KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Vattenfalls nya styrelsetopp: Därför måste Sverige bygga mer kärnkraft

Ingemar Engkvist är ny i Vattenfalls styrelse. Bild: Fredrik Sandberg/TT, privat

Vattenfall ska enligt regeringen omedelbart planera för ny kärnkraft. Därför möblerar regeringen om i styrelsen och rekryterar kärnkraftsexperten Ingemar Engkvist, vilket dock väckt debatt. ”Jag förstår inte kritiken”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

Den nya regeringen har gjort en rejäl omläggning av Sveriges energipolitik som nu går från en målsättning om ett 100 procent förnyelsebart elsystem till ett 100 procent fossilfritt. Det innebär att kärnkraften som den förra regeringen på sikt planerade att fasa ut nu i stället planeras att byggas ut.

Den nya regeringen ser elektrifiering och kärnkraft som ett stabilt, och kostnadseffektivt sätt att driva bort fossila bränslen. I denna omställning har det statliga bolaget Vattenfall fått tydliga direktiv att påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser.

Detta syns inte minst i Vattenfalls styrelse, där bland annat öppet kärnkraftskritiska Tomas Kåberger, som tillkom i styrelsen under S/MP-regeringen 2015, nu petats. Även Viktoria Bergman som tillkom samtidigt får lämna. I stället tillsätts Per Lindberg och Carola Puusteli.

In kliver även kärnkraftsesset Ingemar Engkvist med 30 års erfarenhet av kärnkraft i bagaget. Att han ersätter Kåberger har skapat en del debatt.

– Jag känner Tomas Kåberger och vi har jobbat ihop i tidigare projekt på Chalmers. Jag respekterar honom även om vi så klart har lite olika syn på kärnkraft. Jag kan inte kommentera regeringens val av styrelse utan kan bara konstatera att jag blivit tillfrågad om jag kan bidra och svarat att jag tror att jag kan det, säger Ingemar Engkvist till Tidningen Näringslivet.

Vattenfalls styrelse 2023

Nyval

Ingemar Engkvist, doktorsexamen Nuclear Chemistry och tidigare bland annat vd för World Association of Nuclear Operators.

Per Lindberg, doktorsexamen i industriell ledning och arbetsorganisation från Chalmers tekniska högskola och tidigare bland annat vd för Epiroc.

Carola Puusteli, cilvilekonom och Vice President Strategy and Technology på Schneider Electric.

Omval

Mats Granryd, styrelseordförande.

Ann Carlsson.

Håkan Erixon.

Daniel Kristiansson.

Fredrik Rystedt.

Källa: Vattenfalls pressmeddelande

Kritik har riktats mot styrelsevalet

Att en styrelse i ett statligt bolag påverkas av vilken politik som styr landet är inget nytt utan något som skedde under den förra regeringen såväl som regeringar dessförinnan. Själv tycker Ingemar Engkvist att kritiken är lite märklig i det här fallet.

– Vattenfall driver redan 5 reaktorer och har direktiv att vidga kärnkraften. Det kan väl knappast vara negativt att ha kärnkraftskompetens i styrelsen då.

Och det är ingen nybörjare i kärnkraftsfrågor som Vattenfall tar in. Ingemar Engkvist har suttit i ett flertal kärnkraftsstyrelser genom åren och kommer närmast från rollen som vd för medlemsorganisationen World Association of Nuclear Operators, WANO, som kontrollerar säkerheten i cirka 450 reaktorer i världen, inklusive samtliga i Sverige.

– Organisationen stöptes om efter Fukushima-olyckan i Japan 2011. Världens kärnkraftsoperatörer insåg att branschen politiskt inte kommer att överleva ytterligare en olycka och gick ihop för att förbättra säkerheten ytterligare. Jag kan konstatera att det gjorts en enorm insats för att förbättra säkerheten på alla områden både tekniskt och organisatoriskt, förklarar han.

”De tyska kärnkraftverken och framför allt de tre sista var de absolut säkraste reaktorerna i världen och de mest välskötta”.

För WANO:s del tredubblades organisationen mellan 2011 och 2016. Samtliga av de 450 reaktorer de undersöker kontrolleras vart fjärde år med uppföljning efter två år.

– Det är inte upp till mig att säga att människors rädsla för kärnkraft är ogrundad utan man måste ha respekt för det. Om en person sitter nervös i ett flygplan hjälper det nog inte om piloten sätter på speakern och säger till dem att ”ni behöver inte vara rädda”. Men för egen del så skulle jag naturligtvis inte arbeta i branschen om jag trodde att säkerheten var undermålig. Det hade inte mitt samvete tolererat. Jag tror på teknologin.

