KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Expert: Så använder Kina mineraler för att straffa väst – utan att vi vet om det

Kina fortsätter att utnyttja sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror – och blir alltmer kreativa, varnar FOI-forskaren Tobias Junerfält. ”Vi tror att vi importerar från ett annat land men egentligen står Kina för en stor del av verksamheten”, säger han till TN.

Som TN vid flera tillfällen rapporterat om är det Kina som kontrollerar tillgången till många av de mineraler och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror.

– Men så har vi indirekta beroenden där man kanske har stora investeringar i vissa länder som Kongo eller Indonesien. Alltså, vi tror att vi importerar från ett annat land men egentligen står Kina för en stor del av gruvverksamheten, säger Tobias Junerfält, forskare på enheten för Euroasiatisk säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det kan också vara i andra eller tredje led vilket någonstans ger Kina förmågan att påverka tillgång och prisnivåer. Man kan prisdumpa för att konkurrera ut utländsk industri.

TN har tidigare rapporterat om hur Kina utnyttjar sin totala marknadsdominans av kritiska råvaror, något som har upprört bland annat den svenska gruvnäringen.

– Det är svårt att konkurrera med en aktör som inte spelar efter samma marknadsmässiga regler som vi. Och dessutom är det en aktör som jobbar med statliga subventioner av produktionsapparaten på ett helt annat sätt än vad vi anser är korrekt här i Europa, sa Maria Sunér, vd på Svemin, till TN nyligen.

Begränsar exporten av kritiska råvaror

Det finns flera kända exempel på hur Kina satt press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror. Redan 2011 begränsade man exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan, något som ledde till extrema prisnivåer.

2023 begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare och 2024 införde Kina exportkontroller på antimon. Dessutom har Kina sedan 2020 stoppat export av grafit till Sverige. Under våren 2025 har handelskriget mellan USA och Kina eskalerat och innebar bland annat att Kina exportrestriktioner på sju sällsynta jordartsmetaller. Tobias Junerfält konstaterar att Kinas dominans vad gäller strategiska råvaror används som ett maktmedel.

– Det finns en risk för att man antingen genom prisdumpning eller på något annat sätt kan sabotera för möjligheterna att någon annan bygger upp en konkurrenskraftig industri.

Han menar att även om Kinas dominans är problematisk så ligger det inte alltid i deras intresse att utnyttja de här sårbarheterna.

– Det kan ju vara så att om de stoppar flödet till en viss industri finns det en risk att det påverkar deras egna försörjningskedjor.

Under förra året släppte Tobias Junerfält tillsammans med analytikern Emil Wannheden en rapport om kinesiska direktinvesteringar och handelsflöden i EU inom kritiska råvaror, halvledarindustrin, elbilsindustrin och energisektorn.

– Om vi tar exemplet halvledarindustrin kunde vi se att investeringarna skett i hela värdekedjan. Så det handlar om alltifrån design och tillverkning till produktionen av olika typer av insatsvaror. Dessutom blev det tydligt att vissa investeringar överlappade med prioriterade områden för Kina – däribland investeringar inom det som kallas sammansatta halvledare.

Staten skapar incitament för att investera

Han menar att staten skapar större incitament för att investera i vissa industrier än i andra – bland annat genom att erbjuda statligt stöd.

– Det har vi bland annat sett i halvledarindustrin där statliga investeringsfonder och investmentbolag investerar.

Men det finns också utgående investeringsgranskning där Kina har väldigt tuffa kapitalkontroller.

– Det innebär att om du försöker investera i någonting som kinesiska staten uppfattar som fel prioriterat eller slösaktigt kanske det inte går igenom. Så det finns ju olika sätt att styra investeringarna.

Det är svårt för västerländska företag att bli insatta i det kinesiska systemet och de industripolitiska målen.

– Men det är bra att känna till att vissa teknologier och industrier är prioriterade över andra samt att gränsen mellan stat och näringsliv inte dras på samma sätt som i andra länder – inte minst europeiska länder.

Om ett kinesiskt företag betraktas som kritiskt så finns stora möjligheter att få statligt stöd.

– Men sen kan man ju säga att det är många företag som tävlar om det statliga stödet inom halvledarindustrin och andra industrier. Så det är ju inte så att man räddar alla företag. Utan det är ju många företag som misslyckas och inte håller ihop ekonomiskt, och som därmed går under, även i Kina.