DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Skatteverkets gd beklagar att företagen känner sig överkörda

STOCKHOLM 2017-11-10Katrin Westling Palm, generaldirektör Skatteverket Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) ** Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Kritiken mot Skatteverket har ökat i styrka. Advokatsamfundet och ledande skattejurister varnar för att rättssäkerheten är hotad. Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm och Michael Erliksson, rättschef på Skatteverket, svarar på kritiken skriftligen.

Företagarna upplever att servicen är god så länge Skatteverket inte fattar misstankar om att företagaren gjort ett misstag eller medvetet undanhållit skatt. Då förändras attityden och företagaren känner ofta att de blir dömda på förhand och att de metoder de möts av inte är schyssta. Hur ser ni på det?

”Skatteverkets utredningar ska vara objektiva och förutsättningslösa. Samtidigt måste Skatteverket vid en viss tidpunkt under utredningen informera den enskilde om och på vilket sätt som det kan finns anledning att avvika från de lämnade deklarationsuppgifterna. Att Skatteverket på detta sätt ifrågasätter lämnade deklarationsuppgifter innebär inte att Skatteverket har tagit slutlig ställning i frågan och absolut inte att Skatteverket ifrågasätter den enskilde som person. Efter det att den enskilde har fått yttra sig ligger det sedan på Skatteverket att på objektiva grunder fatta beslut i skattefrågan”.

”Det är beklagligt om det skulle finnas en sådan uppfattning. Våra undersökningar visar generellt att Skatteverket har högt förtroende hos både företag och privatpersoner. Skatteverket kan inte tvinga någon att bevisa något. Det är den som har bevisbördan för att ett rättsfakta föreligger som har att fritt ta fram den bevisning som är möjlig”.

”Bevisningen är fri i svensk process, den så kallade fria bevisprövningen. Det innebär dels att parterna i princip får framföra alla fakta och hänvisa till dem som bevisfakta, kallad fri bevisföring, dels att domstolen inte är lagbunden till viss bevisvärdering, den är också fri. De flesta händelseförlopp går att bevisa på det ena eller andra sättet. Skatteverket ger ofta förslag på hur den enskilde kan bevisa en aktuell fråga genom att till exempel visa fakturor, avtal eller motsvarande”.

”Givetvis kan parterna i ett mål ha olika uppfattningar om bevisningens styrka och därmed rätten till ett yrkat avdrag”.

Att så många instanser, som Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund och stiftelsen Rättvis skatteprocess i flera år har pekat på bristerna i Skatteverkets hantering av skattemål – vad drar ni för slutsatser av det?

”Det är beklagligt om det skulle finnas en sådan uppfattning. Våra undersökningar visar att Skatteverket har högt förtroende hos både företag och privatpersoner. Vi arbetar löpande för att säkra kvalitén i våra beskattningsbeslut”.

I en undersökning från stiftelsen Rättvis skatteprocess framgår det att 62 procent av advokater som arbetar med skattemål i förvaltningsdomstol anser att processen i domstolen fungerar dåligt. Bland advokater i andra domstolar är motsvarande andel 9 procent. 84 procent av advokater i skattemål anser att bevisvärderingen inte får ett rimligt utfall och 69 procent menar att domar och beslut inte motiveras i tillräcklig omfattning. Advokatsamfundet menar de att domstolar regelmässigt går på Skatteverkets linje och att det är ett strukturellt problem. Vad är er kommentar till detta?

”Siffrorna är hämtade från Demoskops rapport – Skattemål i förvaltningsdomstol (2018-05-07). Rapporten är beställd av stiftelsen Rättvis skatteprocess”.

”Den 11 juni 2018 hölls en paneldiskussion under ett seminarium anordnat av Sveriges advokatsamfund och Stiftelsen Rättvis skatteprocess om kvaliteten i skatteprocessen i förvaltningsdomstolarna med deltagare från domstolar, Sveriges advokatsamfund och Skatteverket. Seminariet hade föregåtts av den undersökning som Demoskop ovan genomfört”.

”I syfte att analysera och vid behov föreslå åtgärder för de eventuella brister som finns i hanteringen av skattemål bildades därefter en arbetsgrupp med domare från olika förvaltningsdomstolar, advokater och representanter från Skatteverket. Den 5 juni 2019 presenterades den gemensamma rapporten med rubriken – Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål – ökad samsyn mellan inblandade parter”.

