DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Paasikivi: Då måste västerländska bolag lämna Kina

Nu ökar beroendet av Kinas råvaror på samma sätt som skedde med ryska gasen, varnar Joakim Paasikivi som dessutom ser risker med USA. Nu uppmanar han svenska företag att ha beredskap för att saker kan gå illa.

Det pågående handelskriget är i full gång och tullhoten skapar panik globalt. Som en del i detta införde Kina under våren nya exportrestriktioner på sju sällsynta jordartsmetaller. Men det är inte första gången som Kina sätter press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror.

Redan 2011 begränsade de exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan, något som ledde till extrema prisnivåer. 2023 begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare och 2024 införde Kina exportkontroller på antimon. Dessutom har Kina sedan 2020 stoppat exporten av grafit till Sverige.

– Här får vi försöka vara lite smarta. Om man kan utvinna jordartsmetaller ur nya fyndigheter i Sverige är det väl dumt att inte göra det? Om man kan bryta uran här så får man också göra avvägningar, säger Joakim Paasikivi, senior rådgivare i global säkerhet på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

– Alltså, hur ska vi väga de här olika intressena mot varandra? Det är miljöintressen, det är naturintressen och det är säkerhetsintressen. Det är jättesvåra val, men samtidigt så är det jättelätt. Utan säkerhet så är de andra värdena av underordnad betydelse.

Framförallt måste vi undvika att skapa ett likadant beroende av Kina som Europa, framför allt Tyskland, hade av rysk energi.

– Om vi försöker hitta ett alternativ till naivt där så är det ju ’dum i huvudet’. Det är klart att vi måste handla med Kina, av en rad olika skäl och inte minst för att de är världsledande inom en rad teknikområden som vi är beroende av för att kunna genomföra den gröna omställningen. Det är solklart – en avsiktlig vits.

– Men det betyder ju inte att vi ska kasta oss i deras famn och säga ’Gör vad ni vill’. Och när vi dessutom själva är bra inom olika sektorer borde vi inte se oss som offer heller.

Likt de kritiska råvarorna pekar han ut försvarsindustrin som en bransch där Europa borde ta tillbaka kontrollen.

– Det är olyckligt om vi är beroende av amerikanska system i försvarsindustrin på ett sådant sätt att vi inte kan vara säkra på att det funkar.

– Med Kina så är det inte samma karaktär. Men det är lik förbaskat så att de har världens bästa bilar nu. Det kinesiska tekniksprånget har gått från att kopiera till att gå om inom en rad viktiga sektorer. Ja, men då är det ju korkat att inte utnyttja det. Men det betyder inte att det ska bli en situation där vi är beroende av det.

”Det bästa sättet är ju alltid att vara jävligt bra, för då finns det alltid en marknad”.

Samtidigt som världen blir mer osäker finns det mycket att förlora på en utveckling med mer protektionism för ett litet exportberoende land som Sverige. Det här kräver avvägningar, menar Joakim Paasikivi.

– Det bästa sättet är ju alltid att vara jävligt bra, för då finns det alltid en marknad. Sen är frågan vilken marknad. Just nu så förefaller kanske inte den amerikanska marknaden som idealisk, men det finns ju en ganska stor värld utanför det också.

I ett tal under 2023 uttryckte den ryske presidenten Vladimir Putin en frustration över västvärldens oförutsägbarhet och lyfte fram att västliga länder ändrar sin politik vart fjärde år.

– Vi tycker ju att det är en styrka att kunna välja våra ledare eller välja bort dem. Men det är också ett problem med både politisk och ekonomisk kortsiktighet, inte minst när det gäller försvarsindustrin.

Utan långsiktiga spelregler byggs inga fabriker, menar han.

– Det finns ingen vettig människa som tar en risk att bygga upp en ammunitionsfabrik när man inte är säker på att man har en order om två år.

Förutsägbarhet behövs i vitala sektorer som bland annat försvarsindustrin där det också behövs en delad risk mellan staten och näringslivet. I praktiken kan det innebära att näringslivet bygger vapenfabriker – förutsatt att det kommer att gå att få långsiktiga beställningar.

– Då ska staten stå bakom det – oavsett mandatperioder.

”Man måste ha insikten om att vi är, som ryssarna säger, är i krig”.

Efter inträdet i Nato växer den svenska vapenindustrin och under 2024 uppgick den svenska exporten av krigsmateriel till drygt 29 miljarder kronor vilket är det högsta värdet någonsin, enligt Inspektionen för strategiska produkter.

– Utan att vi hade haft ett stort statligt intresse i försvarsindustrin och att en del av försvarsindustrin skulle varit statlig, och det gäller ju allting från kängor till flygplan, då hade vi inte haft världens största flygvapen som gjorde att vi kunde sälja till utlandet. Nej, det hade ju varit en annan värld.

– Sverige är ett litet exportberoende land och de stora framgångssagorna som har börjat nationellt har blivit internationella ganska snart. Och det är ju tack vare att man har kunnat dels ha ett statligt stöd, dels bra produkter.

Den ryska krigföringen mot västvärldens näringsliv sker inte bara i form av cyberattacker eller varumärkesintrång. Förra året avslöjade amerikansk och tysk underrättelsetjänst att Ryssland planerade att mörda Armin Papperger, vd för det tyska försvarsföretaget Rheinmetall.

– Alla möjligheter måste ses över och här är ju en del saker som man kan göra någonting åt och annat som man bara måste se till att ha bra juridisk rådgivning för.

