DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Storkommuner fast i botten

Ingen av landets 25 största kommuner kvalar in på topp-100. Det kan bero på just det faktum att de är stora, resonerar företrädare för Umeå och Linköping.

Det lokala företagsklimatet blir bättre och bättre. I årets undersökning befästes nivån från förra året som var den bästa på tio år. Det bygger på att företagen känner en större tilltro till de kommuner där de verkar och att samarbetet, informationsutbytet och servicen fungerar allt mer smärtfritt. Antalet negativa andelar i undersökningen är nu nere i 21 procent.

Men, det är en utveckling som i första hand sker i de mindre kommunerna runt om i landet. Bland de 25 största kommunerna är det ingen som kvalar in bland de 100 i topp. Bäst till ligger Nacka på plats 115 och längst ner ligger Norrköping på plats 283. Snittbetyget för de 25 största kommunerna är 3,23 medan snittet för hela Sverige är 3,43.

Jag blev jättebesviken när jag såg resultatet.

– Jag blev jättebesviken när jag såg resultatet. Näringslivets utveckling är ett av de högprioriterade områdena för oss under den här mandatperioden och vi jobbar hårt på att bryta de dåliga trender som funnits.

Det säger Niklas Borg, kommunalråd (M) och ordförande i kommunstyrelsen i Linköping som just nu håller till på plats 129 bland landets kommuner. Ytterligare några steg längre ner, på plats 135 ligger Umeå, i sig en växande kommun och nu också en del av den stora tillväxten i Norrland. Samhällsbyggnadschefen Rune Brandt är inte helt överraskad av resultatet, tecknen har funnits i de undersökningar som gjorts på egen hand i Umeå.

– Men det hindrar inte att vi måste bli ännu bättre på att fånga upp företagens behov. Vi växer med ettusen arbetstillfällen varje år och det kräver att vi har en robust handlingsplan för att klara det, säger han.

Allt är dock inte mörkt i Linköping och Umeå. Båda kommunerna får höga poäng när det gäller kommunikationer, både vad gäller tåg och flyg såväl som utbyggnaden av mobilnät och digital kommunikation. Men det blir återkommande bock i kanten från företagen när det kommer till kommunens service, attityd, information och dialog med näringslivet. Och, som vanligt, den osunda konkurrensen när offentlig verksamhet ger sig in på affärsområden där företagen redan verkar. Det är något som båda kommunerna är medvetna om och som är ett ”återkommande ämne i diskussionerna med företagen”.

– Vi har starka kommunala bolag här och vi vet att de bedrivit verksamhet som de inte ska ägna sig åt. Vi arbetar med en intern policy för att motverka det, säger Niklas Borg.

Stor kommun mer opersonlig och byråkratisk

När det kommer till den frågan som kanske är lite svårare att få grepp om, vilken attityd, servicevilja och dialog som företagen möter, pekar Rune Brandt och Niklas Borg på just de egna kommunernas storlek. En större kommun blir per automatik mer opersonlig och byråkratisk medan det på mindre orter finns en närhet, mer personliga kontakter och en möjlighet att snabbare och enklare lösa olika problem.

– Jag tänker att det kan ge upphov till skillnader i hur olika ärenden hanteras. Företrädarna för den stora kommunen upplevs som hårdare och besvärligare i sina bedömningar. Attityderna försämras från båda håll, säger Rune Brandt.

Niklas Borg är inne på samma linje.

– LFK är en attitydundersökning och det gör det ibland svårare att fånga upp vad som egentligen är problemen och framför allt, vad kan vi göra åt dem. Vi ser gärna att företagen kläcker idéer om vad som kan åtgärdas och vi lyssnar gärna.

Komma ut i ”verkligheten”

I Både Umeå och Linköping görs nu insatser för att motarbeta just det som knuffat ner de båda kommunerna till nivåerna under topp-100. Framför allt handlar det om att komma ut i ”verkligheten” och möta företagen där de verkar. I Umeå pågår just nu utvecklingen av ett stort företagsområde på drygt 700 hektar strax norr om staden, samtidigt ska de enskilda företagens behöv mötas. I början av maj genomfördes ett möte där deltagande företag fick möjlighet att träffa företrädare för kommunen och därmed en inblick i hur de arbetar – och omvänt. De mötena ska nu bli återkommande med förhoppningen att det ska minska ”stormar i enskilda ämnen”.

– Oftast är det ju ”mjuka frågor” som det handlar om. Vi har fått mycket kritik för hanteringen av serveringstillstånd och har analyserat hur arbetet inom miljö- och hälsoskyddsnämnden skett och utifrån det tagit fram en handlingsplan. Det krävs också ett ledarskap som vågar både ha och stå fast vid en handlingsplan så att den levererar, säger Rune Brandt.

I Linköping ökas nu takten när det gäller bland annat företagsbesök, allt för att odla dialogen mellan företagen och de olika förvaltningarna, något som legat lågt under pandemin. Niklas Borg sticker dock inte under stol med att det är ett stort förändringsarbete som väntar när det gäller just, service, bemötande och attityd från förvaltningarnas sida.

– Det måste vi jobba med hela tiden. Därför hoppas vi också på att så många företag som möjligt deltar i den här typen av undersökningar. Ju mer input vi får desto större möjlighet att förändra. Vi är ju måna om det lokala företagsklimatet på alla plan här i Linköping.