”Genom att delta i denna arbetsgrupp har Skatteverket tillsammans med Advokatsamfundet och domstolarna tagit till sig innehållet i rapporten och medverkat till att ta fram olika förbättringsförslag”.

I skatteprocessen saknas ofta transparens, enligt kritiken. Till exempelvis redovisas inte tydligt i domar vad grunden för beslutet är, vilket gör det omöjligt att bemöta. Hur kan det åtgärdas?

”Här hänvisas till svaret på förra frågan”.

Skattejuristen Mats Brockert med flera anser att rättssäkerheten är så svag i skattemål att det behövs specialdomstolar. Inte förrän ett fall har fått prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen kan man vara säker på att domen är rättssäker. Behövs det specialistdomstolar?

”Detta är en fråga som har diskuterats i olika sammanhang och det är ytterst en politisk fråga. Det viktigaste är att domarna i våra förvaltningsdomstolar har rätt kompetens för sitt uppdrag och det har Skatteverket inte någon anledning att betvivla”.

I flera skattemål har högt uppsatta chefer hos er varit med och dömt i domstol (Läs mer). I ett fall argumenterar ni i domstolsprocessen ändå för att det inte är en jävsituation. Vad anser ni om det?

”Högsta förvaltningsdomstolen menade att det var fråga om jäv. (HFD 2020 ref. 16). Utifrån HFD:s bedömning var det fel av domaren att döma i målet”.

Mats Brockert pekar också på att kompetensen hos handläggarna på Skatteverket ofta är svag? Hur kan deras kompetens höjas?

”Vi arbetar fortlöpande med kompetensutveckling och kompetensförsörjning av våra medarbetare. Skatteverket tillhandahåller interna utbildningar i de verksamheter som Skatteverket ansvarar för. De interna utbildningar rättssäkras av rättsavdelningen och uppdateras regelbundet”.

”Vi arbetar även teambaserat inom beskattningsverksamheten och där är tanken att medarbetarna stöttar och kompetensutvecklar varandra i sina team. Handläggarna har dessutom utsedda närstödspersoner att vända sig till i materiella frågor och i förlängningen även vår rättsavdelning, genom närstödet”.

När domar går emot Skatteverket uppdateras inte den rättsliga vägledningen, visar en kartläggning från Svenskt Näringsliv. Vad är er kommentar till det?

”Skatteverkets tolkning av rättsläget framgår av den rättsliga vägledningen. När Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort en sakfråga uppdateras den rättsliga vägledningen om domen ändrar rättsläget. Även domar i lägre instanser kan medföra att rättslig vägledning ändras om analysen av domarna visar att det finns skäl att uppdatera vad som tidigare sagts i sakfrågan i rättslig vägledning”.

”Syftet med den rättsliga vägledningen är att tydliggöra Skatteverkets uppfattning i en viss rättsfråga. Vägledningen vänder sig i första hand till Skatteverkets handläggare och möjliggör samtidigt för privatpersoner och företag att på ett enkelt sätt få tillgång till information om Skatteverkets ståndpunkt i rättsliga frågor på ett samlat sätt. Genom att ha tydlig rättslig information skapas förutsättningar för att Skatteverket uppnår en enhetlig rättstillämpning. Rättslig vägledning syftar alltså till att beskriva de tolkningar som Skatteverket gör av rättsläget”.

Hur kan ni se till att vägledningen framöver följer objektivitetsprincipen?

”Rättslig vägledning uppdateras löpande av medarbetarna på rättsavdelningen. Uppdateringarna sker utifrån ändringar i rättsläget. Skatteverket arbetar systematiskt för att rättslig vägledning ska vara så bra och aktuell som möjligt”.

Skattetillägg är att betrakta som straff enligt Europakonventionen, med högre beviskrav från Skatteverkets sida, enligt Mats Brockert. Ändå brister det enligt honom. Vad ställer ni er till det?

”Skattetillägget är enligt Europakonventionen att betrakta som ett straff vilket på olika sätt har medfört att de svenska reglerna har anpassats till de krav som uppställs i konventionen. En viktig del av denna anpassning är att befrielsereglerna ska få större betydelse”.

