DEN AKUTA ELKRISEN

Därför rusar svenska elnätspriser – internationell jämförelse

Bild: Johan Nilsson/TT

Förutom krig och flaskhalsar pressas svenska elpriser upp av allt högre avgifter för elnätet, visar en rapport. Jämfört med de nordiska länderna har svenska elnätspriser rusat i höjden.

Elnätsbolagen menar att prisuppgången beror på nödvändiga investeringar. Men Energimarknadsinspektionen anser att det inte är hela förklaringen.

– Ökningen står inte i relation till kostnadsökningarna sett till driftskostnader och kapitalkostnader, inklusive alla investeringar, sa Tony Rosten, avdelningschef för nätreglering på Energimarknadsinspektionen.

– Det finns inget samband.

Tony Rosten deltog i ett SNS-seminarium i slutet av förra året där det presenterades en rapport över elnätsavgifterna.

Författarna till rapporten, nationalekonomerna Erik Lundin och Magnus Söderberg, beräknade att priserna steg med 37 procent i Sverige under 2010-2020 enligt ett typkundsindex. Samtidigt steg priserna i Finland med 29 procent och i Danmark med 3 procent medan priserna i Norge låg helt stilla.

Rapporten visar att priserna i de14 EU-länder närmast Sverige sjönk i genomsnitt med 7 procent, även om det kan finnas en del dataproblem med jämförelsen.

Två förklaringar

Det finns två möjliga förklaringar, enligt rapporten: Att kraven i Sveriges regleringsmodell är för generösa eller att potentialen till effektiviseringar inte identifieras tillräckligt träffsäkert.

Beräkningsmodellerna i Norge, Danmark och Finland skiljer sig från den svenska. Till exempel omfattas bara löpande kostnader av kraven på effektiviseringar i Sverige, inte fasta kostnader som ledningar och transformatorstationer.

– Norge har kraftigare, spetsigare totalreglering. Där jämför man hårdare, sa Magnus Söderberg, som är professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, vid seminariet.

Elnäten saknar konkurrens på varje geografiskt område. Näten betraktas som naturliga monopol, det vill säga att det är oekonomiskt att bygga parallella elnät på samma ställe. Men utan konkurrens måste kostnadseffektiviteten säkras genom regleringar.

De svenska kraven på effektivisering sätts under fyraåriga regleringsperioder. Ett intäktstak bestämmer hur stora intäkter varje elnätsbolag högst får ta ut av kunderna under perioden. Benchmarking används så att kostnadseffektiviteten i de bästa elnätsbolagen får agera riktmärke för de mindre effektiva bolagen.

Men rapporten visar att de mindre effektiva elnätsbolagen inte alls har sänkt sina kostnader mer än de effektiva bolagen har gjort.

Sammantaget har Sverige krävt mindre årliga effektiviseringar än våra nordiska grannar: 1,82 procent jämfört med 2,17 procent i Danmark och 2,4 procent i Finland. I Norge bedöms det maximala kravet vara ännu högre, även om någon motsvarande procentsats inte finns eftersom benchmark-modellen används på ett annat sätt.

Mothugg från Ei

Energimarknadsinspektionen håller inte med om rapportens slutsats att utformningen av kraven förklarar prisrusningen, även om kraven förstås alltid kan förbättras.

– Effektiviseringskraven har inte bitit på företagen. Men förklaringen är en annan. Många företag har ganska långt kvar till sina maximala intäktstak och behöver helt enkelt inte bry sig om kraven, sa Tony Rosten.

Energimarknadsinspektionen vill gå mot Norges håll, där helheten regleras snarare än enskilda delar, en så kallad totex-reglering. För det krävs troligen en lagändring.

– Vi vill gå mot en modell där man tittar på de totala kostnaderna och göra det neutralt när företag jobbar med investeringar eller andra åtgärder i näten, sa han.

Rapportförfattarna avvisar inte Energimarknadsinspektionens syn. Flera förklaringar bidrar och måste övervägas, sa Magnus Söderberg.

Storbolagen bidrar på fel sätt

Sveriges stora stamnät ägs av Svenska Kraftnät. Sedan domineras de mindre regionala och lokala näten av jättarna E.ON, Vattenfall och Ellevio med en marknadsandel på 50 procent. Därutöver finns nära 160 mindre bolag i de lokala näten.

– De tre största näten är starkt prisdrivande. Plus 52 procent i real prishöjning under perioden jämfört med 26 procent för andra nätbolag, sa medförfattaren Erik Lundin, forskare inom programmet hållbar energiomställning vid Institutet för näringslivsforskning.

De svenska reglerna gynnar storbolagen eftersom de inte tar hänsyn till stordriftsfördelar. Utformningen är avsiktlig för att driva fram sammanslagningar av mindre bolag till större. Men utvecklingen har stannat av, enligt rapporten.

Erik Lundin pekar på klara nackdelar för kommuner att sälja sina elnätsbolag till någon av jättarna. Vinsterna från sammanslagningarna har sett ut att hamna hos ägarna och inte komma kunderna till del.

– Om man som offentligt eller kooperativt bolag inte tycker regleringen gör sitt jobb vill man naturligtvis inte sälja, sa Magnus Söderberg.

Tony Rosten påpekar att många små, offentligt ägda elnätsbolag är nog så effektiva jämfört med de stora.

– Och det har blivit en kassako för kommunerna, sa han.

Rörligt landskap

Möjlighet till ändring finns. En utredning arbetar sedan i våras med en översyn av reglering på el- och naturgasområdet. Den ska vara klar i oktober.

Samtidigt står energilandskapet inför en omvälvande förvandling med kraftigt ökad efterfrågan på el. Transporter, industrier och andra delar av samhället elektrifieras. Batterifabriker och serverhallar byggs. Elnäten behöver expandera därefter.

Att träffa rätt i planeringen blir inte lätt. Just nu är bristen på överföringskapacitet från norr till söder en stor fråga.

– Hur länge kommer de jättehöga priserna i Europa att vara kvar? Om det inte blir länge kanske vi påbörjar ett jättedyrt projekt att bygga bort begränsningarna i transmissionsnäten som om fem-tio år inte behövs, sa Erik Lundin.

Om Sverige träffar fel i ombyggnaden av energisystemet riskerar investeringar att hamna i andra länder.

SNS.rapporten ”Analys av priser och reglering på den svenska elnätsmarknaden. Vad kan vi lära av våra grannländer?”