ELKRISEN

Därför får du betala för grannens solpaneler

Sveriges elsystem är byggt för storskalig produktion i ena änden och konsumtion i andra. I takt med att solcellsanläggningar tillkommer i den mest svaga delen av elnätet uppstår problem, förklarar Per Everhill på Tekniska verken. ”När nätet måste förstärkas läggs kostnaden på kundkollektivet. De som bor i bostadsrätt får betala för att villaägare kopplar upp solceller”, säger han till TN.

Under sin peak under 1980-talets senare hälft betraktades det svenska elnätet av många experter som världens absolut främsta, så till den grad att andra länder avundades.

– Det går tillbaka till 60-talet, då Sverige var centrum i nordisk elförsörjning. Norge, Danmark och Finland hade förbindelser till Sverige, men de var inte förbundna med varandra. Sverige utvecklade sitt 400 kilovolts nät från norr till söder för att transportera vattenkraft söderut, men på grund av avståndet måste stabiliteten vara under kontroll, och här gick Vattenfall i bräschen med nya kriterier och analyser, säger Paul-Frederik Bach, tidigare vice direktör för transmissionssystem hos Eltra som ägde elstamnätet i västra Danmark.

– Jag minns stora personligheter, som vi andra lärde oss mycket av. Resultatet blev under 70-talet och 80-talet det perfekt dimensionerade kraftsystemet med vattenkraft i norr och kärnkraft i söder som bands ihop med nödvändig transmissionskapacitet. Den balansen har sedan blivit förstörd. Men det är en annan historia, fortsätter han.

Elektricitet är komplext eftersom elen måste konsumeras i samma stund som den produceras, och det är ingen lätt uppgift att förflytta kraft från norr till söder i ett 160 mil avlångt land med rimliga förluster. Systemet skapades under generationer, med svensk ingenjörskonst och uppfinningar i centrum och med rejäla marginaler.

Elsystemet byggdes efter en modell där storskalig centraliserad elproduktion levererar högspänd ström på 400 000 till 220 000 volt genom stamnätet, vilken sedan successivt grenas ned genom regionnätet på 130 000 till 40 000 volt till lokalnätet på 40 000 volt och nedåt. Slutligen konsumeras den i våra bostäder med en spänning på cirka 230 volt. Nätet blev effektivt, robust och billigt för den ström det levererade.

Den balansen har de senaste decennierna förändrats av främst två orsaker. Storskalig centraliserad produktion har lagts ned i 400 000 volts-nätet och ny produktion har tillkommit i den mest sköra delen av lokalnätet.

Att skaffa solceller till sin privata bostad för den som vill det är naturligtvis helt i sin ordning och det är förstås positivt för systemet som helhet förutsatt att det görs rätt, menar Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på Tekniska verken.

Faktum är att de kan avlasta elnätet om de kopplas upp med exempelvis ett batteri. Tyngre elektronik, exempelvis elbilsladdare, beräknas nämligen också på sikt belasta lokalnätet i större utsträckning än tidigare. Problemen uppstår däremot när solcellsanläggningar kopplas direkt mot nätet, utan batteri, vilket ofta är fallet.

Blir problem när solen lyser starkt

Eftersom solenergi är ett intermittent kraftslag uppstår snabba svängningar. Toppar och dalar beroende på väder och molnighet. I lokalnätet blir det ett problem när solen ligger på kraftigt eftersom nätet inte är designat för produktion utan för konsumtion.

– Låt oss säga att klockan är 13.00 och folk är på jobbet samtidigt som det är soligt och fint ute. Då uppstår problem när den solenergi som produceras inte konsumeras utan i stället ska ut på nätet. Systemet är inte designat för det i dag, säger Per Everhill.

Det handlar om saker som övertoner, elkvalitet, spänning och brus som sätter press på den bakomliggande utrustningen, förklarar han.

– Typexemplet skulle man kunna säga är att man behöver byta ut nätstationer och bygga grövre kablar om man ska förenkla det och det innebär förstås kostnader som hela elnätskundkollektivet i dag måste stå för genom sina elnätsavgifter.

Lokalnätsägaren har anslutningsskyldighet

Lokalnätsägaren har dessutom en anslutningsskyldighet som gör att man är tvingad att på ”skäliga villkor” ansluta en elektrisk anläggning om så önskas.

