DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

”Digital kompetens lägger grunden för STEM”

Den politik som nu förs riskerar att försämra elevernas digitala kompetens än mer, skriver krönikören Ulla Hamilton.

Regeringen aviserar en satsning i vårändringsbudgeten om totalt 68 miljoner kronor. De ska bland annat ska gå till att upprätthålla antalet nybörjare på civilingenjörsutbildningarna och åtgärder för att öka genomströmningen. De skriver att för att fler unga ska välja en utbildning och karriär inom STEM-området behöver intresset för naturvetenskap och teknik väckas redan i grundskolan. Det är lätt att hålla med om.

”Hur hänger politiken ihop?”

De skriver också att en av de viktigaste faktorerna för att eleverna ska utveckla både intresse och goda kunskaper i dessa ämnen är att de får möta utbildade och skickliga lärare i klassrummet. Det är också lätt att hålla med om. Därför ska Skolverket få 10 miljoner kronor under 2026 för att utveckla lärares kompetens att undervisa i STEM-ämnena. Det låter utmärkt. Men när jag läser detta så undrar jag – hur hänger politiken ihop?

Swedish Edtech Industry konstaterade nyligen i en mycket intressant rapport att Sverige, till skillnad från många andra länder, idag saknar en sammanhållen och långsiktig styrning för hur digital kompetens och AI-litteracitet ska utvecklas i skolan. Vi blir ifrånsprungna av andra länder.

Det kommer många förslag på skolans område från regeringen. När jag ber Chat GPT söka efter ordet AI i regeringens proposition till ny läroplan, presenterad i mars 2026, får jag följande svar; ”Nej — i den del av propositionen som finns i ditt öppna dokument nämns inte AI överhuvudtaget. Det gäller både:

Det finns ingen skrivning om artificiell intelligens, digital kompetens, programmering, datalogiskt tänkande eller liknande.”

Jag gör samma sökning i propositionen om ny lärarutbildning blir svaret;”Kort svar: AI nämns inte i reformen av lärarutbildningen. I det dokument du har öppet finns ingen skrivning om artificiell intelligens i lärarutbildningen. Det gäller både:

AI förekommer inte som begrepp, kursinnehåll eller kompetensområde.”

”Obegripligt att regeringen nu väljer att försämra, för att inte säga helt ta bort, kraven på skolan inom dessa områden.”

Rubriken på Swedish Edtechs rapport är ”Vad händer med Sveriges när ungas digitala kompetens sjunker?” Det är en intressant läsning som visar på att frågan om digital kompetens och AI handlar om så mycket mer än skärmtid och Tiktok. Jonas Grafström skrev nyligen en krönika i Tidningen Näringslivet som väl illustrerar effekten av att skolan inte lär eleverna hur man ska använda dessa digitala hjälpmedel. Han konstaterade att ”Unga AI-rebeller kan generera text, kod och analyser i en takt som imponerar, men saknar ofta förmågan att avgöra när det de producerar faktiskt är fel.”

Myndigheten för digital förvaltning har undersökt den digitala kompetensen bland 16-24-åringar. En jämförelse mellan 2021 och 2023 visar att de digitala färdigheterna har sjunkit dramatiskt i denna åldersgrupp. Myndigheten menar att resultatet visar att något brister i skolans förmåga och förutsättningar att ge eleverna de grundläggande digitala färdigheter de behöver. Och det finns en klar skillnad beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund. Mot bakgrund av detta är det än mer obegripligt att regeringen nu väljer att försämra, för att inte säga helt ta bort, kraven på skolan inom dessa områden.

”Forskning visar att det spelar roll om och hur digitala verktyg används i undervisningen.”

Grundläggande digitala kompetenser blir allt viktigare i dagens samhälle. Vi vet att 57 procent av barn och unga mellan 8-19 år använder AI-verktyg och de används lika mycket på fritiden som i skolan. En majoritet av lärarna efterfrågar mer stöd för att förstå AI:s påverkan på samhället.

Vad händer med Sverige när ungas digitala kompetens sjunker är mot bakgrund av detta en mycket relevant fråga. Den kan inte avfärdas med enkla slogans som ”från skärm till pärm”. Den snabba utvecklingen av generativ AI understryker än mer vikten av att den digitala kompetensen finns som ett viktigt inslag i skolan och att lärarna får de insikter som de behöver för att ”vaccinera” eleverna mot desinformation och därmed också minska risken för sårbarhet och hot mot vår samhällsberedskap.

Forskning visar att det spelar roll om och hur digitala verktyg används i undervisningen. Om det sker på ett professionellt och medvetet sätt så kan det bidra till att höja kunskapsresultaten, vilket OECD har visat i sin analys av Pisaresultaten 2022. Det gäller även för Sverige vilket OECD visar i en fördjupad studie, på uppdrag av skolminister Lotta Edholm.

”Avgörande för Sveriges konkurrenskraft och beredskap.”

Den politik som nu förs riskerar kort sagt att försämra elevernas digitala kompetens än mer, om man inte har tur och går i en skola där skolledningen och lärarna valt att prioritera detta i undervisningen, trots att det saknas i läroplan och lärarutbildning.

Och en satsning på STEM blir inte trovärdig om man samtidigt ”avlövar” grundskolan på det sätt som nu sker. Frågan om digital kompetens är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och beredskap. Därför måste politiken ta den på allvar.