DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

”Här har vi fokuserat på bemötande och service”

Bild: Foto: Mostphotos / Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB / Privat

När Saab lade ned i Trollhättan påbörjades en resa. Nya företag kom till men även kommunen kavlade upp armarna. ”Kopplingen mellan välmående och nöjda företag och välfärden är solklar”, säger Peter Eriksson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Kommunerna får de högsta omdömena någonsin av företagen i årets undersökning av det lokala företagsklimatet. Med det finns ett undantag. De stora kommunerna fortsätter att halka efter. Framför allt inom områden som attityder, dialog och information. Här ökar snarare gapet.

Stark tillväxt möjlig orsak

Björn Lindgren är ansvarig för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv. Han menar att en orsak till att de stora kommunerna halkar efter är den starka tillväxt som pågått de senaste 10–15 åren.

– Tillväxt innebär ofta stora förändringar och det påverkar företagen. Det tas fram nya detaljplaner, nya vägar dras och nya infarter kommer till. Här kan det vara lätt att känna sig förbisedd. Att man som företagare inte är tillräckligt informerad. Det tror jag kan vara en orsak.

För är det något som företagarna uppskattar är det just en fungerande dialog med kommunerna där man känner sig sedd. Något som kan vara svårt av naturliga skäl i en riktigt stor kommun, konstaterar Björn Lindgren.

Susann Haggren, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Västergötland. Bild: Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

En stor kommun som går emot strömmen och som får bättre och bättre omdömen av företagen är Trollhättan som i år når sitt näst bästa resultat någonsin.

Många nya bolag startades

Susann Haggren arbetar som näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringslivs regionkontor i Västergötland. Hon berättar att Trollhättan genomgått en stor förändring de senaste tio åren efter att fordonstillverkaren Saab la ned produktionen i början av 10-talet.

Den klassiska arbetarstaden har blivit mer av en innovations- och tjänstemannastad, berättar hon.

– Det var såklart en stor kris, men den födde en påtaglig kreativitet. Många nya bolag har startats. Ofta av tidigare medarbetare på Saab och Trollhättan har utvecklats till ett innovationskluster med många nya spännande företag.

Peter Eriksson (M) är kommunstyrelsens nya ordförande i Trollhättan sedan 2022. Bild: sebastian lamotte

Även Björn Lindgren konstaterar att en företagsnedläggning kan fungera som en väckarklocka.

– Många gånger inser en kommun att nu måste vi göra något. Vi kan inte förlita oss på det stora företagen eller den stora industrin som vi alltid haft. Nu måste vi anstränga oss för att företag ska kunna växa i kommunen-

Solklar koppling mellan välfärd och företag

Det är Peter Eriksson (M) som är kommunstyrelsens nya ordförande i Trollhättan sedan 2022. Han tillträdde efter Socialdemokraternas 106 åriga maktinnehav. Orsaken till att han beslutade sig för att bli politiker var för att förbättra företagsvillkoren.

– Ja så var det. Jag gick och knöt handen i fickan eftersom jag såg hur man inte förstod företagarnas vardag och ville förändra det.

Därför hade han förberett sig brett för maktskiftet.

– Orsaken är enkel. Kopplingen mellan välmående och nöjda företag och välfärden är solklar. Jag tror att det är extremt viktigt att politiken förstår den kopplingen.

Här handlar det om att bygga upp en bra relation med företag och näringsliv konstaterar Johan Bengtsson, samhällsbyggnadschef i kommunen.

Han berättar att arbetet mot ett bättre företagsklimat påbörjades för några år sedan.

– Vi började med att bygga upp relationer och band mellan de kontor och personer som arbetar med företagarfrågor i kommunen för flera år sedan. Här har vi fokuserat på bemötande och service.

Kan du ge ett exempel?

– Ja, många anser att miljöbalkslagstiftningen och plan- och bygglagen är krångliga. När företagare har kontaktat oss med frågor så ska vi inte bara rabbla massa lagparagrafer utan verkligen se till att hjälpa till. Det gäller att vara trevlig och ha ett bra bemötande, även om det så klart ska ske rättssäkert, säger Johan Bengtsson.

Han berättar att en viktig del i det arbetet är att också vara ute på fältet och träffa företag.

– Till exempel har vi ett samarbete som vi kallar Byggsamverkan där ett antal fastighetsägare och byggföretag träffas tillsammans med Svenskt Näringsliv för att diskutera vad som är på gång, vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra och vad som kommunen kan göra för att lösa det.

Nu siktar Trollhättan på att hamna i det absoluta toppskiktet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet, berättar Peter Eriksson.

– Det spelar inte så stor roll om vi hamnar på plats nummer ett eller tre. Det är arbetet och resan som vi nu gör som är viktig. Att vi alltid tänker på hur ett beslut kommer att påverka företagen.

Fakta om undersökningen

  • Undersökningen ger en bild av företagsklimatet i landets kommuner och genomförs av Ipsos på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Statistiska centralbyrån (SCB) tar fram ett urval utifrån kommunens storlek som levereras till Ipsos.
  • I första hand skickas enkäten till Svenskt Näringslivs medlemsföretag och i andra hand till företag som inte är medlemmar i Svenskt Näringsliv. Vanligt är att ungefär två tredjedelar av urvalet består av medlemsföretag.
  • Undersökningsperioden har pågått från den 2 januari till den 31 mars 2023 och antal svarande företag är 32 401. Detta innebär en svarsfrekvens på 46 procent.
  • Vartannat år får även kommunpolitiker svara på enkäten, i år svarade 5 760 kommunpolitiker. De som får enkäten är ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige (Enligt Valmyndighets förteckning över kommunpolitiker).
  • Läs allt om årets undersökning av det lokala företagsklimatet.