– Man kan inte säga nej, utan man säger ”senare” ifall kapacitet saknas. När nätet behöver förstärkas läggs kostnaderna på nätavgiften som kundkollektivet i hela nätet som får betala. Till exempel får de som bor i bostadsrätt betala för att villaägare kopplar upp solceller.

Dessutom drivs utvecklingen av småskalig solenergi inte enbart på marknadsmässig grund.

– För enskilda småskaliga solcellsanläggningar får man 60 öre per kilowattimme i subvention i form av ett skatteavdrag för den el man matar ut på nätet. Så elpriserna kan vara rejält negativa och man tjänar ändå pengar på att producera elen, trots att själva elproduktionen inte är värd något på marknaden, förklarar Per Everhill.

Därutöver tillkommer andra skattelättnader för själva installationen av utrustningen.

Vad kan man göra för att lösa problemet?

– Det första jag skulle vilja se är att man ser över stödsystemen. Man skulle också kunna tänka sig tekniska krav, som batterier kopplade till solcellerna som kan bidra till att absorbera produktionstoppar och minska belastningen på elnätet.

Subventioner och skattelättnader inom elsystemet har funnits länge, vilket tydligt illustreras i Riksrevisionens granskningsrapport om elsystemet. Under 2015 var skillnaden mellan storskalig vattenkraft och kärnkraft, som straffbeskattades, och solkraft och vindkraft som subventionerades på sina håll runt 30 öre per kilowattimme.

Förutom att subventionerna och skatterna lett till att exempelvis kärnkraft och kraftvärme lagts ned har det sannolikt också inneburit att effekthöjningar i andra planerbara kraftverk uteblivit samt att gynnade kraftslag tillkommit i större utsträckning än annars.

"Måste beakta kostnaderna”

Många subventioner har minskat men när det gäller småskaliga solceller är det framför allt på senare tid som utmaningar för elsystemet börjat visa sig, eftersom allt fler intresserar sig för att installera dem. I somras gick Österlen Kraft, kommunerna på Österlen, exempelvis ut och stoppade anslutningar av nya produktionsanläggningar till elnätet inom Kivik och Vitaby.

Orsaken var att installerad mikroproduktion minskar kortslutningseffekten i nätet vilket gjorde att elbolaget inte kunde garantera en säker elleverans till kunderna. Nu ska de förstärka elnätet de närmsta 2-5 åren.

– Jag är i det stora hela positiv till solel och när den levererar gör den tveklöst nytta för klimatet, men man måste beakta de kostnader den orsakar för elsystemet. Hur mycket ska samhället subventionera enskilda villaägare som vill installera solceller som dessutom inte ger något nämnvärt tillskott när vi behöver el som mest på vintern? Undrar Per Everhill.

– Bidrag i uppstartsfas för en ny teknik är en sak, men i dag kan solelsproducenterna stå på egna ben. För mycket solel skapar dessutom en kannibaliseringseffekt på elpriset, det vill säga att elpriset sjunker tider så solelsproduktionen är väldigt hög.

Givetvis behöver nätledningar, stationer och annan utrustning bytas ut med jämna mellanrum oavsett, men enligt Per Everhill har mycket av utrustningen lång livslängd kvar. Nu riskerar den att behöva bytas, trots att kompetenskrisen för nätinfrastruktur är utmanande.

– När det gäller elnätet så är det brist på i stort sett alla yrkesroller. Av alla olika delar av energisystemet så är elnätet illa ute, sa Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen i en artikel i Tidningen Näringslivet tidigare i veckan.

Många andra reinvesteringar i elnätet ligger också i pipeline.

– Dessutom är det så att om man köper batterier till sina solceller så behöver inte elnäten förstärkas i samma omfattning vilket bidrar till att hålla nätavgifterna nere, säger Per Everhill.

När det gäller småskaliga solceller finns nu bolag som enkelt förklarat klumpar ihop småskaliga batterier från hushåll och säljer dessa systemtjänster till statliga Svenska kraftnät. Solcellsbolagen trycker nu också på för att öka upp batterikapaciteten och även den subventioneras, menar han.

– Det har dykt upp aktörer som styr ett stort antal batterier och använder dessa för att sälja balanstjänster till Svenska kraftnät för att hålla frekvensen. Den marknaden har verkligen exploderat på sistone. Det är bra att man stabiliserar, men det kostar förstås också pengar.

