REGELKRÅNGLET

Uppror när kommunen stoppar uteserveringar – tvingas halvera personalstyrkan

”Det är byråkrater som hittar på regler som inte har med verkligheten att göra”. Jonas Moen är en av 50 krögare i Göteborg som nu har skrivit under ett upprop mot kommunens nya regler för uteserveringar. ”Jag skulle behöva göra mig av med minst halva personalstyrkan”, säger restaurangprofilen Björn Persson till TN.

I Göteborg har närmare 50 krögare skrivit under ett upprop för att protestera mot kommunens nya regler för uteserveringar och att så stora förändringar drivs igenom så snabbt. Enligt restaurangägarna är det stora problemet frågan om uppbyggda golv som kommunen anser minskar tillgängligheten.

Det finns många exempel på restauranger som byggde en uteservering för 100 000–125 000 kronor för bara ett par år sedan, och som plötsligt inte får sätta upp den för att reglerna som gällde då inte gäller längre. Det berättar Jonas Moen som sedan tio år tillbaka driver restaurangen Barsac på Viktoriagatan i Göteborg.

”Kommunen är väldigt fyrkantig.”

Han betonar att det är bra att uteserveringar är utrustade med exempelvis ramper, men ställer sig frågande till att samma omfattande regler ska gälla för en liten vinbar, pub eller pizzeria som för stora inbyggda uteserveringar med infravärme på Avenyn.

– Det är byråkrater som sitter bakom ett skrivbord och hittar på regler som inte har med verkligheten att göra. Förr var kommunen nöjd om vi löste det så att alla kunde komma in, att vi plockade bort uteserveringen före ett visst datum och att vi höll rent.

Men attityden har på kort tid hårdnat.

– Kommunen är väldigt fyrkantig. Alla dras över en kam och det finns ingen vilja att lösa problemen som uppstår för de som inte passar in i mallen. Men restaurangägare jobbar inte efter en mall.

”Ge mig några minuter bara så löser jag det. I den här branschen jobbar vi med att lösa situationer varje kväll – det är det vi gör.”

Av de 14 platserna på Barsacs uteservering är en plats helt rullstolsanpassad men skulle det komma fyra personer i rullstol går det snabbt att ordna tre platser till, försäkrar Jonas Moen.

– Kommer det åtta personer i ett sällskap sätter vi ihop två bord. Kommer det tre personer med barnvagnar flyttar vi på fyra stolar, gör plats för dem och hämtar barnstolar. Jag vill inte exkludera någon – jag vill ju ha gäster.

Ingen restaurang nekar gäster för att det inte finns plats, påpekar han.

– Rullstolsplatser, glutenfritt, laktosfritt, mat utan vitlök eller nötter – ge mig några minuter bara så löser jag det. I den här branschen jobbar vi med att lösa situationer varje kväll – det är det vi gör.

Vill se enklare regler - inte tvärtom

Restaurangbranschen har på senare tid varit extremt hårt drabbad. Först kom pandemin och när den lättade höll det under hösten 2021 på att vända. Sedan kom krig, inflation och rusande elpriser. Alla restauranger kämpar för att överleva men senare i år får vi se många konkurser, tror Jonas Moen.

– Nu håller många ut, pumpar in egna pengar och lånar mer, men till slut gör högre kostnader och mindre omsättning att det inte går längre. Kan inte kommunen göra det lättare för oss i stället för att försvåra med ännu mer regler?

Bersac har fått tillstånd att använda sin uteservering ett år till men med reservationen att det troligen ändras till nästa år.

– I år klarar vi oss. För min del handlar det om att ha 14 stolar och sex bord utomhus och att kunna servera lite rosé mellan midsommar och 10 augusti. Jag har 40 platser inne men under den perioden är det nästan ingen som sitter inne. För en liten kvarterskrog är det därför ganska sårbart.

”Frågan är hur många som vill äta en lyxig trerättersmeny med fina viner när bord och stolar vinglar och vinglas välter.”

Gatan där Barsac ligger lutar med sex procent så när Jonas Moen ställer ut bord direkt på trottoaren som dessutom lutar ut mot gatan, står de vingligt. Hade gatan lutat åtta grader hade han fått bygga ett trädäck och då hade uteserveringen varit i våg och dessutom haft en ramp. Kommunen tycker att det är fult och att det begränsar framkomligheten, medan Jonas Moen anser att det snarare blir mer tillgängligt för någon som är rullstolsburen.

När han inte längre får använda sitt trädäck kommer han ändå försöka med att ställa bord och stolar direkt på trottoaren, men det kommer att bli en sämre upplevelse för gästen, konstaterar han.

– På min gata kan en restaurang utan uteservering lika gärna stänga under juli för här går folk och letar efter en plats i solen för att ta ett glas rosé. Frågan är hur många som vill äta en lyxig trerättersmeny med fina viner när bord och stolar vinglar och vinglas välter.

”Nu vill kommunen att allt ska rivas och tas bort.”

Björn Persson är sedan länge en profil i Göteborgs restaurangvärld. Tidigare drev han den välkända restaurangen Kock & Vin som tidigt fick en Michelinstjärna. Idag driver han Familjen, Björns bar och Koka som även den har en Michelinstjärna.

Två tredjedelar av uteserveringen utanför Björns bar har haft en uppbyggnad i trä för att kunna ställa bord och stolar plant trots att trottoaren lutar. Uppbyggnaden har de senaste två åren fått anmärkningar från kommunen så i år görs ett försök att ha uteserveringen direkt på kullerstenen.

– Det blir ganska obekvämt att sitta där eftersom borden lutar och stolarna står ojämnt. Vad jag förstår har flera av de här reglerna funnits ett tag men nu har kommunen börjat tillämpa dem betydligt hårdare. Det är svårt nog ändå att följa alla de regler vi har att hålla oss till.