Minst dödsfall från kärnkraft och solkraft

Siffror från Our world in data, olyckor och luftföroreningar inräknat, visar att kärnkraft till och med dödat färre än vindkraft. 0,03 dödsfall per terawattimme mot vindkraftens 0,04. Vattenkraft ligger som jämförelse på 1,3 och kolkraft är värst med 32,72.

Antalet döda när vattenkraftsdammen Banqiao i Kina brast 1975 estimeras till mellan 26 000 och 240 000 och flertalet städer och byar översvämmades. Mellan 5 och 6,8 miljoner hus beräknas ha kollapsat. Ändå lyfts denna olycka sällan som ett argument mot vattenkraft i Sverige.

Dödsfallen när det gäller kärnkraft kommer främst från olyckan i Tjernobyl, där World Health Organisation, WHO, uppskattar att färre än 50 dödsfall direkt kan knytas till strålningen. I en annan studie räknar WHO med 4 000 senare eller kommande dödsoffer inom den mest exponerade gruppen samt 5 000 övriga i Ukraina, Belarus och Ryssland.

Inga strålningsrelaterade dödsfall från vare sig Harrisburg eller Fukushima har noterats även om vissa dog som en konsekvens av evakueringen. I det sistnämnda fallet beräknas däremot omkring 18 500 människor ha dött av den tsunami som kom innan och orsakade själva härdsmältan.

Med tanke på dessa siffror – tycker du att kärnkraften har fått oförtjänt mycket kritik?

– Om man tar Fukushima så är den kvarvarande evakueringen som finns egentligen mest känslomässig. Olyckan i sig orsakade inga större skador och kvarvarande medicinska effekter är väldigt små. Men detta till trots har det varit svårt att få folk att återvända till området så de samhällsförändringar som skedde har orsakat skador. Och för kärnkraften som kraftslag var olyckan katastrofal, konstaterar Ingemar Engkvist.

Tyskland stängde nyss världens säkraste reaktorer

På den tiden, 2011, var han vd för tyska E.ON:s svenska kärnkraft.

– Under 2000-talet hade det börjat bli ett ganska positivt klimat för kärnkraften och 2005 kallade man det en kärnkraftsrenässans. Sedan kom Fukushima och allt ändrades. Kärnkraftsprogrammet i Japan stoppades och drevs på avvecklingslinje och i USA blev det tvärstopp. Kina stoppade och länder som bland andra Belgien, Schweiz, Holland och Spanien gick på en avvecklingslinje. Frankrike fortsatte trumma på men fick en rejäl inhemsk debatt.

För Tyskland, som precis var i slutfasen att förlänga sina drifttillstånd för kärnkraftverken vändes allt över en natt, berättar Ingemar Engkvist.

Som mest, 2006, producerade den tyska kärnkraften omkring 160 terawattimmar el till nätet. På grund av politisk avveckling stängdes de tre sista kärnkraftverken, Emsland, Isar 2 och Neckarwestheim 2 den 15 april 2023. Avvecklingen innebär ett utökat beroende av det smutsigaste kraftslaget för miljö och hälsa, nämligen kolkraft.

Mycket tråkigt, anser Ingemar Engkvist som känner till kraftverken mycket väl.

– De tyska kärnkraftverken och framför allt de tre sista var de absolut säkraste reaktorerna i världen och de mest välskötta, säger han.

Den 15 april i år stängde Tyskland med politiskt beslut tre av världens mest säkra och välskötta kärnreaktorer, däribland Isar 2 på bilden. Istället fortsätter kolkraft, det smutsigaste kraftslaget för miljö och hälsa, att vara det dominerande kraftslaget i landet. Bild: Armin Weigel

Oppositionspartier måste svänga för att få ny kärnkraft

Även i Sverige har motståndet mot kärnkraft varit stort. Vissa partier påstår att det var marknaden som lade ner kärnkraften i Sverige men Ingemar Engkvist var själv med i förhandlingarna och vet mycket väl orsaken.

– Det stämmer att reaktorerna stängdes av kommersiella skäl, men orsaken till beslutet var effektskatten på kärnkraft som politikerna höjde i flera omgångar. Vid tillfället utgjorde kärnkraftsskatten så mycket som en tredjedel av produktionskostnaden. Därför stängdes reaktorerna, säger Ingemar Engkvist och fortsätter:

– När man sedan insåg vilka allvarliga konsekvenser det fick för den svenska elförsörjningen och att skatten riskerade att hota de kvarvarande reaktorerna så togs skatten bort, säger han.

Just nu är trenden för kärnkraft positiv. Enligt en studie från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv är sju av tio svenskar nu positiva till kärnkraft men om det ska bli någon ny kärnkraft handlar det om att fler partier måste svänga. Det räcker inte med att regeringen och Sverigedemokraterna är för en utbyggnad, tror Ingemar Engkvist.

