BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Lista: Här är Sveriges sämsta vägar – ”Så orättvist”

De svenska vägarna är i dåligt skick och det finns fortfarande alldeles för stora regionala skillnader, visar en analys. TN listar länen där vägarna är som sämst. ”Vi har sett att både röda och blå regeringar har slarvat”, säger Tina Thorsell, Transportföretagen.

Transportföretagens analys om tillståndet för de statliga vägarna visar för första gången på en positiv utveckling. På fyra år har andelen statliga vägar som är i mycket dåligt skick minskat från 13 till 10 procent.

Totalt sett är i dagsläget 22 procent av landets vägnät i dåligt eller mycket dåligt skick, vilket kan jämföras med 26 procent 2020. Analysen visar även att det finns stora mellan länen, i Jämtland är 20,5 procent av vägarna i dåligt skick samtidigt som det i Östergötland bara är 2,7 procent.

– Är vägarna dåliga så blir det svårt för transportföretagen att konkurrera med andra länder, säger Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, till TN.

– Dessutom är det Trafikverket som ansvar för vägarna och i stället för att satsa på att förbättra vägstandarden har man på många ställen i stället sänkt hastigheten. Och då tar det ju helt plötsligt längre tid att ta sig från punkt A till B.

”Vi har sett att både röda och blå regeringar har slarvat med underhållet”.

Transportföretagen släppte sin första analys av de statliga vägarna för fem år sedan.

– De svenska transportföretagen har under en lång tid levt med dåliga vägar, men vi insåg att det inte räcker att säga att vägarna är dåliga utan vi måste ha siffror på det. Målet har varit att åskådliggöra hur dåliga vägarna faktiskt är och bli mer konstruktiva i det politiska samtalet.

Transportföretagen har även tagit fram en interaktiv karta där intresserade kan klicka sig in på olika vägar för att se kvaliteten i dag och hur vägarna väntas se ut 2034 – med den nuvarande budgeten, en budget som ökar med två miljarder kronor per år och en ökning på fyra miljarder per år.

– Hemsidan är ett bra sätt för oss att illustrera att vägarna håller på att förfalla.

– Där kan man se hur olika statliga vägar ser ut i dag och vilket skick de kan vara i om man ökar budgeten. Det har vi kunnat visa beslutsfattarna, vilket också har gett resultat.

Majoriteten av de statliga vägarna i Sverige byggdes mellan 1950-talet och 1980-talet under en period av ekonomisk tillväxt och ökad bilism.

– Då var vi i en tillväxtperiod och det är ju såklart roligt för politiken att investera och satsa.

– Men underhåll är ju inte lika kul och vi har sett att både röda och blå regeringar har slarvat med underhållet.

Hon menar att anledningen till att Sverige numera har så många statliga vägar som är i dåligt skick är att politiken inte har avsatt tillräckliga medel för underhåll.

– Och då har Trafikverket satsat där det bor flest människor. Det är ingen orimlig prioritering att när man har begränsade resurser så satsar man där det bor folk.

– Men det är ju inte hållbart över tid och det är skälet till att det har blivit så orättvist.

”Trafikverket har ju inte precis svart bälte i upphandling”.

I oktober 2024 presenterade regeringen den nationella infrastrukturplanen 2026–2037 som bland annat innehöll en budgetökning på 354 miljarder kronor för drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar. Utöver det tillförde regeringen 500 miljoner kronor i årets vårbudget.

– När det gäller pengar och politik så är jag alltid lite misstänksam, då man få ta inflation och annat i beaktande.

– Men utöver de faktiska siffrorna har regeringen också slagit fast ett mål om att 2037 ska underhållsskulden vara borta då och det sätter jag mitt hopp till.

Även om de politiska satsningarna är välkomna så finns det en oro att det faktiska arbetet kommer att bli utmanande för den ansvariga myndigheten Trafikverket, menar hon.

– Med den stora satsningen som regeringen gör så skulle jag säga att det är realistiskt att underhållsskulden är borta 2037.

– Men Trafikverket har ju inte precis svart bälte i upphandling, utan de är tvärtom ganska dåliga på upphandlingar och projektledning. Vi tror att Trafikverket verkligen behöver trimma sin förvaltning. Men det politiska beslutet, det är vi nöjda med.