DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Så tjänar staten miljarder på elkrisen – ”Straffbeskattning”

Christian Ekström, vd Skattebetalarna. Foto: Exponera/TT/Scanpix och Skattebetalarna

Staten tjänar miljarder när företag och hushåll betalar rekordhöga elräkningar. Orsaken är elmomsen. ”Det är stötande och provocerande att något som alla behöver straffbeskattas”, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, till TN.

Elpriserna har slagit rekord på rekord i år och experterna varnar för att den kommande vintern kommer att präglas av ännu högre pristoppar än den senaste rekordvintern. Medan företag och hushållen tvingas betala jätteräkningarna blir det tvärtom en lönsam affär för staten. Skattebetalarna beräknar att staten drar in 15–25 miljarder kronor extra på den kommande vinterns elkris.

– Det är en helt orimlig situation och beror helt enkelt på att staten kunnat göra det. Läget vi sitter i är dessutom i stor utsträckning konstruerat av politiska beslut. Självklart spelar Putins avstängda gaskranar in men vi har stängt fungerade baskraft i form av kärnkraft och det är uppenbart att det orsakat högre elpriser, säger Christian Ekström, vd för Skattebetalarna.

Momsen läggs ovanpå elskatten

Under normala omständigheter består elräkningen av elpriset, elnätsavgift, elskatt och 25 procents moms. Elräkningens slutsumma brukar bestå av ungefär hälften skatt. Elskatten är fast och påverkas inte av elprisets variationer men momsen läggs ovanpå allt och det gör att statens momsintäkter rusar i takt med att elpriserna skjuter i höjden.

– Det är stötande och provocerande att något som alla behöver straffbeskattas utan annan anledning än att staten får in extra resurser. Elen kan ju inte väljas bort av företagen eller hushållen, säger Christian Ekström.

Skattebetalarna påtalar också att utöver detta så gör de statliga bolagen Vattenfall och Svenska Kraftnät större vinster på grund av att de så kallade flaskhalsavgifterna också ökar kraftigt. Det gör att de 60 miljarderna den socialdemokratiska regeringen utlovat i subventioner till elkonsumenterna är självfinansierade.

– Flaskhalsintäkterna täcker med råge dessa 60 miljarder. Det blir mer en sorts återbetalning av pengar som hushåll och företag redan har betalat in. Och ovanpå det här ligger ju de ökade momsintäkterna, säger Christian Ekström.

Skatten en kassako för staten

Skattebetalarna har principiella invändningar mot elskatten och hävdar att den fungerat som en ren kassako för staten.

– Det är en sak att straffbeskatta det man vill att folk ska ägna sig mindre åt, till exempel tobak och alkohol. Men det är vansinnigt att straffbeskatta ren energi som dessutom alla måste ha och lägga moms ovanpå allt, säger Christian Ekström.

Skattebetalarna menar att regeringen oavsett sammansättning måste agera i den här situationen.

– På sikt måste vi bygga upp ett fungerande elnät. På kort sikt borde man fimpa elskatten och sänka momsen om det är möjligt i ett sådant här akut läge, säger Christian Ekström.

Tara Muinafshar, skattejurist vid Svenskt Näringsliv. Bild: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Tidigare var det krångligare att justera momsskattesatserna på bland annat el. I våras trädde dock nya regler i kraft avseende vilka momsskattesatser EU:s medlemsländer får tillämpa. De nya reglerna underlättar en förändring.

– El har lagts till listan över varor och tjänster som medlemsländerna får tillämpa reducerad moms på. Sverige har tre skattesatser på 25, 12 och 6 procent och i praktiken även en på 0 procent för vissa transaktioner. Enligt de nya reglerna skulle Sverige kunna sänka momsen på el till lägst 6 procent. Om reducerad moms är rätt verktyg eller inte finns det däremot olika åsikter om, säger Tara Muinafshar, skattejurist vid Svenskt Näringsliv, till TN.

Andra EU-länder sänker elmomsen

Flera medlemsländer har redan sänkt sin elmoms för att avlasta konsumenterna under rådande energikris. Finland har lagt fram ett förslag på att sänka elmomsen temporärt över vintern från 24 till 10 procent och Spanien har redan sänkt den till 5 procent.

Momsen slår hårdast mot konsumenterna medan företag har rätt att dra av momsen. Men det finns undantagna verksamheter som fastighetsbranschen, vård, skola och omsorg och den ideella sektorn som inte får göra avdrag för ingående moms, utan kostnaden ökar med momsbeloppet.

– För företag som saknar möjlighet till momsavdrag blir denna dolda moms en stor kostnad vilket det saknas en diskussion om. I Sverige består ungefär hälften av momsskattebasen av undantagna transaktioner så det här är ett stort problem som kan få skadliga effekter om transaktioner inte blir av på grund av avsaknaden av momsavdrag, säger Tara Muinafshar.

Skattebetalarna menar att det inte finns något vettigt skäl för den svenska staten att göra sig en extra hacka under pågående energikris med rusande elpriser.

– Det kommer att slå mot vanliga hushåll och företag som enligt många vittnesmål inte kan bedriva sin verksamhet längre. Och utan företag får vi inga skatteintäkter. Det är de fria företagen som bygger svensk välfärd och därför måste staten se att deras verksamhet tryggas, säger Christian Ekström till TN.