DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

”Arbetslöshetsspöket hemsöker Sverige”

Mer än en halv miljon människor står utan jobb i vårt land. Framförallt är långtidsarbetslösheten som bitit sig fast alarmerande. Det skriver Andreas Åström, som uppmanar politikerna att ta tag i ”spöket” som kostar samhället 287 miljarder om året.

Ropen skalla - arbete åt alla. Det var länge sedan den retoriska slagdängan hade någon större relevans i Sverige. Den höga arbetslösheten har bitit sig fast de senaste decennierna. Peaken inträffade 1997 då den öppna arbetslösheten låg, med dagens sätt att mäta, på mellan 10 och 11 procent. Något som vi då – med rätta – kallade massarbetslöshet.

I april i år var 521 000 personer arbetslösa vilket motsvarar 9,4 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning AKU. Det motsvarar nästan ett helt Göteborg och är den högsta arbetslösheten som uppmätts under hela 2000-talet, högre än under finanskrisen. I sammanhanget ska nämnas att AKU anpassades till nya EU-direktiv vid årsskiftet, vilket kan ha påverkat resultatet något.

Dagens arbetslöshet ska dock jämföras med hur det såg ut i början av 2000-talet då arbetslösheten var under 6 procent. Långtidsarbetslösheten är skyhög och nästan ett helt Uppsala, det vill säga 200 000 människor, har varit utan jobb i ett år. Faktum är att vi har den fjärde högsta arbetslösheten inom hela EU. Endast Grekland, Spanien och Italien uppvisar högre siffror.

Svenskt Näringsliv har nyligen konstaterat att utanförskapet är så stort att det motsvarar att 800 000 människor på heltid är frånvarande från arbetsmarknaden. Prislappen är astronomisk, drygt 287 miljarder kronor per år. Detta är alarmerande siffror och borde få varje riksdagspolitiker att väckas i vargtimmen av arbetslöshetsspöket. För att mota bort spöket borde de snabbt ställa sig huvudfrågan: Vilka åtgärder måste genomföras så att företag ska kunna skapa fler jobb?

Arbetslösheten bryter ner självkänslan och är ohyggligt dyster ur ett mänskligt perspektiv. Kort och gott är den roten till all ojämlikhet i samhället.

Låt mig föreslå följande tre reformförslag för att kickstarta företagandet så att fler människor kommer i arbete:

  • De svenska kostnaderna för att anställa är betydligt högre än i våra konkurrentländer och detta märks särskilt inom den privata tjänstesektorn. I en ny rapport har Almega visat att det kan skapas 107 000 nya jobb om arbetsgivaravgifterna sänks med tre procentenheter. De nya jobben skulle leda till ökade intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms- och andra konsumtionsskatter som tillsammans leder till en självfinansieringsgrad på 77 procent. Människor som idag har svårt att få jobb och befinner sig i utanförskap blir billigare att anställa och får på så sätt en möjlighet att ta ett steg in på arbetsmarknaden. Men det krävs även subventionerade anställningar, exempelvis nystartsjobb, för att sätta långtidsarbetslösa i jobb.
  • Halvera sjuklönekostnaden. En arbetsgivare står för kostnaderna för en anställd som är sjuk de två första veckorna (förutom karensdagen). Det innebär extra kostnader på tiotals miljarder kronor för företagen. Det är orimligt. Sjuklöneansvaret bör därför halveras, till en vecka.
  • Tjänstesektorn skapade under senaste decenniet nio av tio nya jobb. Senaste året har dock inneburit ett stålbad och det krävs rejäla stimulanser för att kicka igång jobbmotorn. En kraftfull åtgärd vore att halvera tjänstemomsen. Genom att stimulera konsumtionen inom tjänstesektorn kan vi förhoppningsvis på sikt återhämta de drygt 70 000 jobb som har förlorats under pandemiåret, vilket vore särskilt välkommet för unga och utrikes födda.

Den som är arbetslös är icke fri. Arbetslösheten bryter ner självkänslan och är ohyggligt dyster ur ett mänskligt perspektiv. Kort och gott är den roten till all ojämlikhet i samhället. Politikerna måste därför lägga långt mer resurser på att bekämpa arbetslösheten än vad som görs idag, men huvudfokus måste läggas på att genomföra åtgärder som förbättrar villkoren för att driva företag. Den fria företagsamheten utgör vaggan för hela samhället och om den stimuleras så skapas en bra jordmån för att ge människor riktiga jobb och riktig framtidstro.

Andreas Åström är näringspolitisk chef på Almega.