– En grundförutsättning för att bygga reaktorer, framför allt storskaliga, är långsiktig politisk stabilitet i energifrågan. Ett nytt kärnkraftverk går ofta med förlust de första 15 åren innan kalkylen vänder till svarta siffror. Ingen investerare kommer att vilja satsa på kärnkraft om satsningen riskerar att gå i stöpet i nästa mandatperiod.

Om Vattenfall i Tidöavtalet

Så skriver regeringen och Sverigedemokraterna om Vattenfall i Tidöavtalet:

”Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bland annat genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bland annat direktiv för upphandling av ny kärnkraft. Styrningen av Vattenfall ska ske enligt gängse principer för statens ägarstyrning”.

Samtidigt är ny kärnkraft fullständigt avgörande om Sverige menar allvar med att bli klimatneutrala, anser han.

– Man får bestämma sig vilket problem man vill lösa. Är det koldioxidfrågan som är problemet eller kärnkraften? Om det är koldioxiden vi ska bekämpa så behöver vi elektrifiera antingen direkt eller genom exempelvis vätgas. Oavsett kommer det att kräva en fördubbling eller enligt vissa beräkningar till och med en trippel elproduktion.

”Vi måste tillgripa alla fossilfria teknologier vi har och sluta upp med polariseringen mellan de kraftslag som har lågt koldioxidavtryck.”

I Svenskt Näringslivs scenarioanalys räknar man på en fördubbling till 2050. Om detta skulle göras enbart med förnyelsebara energikällor skulle vindkraften stå för 70 procent av produktionen om 290 terawattimmar el. För att uppnå denna nivå på 203 terawattimmar krävs en sexdubbling av nuvarande vindkraftsflotta. Dessutom skulle elsystemet enligt analysen bli betydligt dyrare, instabilare, mer volatilt, mer miljöskadligt och dessutom ta ungefär en dubbelt så stor yta om cirka 11 000 kvadratkilometer i anspråk.

– Jag anser att vi måste tillgripa alla fossilfria teknologier vi har och sluta upp med polariseringen mellan de kraftslag som har lågt koldioxidavtryck. Det handlar om att bygga ut vindkraft, solkraft, kärnkraft och effektivisera vattenkraften. Vi har inte möjlighet att utesluta det ena eller det andra, säger han.

Ett teknikneutralt system blir stabilare, billigare, miljövänligare och tar mindre yta i anspråk. Det framgår i Svenskt Näringslivs scenarioanalys. Bild: Svenskt Näringslivs scenarioanalys

En sak som skulle kunna underlätta för kärnkraften, tror han, är om kärnkraften på något sätt kunde få betalt för de systemstärkande egenskaper som den skapar. Kärnkraft liksom vattenkraft är en pålitlig baskraft, som producerar dygnet runt, året runt. När det är kallt och vindstilla på vintern hjälper de förnyelsebara källorna föga, samtidigt som det också är då som behovet av el är som allra högst.

Detta är något som kärnkraften i dag inte får betalt för.

– Vi behöver fundera på vilken självförsörjningsgrad vi vill ha. Vi ser hur dramatiskt kriget i Ukraina påverkat gasmarknaden. Ett militärpolitiskt beslut om kärnkraftens betydelse för Sveriges självförsörjningsgrad skulle kunna vara något som ökar lockelsen att investera i ny kärnkraft.

När det gäller val av kärnkraft tror Ingemar Engkvist på både nya stora reaktorer och små modulära.

– När det gäller SMR handlar mycket om att det måste finnas en generisk säkerhetsanalys och licens som är tillämpbar i många länder. Fördelen med SMR är att de kan tillverkas i långa serier i fabrik för att sedan monteras på kärnkraftssajten, men då gäller det också att ha enhetliga licenseringar som fungerar i flera länder. Då kan man få ned kostnaden, konstaterar Ingemar Engkvist.

Ingemar Engkvist CV

Utbildning:

Filosofie doktor i kärnkemi med fokus på omhändertagande av radioaktivt avfall.

Nuvarande befattning:

Egenföretagare, senior rådgivare.

Andra uppdrag:

Styrelseledamot i ISEC Monitoring Systems AB.

Tidigare befattningar:

Vd, World Association of Nuclear Operators, London (2020–2022).

Styrelseledamot, World Association of Nuclear Operators (2020–2022).

Chef, World Association of Nuclear Operators, Paris Centre (2016–2019).

Vd, E.ON Kärnkraft Sverige (2010–2016).

Styrelseordförande, OKG AB (2010–2016)

Styrelseledamot, Ringhals AB (2010–2016)

Styrelseledamot, Forsmark Kraftgrupp AB (2008–2016)

Styrelseledamot, Svensk Kärnbränslehantering AB (2008–2016).