REGELKRÅNGLET

Experter: Tillåt digitala stämmor – ”Måste gå i takt med tiden”

Maria Larsson på Svenskt Näringsliv. Bild: Fredrik Sandberg/TT, Pressbild

Justitiedepartementets förslag, som banar väg för helt digitala bolags- och föreningsstämmor, förtjänar att bli prövat i praktiken, menar juristerna Maria Larsson och Elias Skog. ”Regelskaparna måste se möjligheter, och inte fastna i det gamla och invanda”, säger de till TN.

Tidigare i år presenterade Justitiedepartementet ett lagförslag som skulle möjliggöra för bolag och föreningar att hålla bolags- och föreningsstämmor helt digitalt. Förslaget kommer i kölvattnet av Covid-19-pandemin, under vilken många bolag och föreningar höll stämmor digitalt och med poströstning för att undvika smittspridning.

Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget och ser detta som ett viktigt steg i att hålla lagstiftningen teknikneutral i en tid då det digitala mötet blivit vardag.

– Vidare anser vi att det är centralt att stämmorna moderniseras och på det sättet hålls relevanta och välbesökta även i framtiden. Vi noterar samtidigt en tvekan hos vissa remissinstanser att tillåta helt digitala stämmor i börsbolag. Vi har svårt att förstå denna inställning, säger Maria Larsson, expert på bolagsstyrning, bolagsrätt och börsrätt hos Svenskt Näringsliv till TN.

En viktig utgångspunkt för hela den svenska bolagsstyrningsmodellen är att stämman är bolagets högsta beslutande organ, konstaterar Elias Skog, expert på bolags- och börsrätt samt bolagsstyrning på Svenskt Näringsliv. Aktieägarnas rätt att vid en bolagsstämma lyssna på och ställa frågor till styrelse och ledning är en central aktieägarrättighet och det råder ingen tvekan om att denna måste respekteras.

– Det aktuella förslaget innebär heller inte att aktieägarnas rättigheter försvagas. Tvärtom möjliggör en digital bolagsstämma för fler aktieägare att delta och tillvarata sina rättigheter, oberoende av var de befinner sig, säger han.

Den föreslagna regleringen innebär inte heller att stämmor måste hållas digitalt, utan öppnar endast för den möjligheten, förklarar Maria Larsson och Elias Skog. De tekniska förutsättningarna att hålla digitala bolagsstämmor kan variera mellan enskilda bolag och leda till att vissa bolag väntar med att hålla digitala stämmor eller avstår därifrån helt och hållet. Så snart tekniken är på plats måste det dock finnas möjlighet att hålla den sortens stämma som passar det specifika bolaget och dess aktieägare bäst, betonar de.

– Lagstiftningen får inte sätta hinder i vägen för den utvecklingen. Varför skulle bolagsstämman mer eller mindre vara den enda mötesform som tvingas fastna i traditionella mönster?, säger Maria Larsson.

– För att svensk aktiebolagslag och bolagsstyrning ska fortsätta att vara relevant måste regelskaparna se möjligheter, och inte fastna i det gamla och invanda. I det avseendet är Justitiedepartementets moderna och teknikneutrala förslag ett föredöme som förtjänar att bli prövat i praktiken, avslutar Elias Skog.