ELKRISEN

Därför kan EU:s krisplan för vindkraft försämra elsystemet – ”Finns ett problem”

EU borde förändra sin inställning till energimarknaden och fokusera på ett mål om att ha ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2030, menar Stefan Kvarfordt, expert på EU-frågor som rör energi- och klimatpolicies på Svenskt Näringsliv. Bild: Stefan Tell, Heiko Junge / NTB, Mostphotos

Med hjälp av ett nytt åtgärdspaket ska EU öka tempot i utbyggnaden av europeisk vindkraft. Men även om det finns vissa fördelar kan satsningen i värsta fall leda till snedvriden konkurrens och ett hinder för nya innovationer, varnar Svenskt Näringslivs expert Stefan Kvarfordt. ”Det finns ett problem i bristen på teknikneutralitet”, säger han till TN.

”Omedelbara åtgärder från EU-kommissionen för att stödja den europeiska vindkraftsindustrin”. Så löd rubriken på ett pressmeddelande som EU-kommissionen nyligen kablade ut i syfte att få tempo i Europas produktion av vindkraft. För att EU ska kunna nå det uppsatta målet om minst 42,5 procent förnybar energi till år 2030, krävs det enligt EU-kommissionen en ”massiv ökning” av den installerade vindkraftskapaciteten.

Välkommet med snabbare processer

För att lyckas med det har EU-kommissionen tagit fram sex åtgärder som nu ska genomföras av medlemsländerna. Det handlar bland annat om tillgång till finansiering, forum för kompetensutbyte och snabbare tillståndsprocesser som ska vara lättare att förutsäga.

Svenskt Näringsliv välkomnar att EU-kommissionen vill stärka EU:s företag i vindkraftssektorn och på så sätt förbättra deras konkurrenskraft så att de kan bidra i den gröna omställningen.

– Flera av de åtgärder som presenteras i vindkraftspaketet är välkomna och kan komma att bidra till en snabbare utbyggnad av den europeiska vindkraftsproduktionen. Att kommissionen exempelvis adresserar såväl frågor som snabbare och mer effektiva tillståndsprocesser som implementering av redan överenskommen lagstiftning eller transparens gällande pågående vindkraftsprojekt i Europa är välkommet, konstaterar Stefan Kvarfordt, expert på EU-frågor som rör energi- och klimatpolicies på Svenskt Näringsliv.

På vilket sätt påverkar detta Sverige och svenska företag?

– I bästa fall kan åtgärderna som presenteras komma att bidra till en snabbare utbyggnad av den europeiska vindkraftsproduktionen. I värsta fall kan denna typ av selektiva satsningar och snabbspår för enskilda branscher och teknologier riskera att bidra till ett mindre effektivt elsystem.

Borde fokusera på 100 procent fossilfritt

Svenskt Näringsliv anser att EU borde förändra sin inställning till energimarknaden och fokusera på ett mål om att ha ett 100 procent fossilfritt elsystem till 2030. Enligt Stefan Kvarfordt är det vad som krävs för att unionen ska uppnå klimatneutralitet till 2030 och dessutom lyckas nå de uppsatta målen inom Fit for 55 till 2030.

– Målet om ett fossilfritt elsystem bör i sin tur styra politik och policyåtgärder mot att främja de förmågor som stärker elsystemet – snarare än att främja enskilda kraftslag liknande vad som görs i vindkraftspaketet.

EU har under de senaste decennierna haft fullt fokus på att främja just förnybar energi. Men sedan EU:s kommissionär för energi, estländska Kadri Simson, uttalat sig varmt om kärnkraft i ett tal, verkar framför allt mindre kärnkraftsreaktorer – så kallade SMR – ha släppts in i värmen.

Bristen på teknikneutralitet ett problem

I åtgärdspaketet om vindkraft och förnybar energi nämns dock inga andra energislag än just vindkraft. Något som bekymrar Stefan Kvarfordt.

– Ja, det finns överlag ett problem i bristen på teknikneutralitet och systemtänk med detta specifika fokus på enskilda kraftslag. Svenskt Näringsliv förespråkar breda lösningar som främjar näringslivet generellt, snarare än selektiva satsningar och snabbspår för enskilda branscher och teknologier, säger Stefan Kvarfordt, och avslutar:

– Att genom lagstiftning styra vilka befintliga specifika tekniker eller material som ska främjas riskerar att leda till att viktiga områden som är lika betydelsefulla för näringslivets tillväxt och möjligheter att möta klimatutmaningar missgynnas, att det sker konkurrenssnedvridning och till och med att nya upptäckter eller innovationer hämmas.