ELKRISEN

Så mycket kostar ett elavbrott samhället

Ingen telefon, inga datorer. Men också maskiner som skadas, bensinpumpar som slutar fungera, värme som försvinner och på sikt avlopp som stoppar. Slås elkraften ut påverkar det omedelbart företagen och människors vardag. Och det kostar snabbt stora summor, visar en ny rapport.

Ett kortare elavbrott har de flesta av oss råkat ut för. Med lite suck och stön brukar det gå att ta sig igenom det. För ett företag kan det vara värre.

TN har exempelvis rapporterat om företaget Spaljisten som drabbades av en rad spänningsbortfall. Totalt 63 elstopp under en tvåmånadersperiod. ”Då har vi alltså 140 anställda som står stilla. Och maskinerna klarar inte frekvensstörnignarna och skadas. Vi har behövt ersätta delar av maskinerna för miljonbelopp”, sa vd:n Florim Albborn.

Men vad händer om elförsörjningen slås ut under en längre tid?

– En indirekt konsekvens blir att invånarna inte kan leva som normalt och får en försämrad fritid, förklarar Ulrika Sävje, nationalekonom på Ramboll.

Tillsammans med kollegan Kristina Syk har hon undersökt dels de faktiska konsekvenserna av ett längre elavbrott i en stad, dels vad avbrottet kostar i kronor och ören. Resultatet är presenterat i rapporten: ”Samhällsekonomiska kostnader vid avbrott i el- och kommunikationsinfrastruktur.”

Som utgångspunkt användes Helsingborg stad som själva sjösatt projektet M22 med ambition att kartlägga sårbarheten i kommunen och vad som krävs för att motverka olika krissituationer. Att sätta en prislapp på hur kortare eller längre elavbrott slår handlar dels om det som är relativt enkelt att räkna på, till exempel produktionsbortfall i näringslivet och förvaltning, stopp i kommunikationer och transporter och liknande. Svårare är de ”mjuka” värdena, alltså människors oro och lidande. Och osäkerheten för företagen.

– Det finns analysmodeller för sådant, bland annat har Trafikverket räknat på vad människors fritid är värd. En krissituation påverkar vardagen, det tar betydligt längre tid att hålla de vanliga rutinerna igång. Om elavbrottet till exempel skulle inträffa under vintern tar det tid och energi att skydda sig mot kylan, att inte frysa, fortsätter Ulrika Sävje.

Analysen av hur mycket ett elavbrott kostar bygger på tre olika scenarier:

– Tanken med de scenarier vi tog fram tillsammans med Ramboll var att de skulle komplettera varandra, visa på olika konsekvenser och vara relevanta för vår fortsatta analys, säger Sofia Persson, säkerhetsstrateg på Helsingborg stad.

Total nedstängning kostar miljarder

I Scenario 1 har hårt väder skapar ett totalt elavbrott i hela Helsingborgs kommun under vinterhalvåret. Elavbrottet pågår under fem vardagar och ingen större hjälp går att få utifrån. När elen försvinner blir bostäder och fastigheter så småningom mycket kalla. Vatten- och avloppshanteringen försvinner efter cirka ett dygn, därefter placeras nödvatten istället ut. Den digitala kommunikationen slutar även att fungera till följd av elavbrottet. Allt detta leder till att samhället stängs ner och all produktion uteblir.

Kostnad: 2 miljarder kronor.

Avbrottet är mycket allvarligt. Eftersom samhället i princip stängs ner under hela avbrottet förlorar samtliga verksamheter i Helsingborg omsättning värt cirka en veckas arbete. Invånares fritid påverkas också negativt, vilket leder till samhällsekonomiska kostnader.

Planerat elavbrott är ”billigare”

I scenario 2 är det effektbristen som spökar. I och med effektbrist i elnäten under en kall vintermånad, beordras kommunen av Svenska Kraftnät att minska sin elanvändning med 15 procent under en begränsad period. Det innebär att 10 000 abonnenter stängs av i två timmar i taget. Avbrottet annonseras cirka ett dygn i förväg och under perioden stängs elen någon gång av för cirka 80 procent av kommunens invånare. Under avbrottet blir det mörkt i hushåll och fastigheter. Företag, offentlig förvaltning och verksamheter kommer att fungera sämre och vara mindre effektiva under avbrottet. Även vård och omsorg blir lidande och skolor och förskolor påverkas.

Kostnad: 15 miljoner kronor.

Den jämförelsevis låga kostnaden beror på att respektive område endast stängs av i två timmar. En annan viktig faktor som minskar kostnaderna är möjligheterna att planera för avbrottet.

Sabotage mot digital kommunikation hotar sjukvården

I Scenario 3 är det ett sabotage som slår ut två stadsnätsoperatörers digitala kommunikationsinfrastruktur i två dygn, 50 000 abonnenter tappar all digital kommunikationsuppkoppling under i genomsnitt 48 timmar. Privatpersoner påverkas genom minskad tillgång till digital kommunikation. Avbrottet innebär att produktionen inom flera privata och offentliga sektorer blir mindre effektiv. Vissa kortbetalningssystem kommer att sluta fungera i och med att kortterminaler kräver digital uppkoppling. Avbrottet påverkar hälso- och sjukvården negativt, dels på grund av att journal- och recepthanteringssystem är beroende av digital kommunikationsuppkoppling, dels på grund av att digitala vårdbesök uteblir.

Kostnad: 90 miljoner kronor.

Kostnaderna uppstår främst på grund av ekonomiska förluster för verksamheter. Generellt påverkas verksamheter mindre av att digital kommunikation försvinner än om elen försvinner, vilket gör att produktionen i detta scenario inte avstannar helt och hållet.

Resultatet av undersökningen ska nu hjälpa Helsingborgs stad att öka säkerheten i el- och kommunikationssystemen för att minska effekterna – och kostnaderna – av olika avbrott. Rapporten konstaterar dock krasst att ”Trots effektiva åtgärder kan inte alla risker byggas bort”.

Elberoendet ökar och det verkar som att vi inte är helt medvetna om vad som verkligen händer om den försvinner?

– Ja, det är vår slutsats också, säger Sofia Persson.