BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Vakter fick ned brotten – politiker klipper satsningen: ”Korkat”

Satsningen på mobila ordningsvakter har minskat brotten och ökat tryggheten för företagare och deras anställda i Stockholm. Ändå bantas nu satsningen rejält. Olyckligt, menar Li Jansson hos Säkerhetsföretagen och Per Uhrström, handlare hos Ica Nära Sergels Torg. Bild: Pressbild, Amir Nabizadeh/TT, Privat

Trots gängkrig, stölder och eskalerande otrygghet har det nya rödgröna styret i Stockholm Stad valt att kraftigt banta satsningen på mobila ordningsvakter. ”Man kan sätta ett likhetstecken mellan mycket vakter och lugn och ro”, säger Per Uhrström, handlare på Ica Nära Sergels Torg, till TN.

2018 införde Stockholm Stad en satsning på mobila ordningsvakter som till fots och med bil patrullerar flera brottsutsatta delar av staden. Satsningen sker i samarbete med polisen och under deras ledning.

Sergels Torg, eller ”plattan” som platsen kallas i folkmun är ett av dessa klassiska problemområden i Stockholms centrala delar där narkotikahandel och annan kriminalitet är väl dokumenterad.

Satsningen har blivit mycket uppskattad inte minst bland företagare i området. En av dessa är Per Uhrström som driver Ica Nära-butiken vid Sergels Torg. Satsningen har avspeglat sig både i siffrorna och praktiken, berättar han för Tidningen Näringslivet. Sedan projektet infördes har det kriminella svinnet, det vill säga stölderna, mer än halverats från 5,5 till 2 procent, berättar han. Med andra ord rör det sig om miljontals kronor i minskat svinn som i stället exempelvis kunnat gå till fler anställda eller att sänka priserna för kunderna.

– Det handlar om två delar. Dels att jag gjort egna åtgärder där jag bland annat tagit kontakt med de kriminella och pratat med dem, dels att det är en ökad synlighet av vakter. Det blir lugnare när de kriminella vet att det finns vakter i närheten. Man kan sätta ett likhetstecken mellan mycket vakter och lugn och ro. Det är helt klart så att problemen har minskat och det ska både polisen och vakterna ha beröm för, säger han.

Per Uhström, handlare hos Ica Nära Sergels Torg, har på nära håll sett hur de mobila ordningsvakterna minskat. Tråkigt, tycker han, eftersom de bidragit till att minska brottsligheten och öka tryggheten för personalen. Bild: Privat

Och då är stölderna bara den ekonomiska biten. Det kanske ännu mer alarmerande problemet för livsmedelsbutiker och andra företag som håller öppet sent om kvällarna är den eskalerande råheten i samhället och den otrygghet det medför. Personalen, ofta unga kvinnor, får inte sällan hot och kränkningar riktade mot sig av kriminella.

– Det var kanske den största fördelen. Ökad synlighet från vakterna har ökat den mentala tryggheten väldigt mycket. Min personal vet att det finns hjälp i krokarna väldigt snabbt om det händer något.

Budgeten för vakter bantas

Men efter valet i september skedde, som TN tidigare berättat, ett styrelseskifte i Stockholm Stad och den rödgröna majoriteten har nu valt att banta budgeten för satsningen från 106 till 30 miljoner kronor. Resultatet har blivit en minskning av mobila ordningsvakter från 27 till 6 team. Dessutom har nattvandring försvunnit.

– Det började märkas för ungefär en månad sedan. Man ser inte vakterna lika mycket längre, berättar Per Uhrström.

Än så länge har inte effekterna inte hunnit visa sig i ökad brottslighet men det är väl bara en tidsfråga, gissar han.

– Och det känns skittrist och jättetokigt. Där man tidigare har kunnat ropa på någon för att be att få hjälp när man behöver stöttning så försvinner den möjligheten.

Polisen kritiserade nyligen beslutet eftersom de uppskattat samarbetet och värdesatt vakternas förmåga att vara kontinuerliga och självständigt agerande mot ordningsstörningar på plats. Även Säkerhetsföretagen tycker att det är en mycket dum idé att gå in och skära i något som faktiskt fungerat.

Per Uhrström är inte ensam att hylla satsningen, menar Li Jansson, bransch- och näringspolitisk chef hos Säkerhetsföretagen.

– Det vi hör bland både företagare och vanligt folk är att kriminaliteten minskat och att den allmänna tryggheten ökat.

Li Jansson, bransch- och näringspolitisk chef hos Säkerhetsföretagen. Bild: Pressbild

Hon nämner Södermalm som exempel där samarbetet med polisen fungerat mycket bra.

– Ordningsvakterna har kompletterat poliserna som inte alltid kan vara på plats hela tiden. Ordningsvakterna finns där och rör sig snabbt i mobila team så om det händer något någonstans i närheten kan de vara på plats på väldigt kort tid. Vakterna både avskräcker och avstyr brottslighet, vilket varit uppskattat, förklarar Li Jansson.

Hon är oroad över vilka effekter bantningen nu kommer att få.

– Jag tror tyvärr att det kommer att skapa otrygghet och leda till mer kriminalitet. Det ökar också risken i uppdraget eftersom mindre bemanning gör det svårare och mer riskfyllt för ordningsvakterna att ingripa.

Hon poängterar däremot att vakterna varken ska eller i nuläget ersätter poliserna.

– Det här sker i ett samarbete med poliserna som ett komplement; ordningsvakter under polismans ledning. Vi tycker att det är tråkigt att det inte satsas mer på polisen. Våra medarbetare drabbas när man väljer att inte satsa på polisen och vi kan heller inte växa separat. Vi vill växa tillsammans med polisen eftersom det här är två olika kategorier som fungerar bra ihop, förklarar Li Jansson.

"Korkat att lägga ned något som fungerar”

Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, tycker också att samarbetet mellan polisen och vakter fungerat bra. Argumentet från den rödgröna sidan att de väljer att banta satsningen för att i stället satsa på polisen samt ”förebyggande åtgärder” som exempelvis skola och socialtjänst, ger han inte mycket för.

– Det liknar i och för sig haveriet i elfrågan. Det är ganska korkat att lägga ned något som man vet fungerar för att ersätta med något som eventuellt fungerar. Givet att varken skolan eller polisen bevisligen inte lyckats så kan man ju fortsätta med det som faktiskt gett resultat fram till dess att det man tänker ska ersätta också fungerar.

Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna. Bild: Pressbild

Snarare skulle både han och Per Uhrström vilja se fler liknande satsningar på andra ställen.

– Vi har absolut en del problem men mina kollegor som driver butiker ute i orten har det betydligt värre, säger Per Uhrström.

Tidningen Näringslivet har tidigare visat hur stora dagligvarukedjor till och med lägger ned eller undviker att etablera butiker i utsatta områden på grund av den kriminalitet som råder. Där skulle denna typ av satsning vara ytterst välkommen bland både företag och laglydiga medborgare, menar de.