DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Professor: Nu måste skatten avskaffas – ”Miljömässigt och ekonomiskt vansinne”

Elektronikskatten är direkt kontraproduktiv och gör mer miljöskada än nytta, enligt Mattias Lindahl, professor vid Linköpings universitet, som kräver att den tas bort. ”Det är en hål i huvudet-skatt”, säger han till TN.

Skatten på kemikalier i viss elektronik, även kallad elektronikskatten, infördes den 1 juli 2017 och var en del av den dåvarande regeringens strategi för att minska skadliga kemikalier i samhället. Skatten berör bland annat datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater.

Sedan den infördes har kritiken varit hård från branschen och även från myndigheter. Mattias Lindahl, professor i produktrelaterat miljöarbete på avdelningen för Industriell miljöteknik vid Linköpings universitet, var kritisk mot kemikalieskatten redan innan den infördes.

– Den låter ju så fruktansvärt bra vilket gjorde att i princip ingen riktigt ifrågasatte skatten, men redan när den presenterades som förslag var jag kritisk till dess utformning, säger han.

Han menar att skatten snarare är kontraproduktiv.

– Vi kan se att den skapar flera skadliga effekter. Dels riskerar man att användarna köper billigare och sämre elektronik som håller kortare tid.

”Det är både miljömässigt och ekonomiskt vansinne”.

Det vore bättre om skatten gynnade produkter som har bättre kvalitet och därmed håller längre, menar han.

– Återtillverkning av använd elektronik för att förlänga dess livslängd är ofta fördelaktigt både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Kemikalieskatten tas dock även ut på återtillverkad elektronik, en dubbelbeskattning. Detta gör återtillverkning ofta ekonomiskt olönsamt, vilket bidrar till att fullt fungerande elektronik kasseras i onödan. Det är både miljömässigt och ekonomiskt vansinne.

– Dessutom försämrar den svensk konkurrenskraft då den ger svenska företag en sämre möjlighet att kunna konkurrera då konsumenter kan köpa produkter från utlandet. Produkter vi inte alls har kontroll på vad de innehåller för kemikalier.

Mattias Lindahl menar att en skatt skulle kunna vara effektiv om den sattes på EU-nivå. Det är svårt att se att exempelvis japanska och kinesiska elektroniktillverkare skulle ändra sina produkter för en marknad på tio miljoner svenskar, säger han.

– Skatten har inte heller minskat mängden flamskydd, vilket ytterligare är ett tecken på att tillverkarna inte ändrar på produkterna bara för att den här skatten kommer på.

”Det finns få större företag som ändrar sin design på grund av en svensk skatt”.

Enligt Mattias Lindahl visar elektronikskatten på en större problematik i svensk politik.

– Det här händer egentligen inte bara i Sverige utan även i andra länder, men det är ett stort problem att det sällan görs några riktigt djupa konsekvensanalyser innan man inför någonting.

Även om syftet med en kemikalieskatt kan låta bra, skulle en konsekvensanalys visa att den borde avskaffas, menar han.

– Det enda man kan göra är att avskaffa den så fort som möjligt. Kemikalieskatten är direkt kontraproduktiv och gör mer miljöskada än nytta. Men det saknas politisk vilja och det här är ingen sexig fråga som man vinner val på, tyvärr.

Carl Dalhammar är docent på Lunds universitet och har i över 20 år forskat om miljöpolitiska styrmedel och hållbara affärsmodeller. Han menar att en skatt på kemikalier kan låta som en god idé.

– Men jag har länge varit tveksam för jag menar att det här sköts bättre på EU-nivå. En liknande skatt på EU-nivån hade kunnat fungera.

– Det finns få större företag som ändrar sin design på grund av en svensk skatt och det finns en väldigt stor risk att nationella styrmedel slår fel.

Han menar att skatter och andra politiska styrmedel ofta kan låta bra i teorin, men att det alltför ofta är svårt att få det att fungera väl i praktiken.

– Exempelvis om man talar om koldioxidskatter så finns det en risk för koldioxidläckage där produktion flyttas utanför Europa, så man måste utforma dem på rätt sätt eller införa kompletterande åtgärder.

– Egentligen tycker jag att det är rätt att jobba med både skatter, moms och andra ekonomiska styrmedel för att exempelvis få fler att köpa elbilar. Men just elektronikskatten är jag väldigt tveksam till. Jag tycker att den borde avskaffas.

”Det här är inget annat än en ’hål i huvudet’-skatt”.

Det är tydligt att elektronikskatten fungerar dåligt och faktiskt är kontraproduktiv, konstaterar Carl Dalhammar.

– Vi har främst varit engagerade i frågan från återtillverkningsindustrins perspektiv, där ett stort problem är att man inte kan visa att skatten redan betalats en gång. Det gör att skatten höjer priset på alla produkter – men det slår särskilt hårt mot återtillverkade produkter.

– Eftersom dessa har ett lägre inköpspris än nya varor blir skatten, som är lika stor oavsett, proportionellt mycket högre för återtillverkade produkter. Det snedvrider konkurrensen rejält.

Han menar att det handlar om politiska prioriteringar.

– Den här regeringen har ju sänkt bensinskatten samtidigt som i princip alla forskare är överens om att bensin måste kosta om vi ska nå klimatmålen.

– Så det är inte så att det vore svårt att ersätta de här pengarna som elektronikskatten drar in till statskassan om man vill, det räcker med att höja bensinskatten lite så har du fyllt hålet i budgeten.

För branschen finns det fortfarande en förhoppning om att skatten kan avskaffas av den nuvarande regeringen. Moderaterna har i opposition kritiserat skatten och Sverigedemokraterna har budgeterat för ett borttagande. Dessutom beslutade Moderaterna under sin partistämma 2023 att partiet ska arbeta aktivt för att ta bort skatten. Kritik har även hörts från Kristdemokraterna och Liberalerna. Under 2024 beräknades elektronikskatten generera intäkter på knappt två miljarder kronor till statskassan.

– I grunden håller alltså många med om att skatten är dålig. Men nu när den finns så genererar den en intäkt till statskassan och om man ska ta bort den så måste man hitta en ny intäktskälla, säger Mattias Lindahl.

Han menar att skatter kan vara ett bra styrmedel för att uppnå mål i klimatomställningen.

– Men det kan också bli väldigt dyrt och slå fel som i det här fallet. Det här är inget annat än en ’hål i huvudet’-skatt.