– Man måste ha insikten om att vi är, som ryssarna säger, är i krig. Från rysk sida är det jättetydligt.

Ryssland är på många sätt bra på något som benämns som lawfare, en sammansättning av orden law (lag) och warfare (krigföring), och syftar på användningen av juridiska system och internationella lagar som ett vapen i konflikt eller geopolitisk påverkan.

– Där det finns en möjlighet, ja då utnyttjar man den. Och kommer man från en stat som inte är demokratisk som har korta beslutsvägar då blir det ju lätt för dem att försöka trycka på våra ömma punkter. Om vi som regelstyrda liberala demokratier också värnar om det. Men alla hot kommer inte därifrån.

Finns det någon risk att västerländska bolag kommer att behöva lämna Kina framöver?

– Om Kina beslutar sig för att ta Taiwan, då kommer vi att hamna i en sådan situation. Men då kommer det också handla om det blir en internationell sanktionsregim och hur den kommer att se ut.

– Bland mina kollegor på byrån som höll på med precis de här frågorna efter den ryska invasionen finns det de som menar att ju fortare man lämnade desto mer kunde man behålla av sina värden. Alla situationer är unika men man bör ha en rätt stor beredskap om man väljer att ha stora kommersiella värden eller dotterbolag i andra delar av världen som är auktoritära eller totalitära och dessutom aggressiva mot sina grannar. Det är klart att då får man ha lite beredskap för att saker kan gå illa.

”Vad är sannolikheten för att Ryssland blir snällt?”

Han menar att det i dagsläget är svårt att se en framtid där västerländska bolag kommer att återvända till Ryssland.

– Alltså det som är tydligt nu är ju att Europa ser Ryssland som ett långsiktigt hot och att vi nu rustar för det. Det här är en fråga som måste kopplas till frågeställningen: Vad är sannolikheten för att Ryssland blir snällt?

– I och med att det inte finns tecken på en opposition eller några alternativ till det nuvarande styret i Ryssland som skulle göra att Ryssland plötsligt blev en liberal demokrati så får vi nog räkna med att vi hamnar i en situation som liknar kalla krigets början. Och då är det ju dumt att börja handla med dem, för vi har ju facit.

Det finns tecken på att vi just nu är inne i Sovjetunionens fall 2.0 och vad som väntar runt hörnet är svårt att förutse, menar han.

– Även om vi är dåliga på att förutse saker behöver det inte betyda att vi ska vara dåliga på att ha beredskap för oväntade utvecklingar. Att handla med Ryssland i en situation där det inte har skett en radikal förändring av Ryssland vore både omoraliskt och förmodligen innebära osäkra dåliga affärer.

– Och då får man gå tillbaka till det gamla citatet som tillskrivs Lenin, att den sista kapitalisten kommer sälja oss repet vi hänger honom i.

Han menar att det finns rimliga chanser till någon typ av vapenstillestånd i Ukrainakriget under 2025 eller tidigt 2026.

– Det har att göra med rysk ekonomi då de ryska krigsansträngningarna är så oerhört kostsamma.

– Det är positivt att oljepriset har sjunkit, så det går ännu sämre. Men det här är framför allt en rysk prioriteringsfråga. Om man prioriterar bort allt annat, då kan man fortsätta med kriget.

”Att inte utnyttja affärsmöjligheterna i Ukraina vore korkat”.

Samtidigt som flera världsledare har fördömt Rysslands invasion av Ukraina så har Kinas president Xi Jinping fortsatt en god relation till Vladimir Putin.

– Kina har ju stöttat Ryssland ekonomiskt och bland annat tagit alla de marknadsandelar som västvärlden släppt. Men när det går riktigt dåligt för Ryssland. Är Kina då beredda att stödja med allt, inklusive krigsmateriel? Då blir det en helt ny spelplan och jag har svårt att se det. Kinas intresse är handel och att ta över den indopacifiska regionen. Varför skulle de gå in och bråka med Europa?

Han menar att Sverige måste se till att utnyttja de affärsmöjligheter som finns i Ukraina.

– Det handlar både om försvarsindustrin, där de är världsledande inom en rad sektorer, men de kommer även att behöva bygga upp landet igen. Och i uppbyggnaden måste alla större projekt ha inbyggd korruptionsbekämpning.

– Men det säger sig självt att inte utnyttja affärsmöjligheterna i Ukraina vore korkat. Det är rätt mycket som pekar på att det kommer komma in ganska mycket pengar där. Och då är det rätt smart som ett svenskt bolag att gå in.

Under början av den ryska invasionen 2022 sprängde ukrainska styrkor en bro över floden Irpin i byn Romanivka för att förhindra ryska trupper från att avancera mot Kyiv. Trots kriget kunde en ny bro invigas i november 2023. Det här är ett tecken på Ukrainas förmåga att återuppbygga landet, menar Joakim Paasikivi.

– Uppenbarligen så går det fortare att bygga infrastruktur och liknande i Ukraina än i Sverige.

– Det finns en felaktig föreställning om att hela Ukraina är under attack, men 75–80 procent är inte berört av markstrid.

Han menar att det finns mycket att lära av den ukrainska arméns fantasi.

– Ett exempel nyligen var när Ukraina satte luftvärnsrobotar, som normalt monteras på flygplan, på en båt och använde detta system för att skjuta ned ett ryskt jaktflygplan över Svarta havet.

– Det finns en förmåga att inte bara utveckla nytt utan också använda det man har på ett kreativt sätt. Det kan vi inspireras av.