FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Experterna till TN: Därför höjs flygpriserna i Sverige

Det var tänkt att svenskt inrikes flyg skulle bli en konkurrensutsatt marknad. Men trenden går mot att SAS tar en allt större del av kakan. ”Nu ser vi resultatet, färre avgångar och högre priser”, säger flyganalytikern Jan Ohlsson.

Den svenska flygmarknaden avreglerades 1992 efter förebild från USA. I Sverige innebar det att andra flygbolag fick chansen att konkurrera och att det monopol som SAS och Linjeflyg hade på det svenska inrikesflyget upphörde. Sedan dess har flygbolag kommit och gått i takt med att flygmarknaden, både inrikes och utrikes har förändrats i allt snabbare takt.

En snabbspolning av utvecklingen på svenskt inrikesflyg sedan avregleringen visar att i ett första steg ökade monopolsituationen. Den tilltänkta konkurrensen mellan SAS och Linjeflyg upphörde i och med att SAS köpte Linjeflyg och därmed fick en marknadsandel på cirka 95 procent. Trots det tillkom ett antal aktörer med ambition att slå sig in på marknaden och 2005 flög 13 olika flygbolag på 45 linjer inom landet. Den ökande konkurrensen bidrog till att SAS dominerande ställning halverades. Efter hand stabiliserades marknaden och innan pandemin fanns tre huvudkonkurrenter: SAS med 49 procent av inrikesmarknaden, BRA med 29,7 procent och Norwegian 18,8 procent, medan ett antal mindre aktörer delade på resterande procent.

Det är en situation som har förändrats väsentligt sedan den 1 januari i år. Då slutade flygbolaget BRA att flyga i egen regi från Bromma och blev istället underleverantör till SAS, samtidigt som verksamheten flyttade till Arlanda. SAS, som redan stärkt sin andel av inrikesmarknaden efter pandemin, kontrollerar sedan dess cirka 82 procent av det svenska inrikesflyget. Främste konkurrenten Norwegian har cirka 13 procent och övriga mindre bolag resterande andel. Det visar rapporten ”Svensk luftfarts konkurrenssituation” som Trafikanalys publicerade nyligen.

– Siffrorna visar att vi är på väg mot en situation med mycket svag konkurrens, säger Backa Fredrik Brandt, projektledare på Trafikanalys och ansvarig för rapporten.

Tillbakagång

Det är en framtidsspaning som understryks av de båda utredningarna. Trafikanalys har använt Herfindahl–Hirschman index (HHI), en indikator som visar hur konkurrenssituationen inom en bransch ser ut. Om det så kallade HHI-värdet överstiger 0,25 räknas marknaden som mycket koncentrerad. I Sverige var värdet 0,41 redan innan samgåendet mellan SAS och BRA.

– Vi är på väg tillbaka till det monopol som rådde innan avregleringen. Mycket tyder tyvärr på det, säger flyganalytikern Jan Ohlsson till Tidningen Näringslivet.

Konkret har det inneburit att stort antal destinationer runt om i landet bara har ett flygbolag som flyger linjen. I princip är det bara konkurrens på fyra destinationer inom landet, från Arlanda till Kiruna, Luleå, Skellefteå och Umeå, där både SAS och Norwegian flyger. I övrigt är det SAS och två-tre små flygbolag som ensamma flyger till de drygt tjugotalet flygplatser i landet som har kommersiell trafik.

– Och nu ser vi resultatet, färre avgångar och högre priser, säger Jan Ohlsson.

De senaste tre åren, sedan pandemin släppte greppet och resandet kom igång, har biljettpriserna på inrikesflyget fördubblats och stigit betydligt snabbare än för övriga trafikslag, enligt Konsumentprisindex. Biljettpriset är en viktig faktor för konkurrenskraften, men även restid, turtäthet och tillförlitlighet – alla klassiska säljargument för att välja flyget – påverkar valet av transportsätt.

– När tidtabellerna blir glesare samtidigt som priserna höjs då tappar flyget sina främsta fördelar. Istället skapas en nedåtgående spiral som fortsätter att urholka inrikesflyget än mer, säger Jan Ohlsson.