Restaurangen Familjens uteservering är betydligt större. Den ligger på en förgård ut mot gatan i anslutning till en fastighet.

– Det har varit en uteservering på den här platsen de senaste 23 åren men under pandemin löpte bygglovet för markisen vi har ut och jag upptäckte det inte i tid. Så nu vill kommunen att allt ska rivas och tas bort. Men det är väldigt kostsamt – sakerna sitter ju där.

Enligt kommunen ställs det nya krav nu eftersom bygglovet har löpt ut.

– De säger att vi måste ta bort uppbyggnaden – men det finns ju ingen! Uteserveringen har varit stensatt i 23 år och är helt och hållet i markplan.

Efterfrågar dialog med kommunen

Han tror inte att kommunens besked handlar så mycket om tillgänglighet utan mer om gestaltning – att de inte tycker att uteserveringen ser ut som den ska.

– Eftersom det är så oklart hade det varit härligt att ha en dialog med kommunen. Då hade säkerligen en hel del konflikter och konfrontationer kunnat undvikas. Självklart ska alla ha tillgång våra uteserveringar men det kan vara svårt att lösa det precis överallt.

– Det är väl som på en buss, att det alltid måste finnas några platser som en rörelsehindrad kan komma till men varenda plats kanske inte kan vara anpassad för det. Då blir det ganska svårt.

Han har sökt en dialog med kommunen om det men får inga ordentliga svar och heller inga råd eller tips, utan bara beskedet att han ska komma in med en ansökan som sedan godkänns eller avslås.

– Det finns ingen vilja att diskutera hur jag ska gå till väga för att få godkänt på min ansökan. De är inte så…lösningsorienterade. Det känns så konstigt att uteverandan som vi har haft så länge inte längre duger.

Genom att ha en dialog hade en hel del konflikter och konfrontationer kunnat undvikas, betonar han.

– Det här är så frustrerande! Kan vi inte bara hjälpas åt? Jag är ingen som älskar konflikter. Kan vi inte bara diskutera hur det skulle gå att lösa på ett smidigt sätt? Eller att jag får svar om jag ställer en fråga.

Vad händer om ni inte kan ha en uteservering utanför Familjen?

– Det får enorma ekonomiska konsekvenser för under sommaren har vi en stor uteservering där alla vill sitta. Jag säger inte att vi skulle behöva stänga helt men jag skulle behöva göra mig av med minst halva personalstyrkan.

Kommunen: ”Nu gör vi det som vi skulle ha gjort tidigare”

Johanna Forsman, verksamhetsutvecklare bygglov i Göteborg, var projektledare när riktlinjerna för uteserveringar togs fram. Hon menar att kommunen inte har blivit strängare utan att gällande lagstiftning och styrdokument har samlats ihop och förtydligats.

– De gamla reglerna var egentligen hårdare när det gäller uppbyggnader på uteserveringar men kommunen har varit dålig på att följa dem. Nu gör vi det som vi skulle ha gjort tidigare, säger hon.

Dagens riktlinje har funnits sedan 2021 men under pandemi och energikris har kommunen gjort undantag från den.

– Det kan göra att den upplevas som ny. Nu har krögarna blivit medvetna om att den kan komma att implementeras skarpt snart. Den del som vi driver på är kopplad till tillgänglighet – där är vi hårda. Men just nu pressar vi inte på lika skarpt om annat.

”Vi vill vara möjliggörare och inte en bromskloss.”

Hon förklarar att uteserveringarna står på offentlig plats och till stor del på stadens mark, och därför ska alla, oavsett om de sitter i rullstol eller har en synnedsättning, kunna nyttja dem.

För uppbyggnader är huvudregeln att den befintliga markbeläggningen ska användas men om det är allt för ojämnt, eller om marken lutar mer än 8,3 procent, kan det vara lämpligt med en utplanande uppbyggnad, enligt Johanna Forsman.

– Vi vill ju hjälpa till att guida krögarna att få till uteserveringar som är tillgängliga och väl utformade. Vi vill vara möjliggörare och inte en bromskloss. Samtidigt är det en balansgång eftersom vi också ska förhålla oss till lagstiftningen och många olika gruppers viljor och behov.

”Jag fattar att det här känns olägligt.”

I riktlinjerna finns förslag på möbleringar som uppfyller kraven på tillgänglighet, men de går att diskutera, tillägger Johanna Forsman.

– Det är inte skrivet i sten att det måste se ut precis så, utan det måste finnas möjlighet till ett eget uttryck och lite kreativitet. På vissa platser fungerar en utformning för att det ska vara tillgängligt och på andra platser fungerar något annat.

Samtidigt framför krögarna kritik mot att kommunen drar alla över en kam – att reglerna är desamma oavsett hur det ser på olika ställen. Hur ser du på det?

– Tillgänglighet är ett krav som gäller för alla men riktlinjen innehåller mycket mer än bara regler för tillgänglighet. Vi har försökt att förtydliga vad som gäller genom tre olika typer av uteserveringar – öppna, delvis slutna eller slutna. Men till syvende och sist är det platsen du vill bygga på som avgör vilken typ av uteservering du får göra.

Har du någon förståelse för företagens frustration?

– Ja absolut. Jag fattar att det här känns olägligt. 2016 fick vi uppdraget att ta fram en ny riktlinje men arbetet påbörjades inte förrän 2020, precis innan pandemin bröt ut.

Är otillgänglighet ett problem?

– Ja, det är det. Annars skulle inte funktionsrättsrörelsen gå ut i media varje år och klaga på det. De har varit på oss under många år om att vi har otillgängliga utemiljöer och uteserveringar. Vi behöver företräda allas perspektiv, säger Johanna Forsman.