DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Regeringen på väg att häva uranförbudet

Med regeringens satsning på kärnkraft har också uranförbudet hamnat på bordet. Arkivbild. Bild: Christine Olsson/TT

Politik (TT)

Efter fem års förbud pågår nu förberedelser inom regeringskansliet för att häva uranstoppet.

Men trots att det finns gott om uran i svensk berggrund har det inte brutits sedan 1960-talet.

Frågan är om någon vill börja nu.

För fem år sedan förbjöd riksdagen uranbrytning, efter förslag från den dåvarande regeringen som bestod av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Även Centerpartiet och Vänsterpartiet röstade för beslutet.

Förbudet fick många runt Storsjön i Jämtland och Billingen i Västergötland, där fyndigheter finns, att dra en lättnadens suck.

Men nu är Tidöpartierna i färd med att luckra upp förbudet igen. Alla fyra röstade mot det redan 2018 och förberedelser för att tillsätta en utredning pågår i klimat- och näringsdepartementet, enligt uppgifter till TT.

Energi- och näringsminister Ebba Busch skriver i en kommentar att regeringen är "öppna för och ser behovet av uranbrytning i Sverige", samt att de ska återkomma i frågan.

Ingen brytning sedan 60-talet

I Sverige har det inte funnits någon urangruva sedan 1960-talet. All uran som används i kärnkraftsreaktorer importeras.

Enligt Peter Åkerhammar, uranexpert på Statens geologiska utredning (SGU), finns det "relativt goda fyndigheter" av uran i Sverige.

Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av Europas urantillgångar, utifrån vad som är känt idag, enligt den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

Att det inte heller bröts innan förbudet har enligt Åkerhammar främst med lönsamheten att göra.

– De stora volymmässiga fyndigheterna i alunskiffer kan man inte utvinna ekonomiskt. Men om de sedan innehåller även massa andra metaller som går att plocka ut så kanske man kan få ekonomi i det, säger han.

Det skulle till exempel kunna röra sig om att även ta tillvara på uran i en gruva där det främst bryts sällsynta jordartsmetaller. Idag skulle uranet istället behöva lämnas kvar i gruvan.

Pär Olsson, professor i kärnenergiteknik på KTH, är inne på samma spår. Det är helt enkelt billigare för Sverige att köpa uran från länder där det redan finns uppbyggd gruvkapacitet, säger han.

– Det rör sig om flera länder som är helt oproblematiska att handla med. Nästan hela Europa har gått mot den trenden. Vi lever i en ekonomisk värld, finns det billigare att köpa någon annanstans så gör vi det, säger han.

Vattenfall och Uniper köper enligt bolagens egna uppgifter sitt uran från främst Kanada och Australien.

Så frågan är hur oroliga de som inte vill ha gruvor i sitt närområde behöver vara. Pär Olsson har svårt att se att något företag skulle börja bryta uran i Sverige.

– Det skulle i så fall kunna vara som en extrainkomst i en annan typ av gruva, men jag har svårt att se någon dedikerad uranbrytning som världsläget ser ut nu, säger han.

Inte farligare än annat

Enligt både Peter Åkerhammar och Pär Olsson är det dock inte farligare att bryta uran än många andra metaller.

– Uran har kanske fått lite dåligt rykte för att det används till kärnkraft och i atombomber. Det är kanske det som har gjort det så politiskt känsligt, men det finns andra ämnen som bryts som är farligare, säger Peter Åkerhammar.

I ursprungsformatet är uran "måttligt radioaktivt, men inte så farligt", säger han. Det är först när det, i bearbetad form, går igenom en kärnkraftsreaktor som det blir bestrålat.

Oavsett är en ny gruva långt bort.

– Först måste det bli lagligt igen. Sedan ska man hitta en bra uranfyndighet och det krävs tillstånd både enligt minerallagen, kärntekniklagen och miljöbalken. Det är minst tiotals år bort, säger Peter Åkerhammar.

Johanna Ekström/TT

Fakta

Uran används som kärnbränsle i de flesta av världens kärnkraftsreaktorer.

Totalt finns det runt 1 050 ton uran på svenska kärnkraftverk.

Uran klassas som ett metalliskt grundämne och bryts på liknande sätt som andra metaller. Malmen krossas och därefter används kemiska processer tills ett gulbrunt pulver, yellowcake, bildas.

Efter det renas uranet ytterligare och sedan påbörjas den så kallade anrikningen. Allt uran som används i Sverige anrikas utanför Sverige.

Efter anrikningen följer ytterligare en process för att förvandla det anrikade uranet till bränsle. Något som sker i Västerås på företaget Westinghouse Electric.

Det utbrända bränslet från kärnkraftverken mellanlagras i Oskarshamn i väntan på slutförvar. I mellanlagringen kan det ligga i upp till 30 år.

Det går också att återanvända utbränt kärnbränsle, det sker dock inte i Sverige idag.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten.