriterierna för det småskaliga och lokala sortimentet, är Systembolaget enligt sina regler skyldiga att ta in produkterna.

– Systembolaget har ett lågt påslag jämfört med privata aktörer, som jag inte tror skulle ta ansvar och göra det bättre än vad Systembolaget gör idag.

Samtidigt har även han upplevt att en del kunder är skeptiska till kravet på att genomföra en aktivitet varje gång de vill köpa öl.

– Men det är klart att man måste, eftersom det handlar om besöksnäring – det är ingen detaljhandel, säger han.

– Då får man förklara: Vill ni köpa vår öl "by the bottle" kan ni gå till Systembolaget. Det är jättesmidigt att beställa hem. Vill ni ha en upplevelse – då är ni välkomna på en guidad tur här.

Vissa delar av lagen borde justeras ”Bara löjligt”

Han är dock öppen för att vissa detaljer i lagen skulle kunna justeras. Som längden på den kunskapshöjande aktiviteten, att minska den till exempelvis 20 minuter. Samt upplägget – att tillåta att en större del av aktiviteten blir digital, så att producenterna inte behöver binda upp lika mycket personal.

Ett krav han tycker borde tas bort helt är det om muntlig information om alkoholens skadeverkningar.

– Det är bara löjligt. Det behöver inte Systembolaget eller pubar heller göra muntligt. Skriftlig information – absolut. Men inte muntlig.