Nyligen kunde Tidningen Näringslivet visa att Svenska kraftnäts balanskostnader successivt ökat från 1 miljard under 2021 till 6 miljarder 2023. Prognosen för 2024 är 8 miljarder kronor.

Inte samma problem med storskaliga solceller

För storskaliga solceller ser Per Everhill inte samma problem som med småskaliga. Dessa anläggningar är också intermittenta till sin natur, men är enklare att hantera för elnätsföretagen, menar han.

– De kan visserligen sälja ursprungsgarantier, men det motsvarar inte alls 60-öringen för den småskaliga solelen. De är kommersiellt byggda och ofta finansierade genom PPA-avtal så dessa sätter jag i en egen kategori. De är inte översubventionerade på samma sätt och de byggs mer professionellt. De har en dialog med nätbolagen så att de vet var och när det kommer en solpark.

Svenolof Karlsson, mångårig energijournalist och författare till boken ”Elsystemskrisen” konstaterar att alla kraftslag har olika styrkor och svagheter, men att det är viktigt att värdesätta kraftsystemet utgående från de egenskaper man vill att det ska leverera. Den relevanta frågan är inte vilka kraftslag som är billigast utan hur man billigast driver ett robust och säkert elsystem som helhet. Detta har politikerna länge bortsett från, menar han.

De har genom politik styrt elsystemet mot vilka kraftslag de sett som önskvärda i stället för att fråga hur systemet mår. Som effekt har elsystemet nedmonterats – och det finns nu inga snabba lösningar. Det som måste ske är att man bygger från grunden igen, menar han.

– Alla vill nu ha en snabb utbyggnad av nätet, men utmaningarna att vända skutan är enorma och av många slag. Det finns en övertro på att allt ska lösa sig genom politiska beslut. Gränser sätts av naturlagar, kostnader och tiden själv, och då hjälper det inte alltid så långt vad politiker, företag och olika världsförbättrarorganisationer vill.

Alla kostnader som läggs på nätet betalas av hushåll och företag antingen som ett påslag på elräkningen eller i form av skattemedel.

– Men man kan inte ösa in pengar hursomhelst. Och jag har svårt att tänka mig att Svenska kraftnät vill satsa på alltför många osäkra kort. Har man det faktiska driftansvaret för något så fundamentalt som elsystemet, vill man knappast ställas till svars för misslyckade chanstagningar.

– Att lösningar är tekniskt möjliga innebär inte att de alltid är realistiskt genomförbara eller kostnadsmässigt motiverade. Men det kan vara svårt att erkänna för den som är besjälad, säger han.

”Elsystemet måste börja i rätt ände”

Och han tycker att regeringen är på rätt väg.

– Även om det kan tyckas gå långsamt i början är min övertygelse att utbyggnaden av elsystemet – som är mycket mer än bara elnätet – behöver börja i rätt ände. Utbyggnaden behöver vara genomtänkt i ett helhetsperspektiv och ha robusthet som en utgångspunkt. I det avseendet verkar regeringen trots all kritik agera ganska logiskt, säger Svenolof Karlsson.

– Det handlar nu inte om att lappa och laga, utan om att systematiskt bygga ut elsystemets funktionalitet. Att man i debatten stressar på regeringen med en massa ”måste” och ”nu genast” hjälper knappast saken framåt. Jag är säker på att regeringen vet att det gäller att hålla tempo.

Svenolof Karlsson tror att man kan lära sig mycket av Finland och systemoperatören Fingrid.

– Finland och Fingrid är här verkligen ett föredöme. Man har länge målmedvetet byggt upp strukturer som inkluderar alla aktörer i planeringen av nätutbyggnaden och som fungerar proaktivt och tidseffektivt. Fingrid åker landet runt och diskuterar med energiföretagen, lyssnar till deras behov och framtida ambitioner. Sedan gör man en plan tillsammans steg för steg.

Han uppmanar alla att ta en titt i deras årsredovisning.

– Transparensen är imponerande. Man redovisar detaljerat hur strategiarbetet bedrivs och utvärderas, hur affärsprocesserna går till, ledningssystemen, samspelet med intressenter, medarbetare och omvärld, processerna för riskhantering, ansvarsförhållanden, med mera. Man följer principerna för ett börsbolag, vilket innebär en stor trygghet både för branschaktörer och investerare. Det är något för Svenska kraftnät och andra att ta efter.