”Vad gäller bevisfrågan så har det sedan skattetilläggens tillkomst varit så att Skatteverket ska bevisa att det finns förutsättningar för att ta ut ett skattetillägg. Samtidigt är bevisbördan hög eftersom det handlar om en ekonomisk sanktion. Enligt nuvarande regler i Skatteförfarandelagen ska det av Skatteverkets utredning klart framgå att en lämnad uppgift är felaktig eller att en uppgift har utelämnats. Denna högre bevisbörda har i sig ingen koppling till Europakonventionens bestämmelser”.

”Givet är att Skatteverket beaktar de beviskrav som gäller för att en oriktig uppgift ska anses vara lämnad. Samtidigt kan konstateras att bedömningen om en oriktig uppgift har lämnats innehåller en rad olika frågeställningar som ska bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet”.

”Frågan om befrielse ska medges eller inte uppkommer först efter det att Skatteverket har bevisat att en oriktig uppgift har lämnats. Skatteverket ska framför allt utifrån omständigheterna kring uppgiftslämnandet göra en bedömning av om det är oskäligt att ta ut ett skattetillägg med fullt belopp. Vid denna bedömning ska även subjektiva omständigheter hänförliga till uppgiftslämnaren beaktas som till exempel sjukdom eller om felet kan ha berott på en felbedömning av en regel”.

TN hänvisar också till ett rättsfall där en företagare överlät hela sitt företag till ett annat företag (Länk) och samtidigt begärde tillbaka moms på en skuld som flyttats över till det andra företaget. De två företagen hade kommit överens om att det förvärvarande bolaget sedan skulle betala samma belopp i moms, vilket också gjordes. Alltså plus minus noll för staten. När det kom till frågan om skattetillägg hävdade bolaget bland annat att det fanns skäl för eftergift eftersom det inte fanns någon risk för skattebortfall. Trots det påfördes skattetillägg på närmare 100 000 kronor fullt ut. Är det lämpligt?

”Av texten framgår att skattetilläggsfrågan har prövats av domstol. Det är därför vanskligt att kommentera ärendet ytterligare, men om bolagen inte lämnat sådana uppgifter om förfarandet mellan de två skattesubjekten så att Skatteverket kunde göra en korrekt beskattning för de båda bolagen finns det grund för att påföra skattetillägg. Kvittning mellan två skattesubjekt är inte möjligt och det är också rimligt eftersom de var för sig har en skyldighet att lämna sådana upplysningar att Skatteverket kan göra en korrekt beskattning”.

”Givetvis ska bedömningen av befrielsegrunderna vara nyanserad men det är rimligt att Skatteverket kan ställa krav på den enskilde att lämna de uppgifter som behövs för en korrekt beskattning”.

Hur kan ni prioritera om så att Skatteverket ge mer stöd till handläggarna att göra ett mer rättssäkert jobb?

”Skatteverket arbetar ständigt med kompetensförsörjning av medarbetare. Det finns funktioner/roller i beskattningsverksamheten som är till för att bygga in kvalitetsstärkande moment som även ökar rättssäkerheten”.

”Inom Skatteverket har vi sedan 2012 en ordning som innebär att beslut i vissa fall ska förankras hos en särskilt kvalificerad beslutsfattare (SKB). Därutöver reglerar skatteförfarandelagen (SFL) att vissa beslut ska fattas av en SKB. Syftet med införandet av SKB-funktionen var dels att bygga in ett kvalitetsstärkande moment dels av rättssäkerhetsskäl”.

”Utöver SKB-funktionen finns det en ytterligare kvalitetsstärkande funktion för de beskattningsutredningar som Skatteverket gör på eget initiativ och som är av mer komplicerad och omfattande natur. Då finns en särskild intern ordning som innebär att en förankrande särskilt kvalificerad beslutsfattare (FSKB) utses för att vara rättsligt stöd genom utredningen och som sedan slutligen fattar omprövningsbeslutet. Även denna ordning finns i syfte att säkra den rättsliga kvalitén i utredningarna och i besluten”.

Advokatsamfundet lyfter också frågan om ersättning. Småföretagare processar inte mot Skatteverket trots att de ”vet” att de har rätt i sak. Även om de vinner går de back och avstår därför helt från att processa. Känner ni igen bilden? Är det i så fall inte ett allvarligt rättssäkerhetsproblem?

”Ersättningslagen och förvaltningsprocessen bygger på delvis andra förutsättningar än de som gäller för andra former av processer. Vi har ingen uppfattning om risken att ”gå back” genom att överklaga är ett problem och ett allvarligt rättssäkerhetsproblem”.