Tungt för företagen i norr

Företagen särskilt i norra Sverige har återkommande pekat på behovet av att kunna resa fram och tillbaka till Stockholm över dagen. Ett minskat antal frekvenser gör det allt svårare att klara det vilket påverkar näringslivets möjligheter och samhällsutvecklingen i stort. Det blir också svårare att nå de transportpolitiska målen, menar Backa Fredrik Brandt.

– Flyget spelar en viktig roll för tillgängligheten i hela landet. En krympande flygmarknad med allt färre avgångar och alternativ gör att flyget förlorar i attraktivitet, säger han.

Om den minskande konkurrensen och höjda biljettpriser leder till att än färre människor väljer att flyga spär den på en situation som redan är ansträngd. Pandemin slog hårt mot flyget i allmänhet och inrikesflyget i synnerhet. Än idag har inrikesflyget inte återhämtat sig och antalet passagerare ligger i snitt cirka 39 procent under nivån som gällde 2019, visar Trafikanalys rapport. Någon förbättring är knappast aktuell inom de kommande fem-sex åren konstaterar Transportstyrelsen, som även de utrett den svenska flygmarknaden.

– Med andra ord skulle den nuvarande nivån kunna ses som det nya normalläget, skriver Transportstyrelsen i sin rapport ”Utvecklingen på marknaden för inrikesflyg”.

Allt färre flyger

Ett sviktande passagerarunderlag, tillsammans med den, enligt Jan Ohlsson ”cementerade monopolställning” som nu råder i Sverige, kommer att försvåra för andra flygbolag att ta sig in på den svenska inrikesmarknaden. Det irländska lågkostnadsbolaget Ryanair, som är väl förankrat i Sverige när det gäller utrikestrafik, gjorde för två år sedan ett försök att flyga även inrikes från Arlanda till fyra destinationer, Umeå, Luleå, Malmö och Göteborg. Men efter knappt två år drog sig Ryanair ur satsningen och flyger nu enbart utrikes från Sverige.

Att konkurrens är en motor för ett ökat flygande visar utvecklingen i Skellefteå. Åren 2017 och 2018, alltså innan Northvolt-boomen på allvar dragit igång, gick Norwegian in och konkurrerade med SAS på sträckan Arlanda – Skellefteå.

– Det blev en konkurrens som öppnade för helt nya passagerargrupper att välja flyget. På ett år närmast fördubblades antalet resande på flygplatsen och det beror helt och hållet på att vi fick två aktörer som konkurrerade med priserna, säger Robert Lindberg, vd för Skellefteå Airport.

Skellefteå blev då en av de snabbast växande flygplatserna i landet fram till att pandemin slog till och sänkte stora delar av inrikesflyget. Idag har flygplatsen konkurrens två dagar i veckan när SAS och Norwegian båda trafikerar flygplatsen vilket gett positiva effekter. Men SAS har dock aviserat en stor minskning av antalet flygningar till Stockholm. Robert Lindberg hoppas att det bara är en tillfällig nedgång eller att den marknad som finns i regionen ska locka något annat flygbolag att starta trafik.

”Människor måste flyga mer”

Geir Karlsen är vd för Norwegian och därmed den enda som i dagsläget på allvar kan utmana SAS. Han har inget emot att möta fler konkurrenter som vill satsa på Sverige men för att det ska bli verklighet krävs framför allt en sak, slog han fast vid ett seminarium i Almedalen i juni:

– Människor måste flyga mer för att få till ett bättre utbud i Sverige, för att få till en bättre tillgänglighet. Alldeles oavsett vad vi gör i branschen så är det vad som måste till för att vi ska få mer att göra, att SAS ska få mer att göra och för att andra ska kunna komma in och konkurrera med oss.

– SAS gjorde ett smart drag när de blev vänner med BRA men för Sverige skapade det ett monopol. Och som vi alla vet så leder ett monopol till högre biljettpriser och är inte till gagn för befolkningen, konstaterade Geir Karlsen.

En allt ovanligare syn. Konkurrensen på inrikesflyget i Sverige minskar, det ger färre flygningar och högre biljettpriser. ( Daniel Nilsson /SvD/TT)