KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Varningen: Utan mer kärnkraft kollapsar elsystemet – Sverige halkar efter

Nu kräver flera experter att staten ska ta en mer aktiv roll för att kärnkraftsutbyggnaden ska ta fart – som i andra länder. ”Det räcker inte bara att riva hinder”, säger Fortums Anton Steen till TN.

Det internationella energiorganet IEA konstaterar i en färsk rapport att kärnkraften är på frammarsch. Den spelar en allt större roll i länders strävan att bli energioberoende samt som balanseringskraft när mer och mer icke planerbar vind och- solkraft byggs ut.

Så är fallet även i Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna klargjorde i Tidöavtalet att de vill bygga ny kärnkraft. Regeringen har bland annat ställt ut kreditgarantier på 400 miljarder kronor och bett Strålsäkerhetsmyndigheten och andra myndigheter att förbereda sig för nya reaktorer.

”Krävs en aktiv främjande politik”

Idag är de flesta överens om att efterfrågan på el kommer att öka från dagens 160 TWh per år till cirka 300 år 2045. En enorm utmaning.

På seminariet ”Vägen till nyindustrialisering för Sverige – en färdplan för elsystemet?” som arrangerades av Vattenfall och Arena Energi under Almedalsveckan tidigare i somras påminde Vattenfalls vd Anna Borg om att Sverige har gjort stora och snabba omställningar tidigare. Det handlar om när vattenkraften byggdes ut i olika omgångar på 1900-talet och när Sverige under 1970- och 80-talen lyckades driftsätta tolv nya reaktorer på 13 år. Men det handlar också om den stora vindkraftsutbyggnad som har skett de senaste 15 åren.

Nu menar allt fler att staten måste ta ett större ansvar för att energiomställningen och kärnkraftsutbyggnaden ska bli av.

– Det räcker inte bara att riva hinder. Det har funnits en uppfattning från både energibranschen och politiken att om man bara röjer hinder så kommer en utbyggnad automatiskt, men tittar man på de kraftslag som faktiskt byggs ut så finns det en mycket aktiv främjandepolitik, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum.

– För kärnkraften behövs det sannolikt någon typ av sammanhållen färdplan eller kärnkraftsprogram för att utbyggnaden ska ta fart, fortsätter han.

Han lyfter fram just de senaste årens utbyggnad av vindkraften. Här satte staten upp mål i TWh för utbyggnaden och backade upp den ambitionen med elcertifikatsystemet. Det resulterade i att utländskt och inhemskt kapital flockades runt vindkraften.

Kommuner kan välja ut lämpliga sajter

Mats Nilsson är docent i miljöekonomi vid Södertörns Högskola och normalt sett en stor förespråkare för marknadsekonomi. Men när det kommer till utbyggnaden av kärnkraft menar han att det behövs offentligt stöd. Den planerbara kärnkraften är för viktig för elsystemets driftsäkerhet, enligt honom.

Han påminner om det stöd som kommunerna fick för att peka ut lämpliga platser för att bygga vindkraft. Samma sak skulle kunna göras med kärnkraften, tycker han.

– Man skulle kunna tänka sig att man ger kommunerna stöd för att förbereda för olika sajter där SMR-reaktorer skulle kunna placeras och sedan att kommunerna auktionerar ut de sajterna till lämpliga projektbolag, säger Mats Nilsson.

– Det gjordes ju en undersökning för ett tag sedan där i alla fall 24 kommuner uppgav att de är positiva till att etablera kärnkraft på kommunens mark, fortsätter Mats Nilsson.

Både Anton Steen och Mats Nilsson nämner Storbritannien som exempel där staten har tagit tag i taktpinnen.

Landet har drabbats hårt av energikrisen och nu har den brittiska staten tagit kommandot för en kraftig nyutbyggnad. I den nya energistrategi som Storbritannien klubbade igenom förra våren är målet en utbyggnad från dagens 6,5 GW per år till 24 GW år 2050. Det handlar om både traditionella reaktorer och om små modulära. I samband med att den nya strategin presenterades bildades också det statliga organet Great British Nuclear som koordinerar utbyggnaden.

– Man kan konstatera att i de länder där man redan bygger, eller där man planerar för att bygga ut kärnkraften, har staten tagit en tydlig och aktiv roll i processen, inte nödvändigtvis med rena subventioner, men genom att sätta tydliga mål och sänka risker som marknaden har svårt att själv hantera, säger Anton Steen.

Ny energipolitisk inriktningsproposition förbereds

Per Holm, ansvarig för klimatpolitik på branschorganisationen Energiföretagen, är inne på samma linje.

– Det är så klart marknaden som ska göra de nödvändiga investeringarna, men vi menar att det krävs ett större mått av samordning och planering mellan de inblandade parterna och här har staten en viktig roll.

Han lyfter också fram vindkraftsutbyggnaden som ett exempel.

– Det fanns ett tydligt mål för utbyggnaden och ett marknadsbaserat stödsystem på plats för att nå målet.

Anton Steen påpekar att kärnkraften är en väldigt kapitalintensiv investering och att det tar lång tid innan den genererar avkastning. Därför blir den framtida avkastningsnivån viktig för investerare.

Han menar att de kreditgarantier som regeringen har gjort tillgängliga kommer att räcka långt men han tror att det går att sänka risken ännu mer.

– Man skulle till exempel kunna säkerställa att kreditgarantierna också kan användas för att hantera motpartsrisken som finns mellan en kärnkraftsbyggare och en stor industrikund. Då skulle man kunna få ned risken och göra det lättare att få investeringskapital, säger han.

Regeringen bjuder in till samtal

På Vattenfalls och Arena Energis seminarium under Almedalsveckan konstaterade Daniel Liljeberg, statssekreterare på klimat- och näringslivsdepartementet, att regeringen just nu arbetar med en energipolitisk inriktningsproposition som adresserar de här frågorna. Regeringen har bjudit in elmarknadens olika aktörer och de politiska partierna för att de ska kunna ge förslag till vad propositionen ska innehålla.

– Under hösten kommer vi att genomföra träffar med de som vill bidra med fler förslag. Frågor som leveranssäkerhetsmål, överföringskapacitet, självförsörjningsgrad och förmåga till ödrift är saker som kommer att finnas i den energipolitiska inriktningspropositionen. Syftet är att åstadkomma ett elsystem som kan möta en fördubblad efterfrågan 2045, sa han.

Enligt Daniel Liljeberg spelar kärnkraften en central del för att nå det målet.

Den 8 juni överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet. Där lämnas förslag ”som syftar till att utvidga förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer”.

– Vi föreslår att man ändrar i miljöbalken och tar bort den bestämmelse som säger att regeringen endast får tillåta en ny kärnkraftsreaktor om den ersätter en permanent avstängd reaktor. Det ska vara möjligt att tillåta fler än tio reaktorer i drift samtidigt och på andra platser än tidigare, säger Daniel Liljeberg.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.