DEN SVENSKA SÄKERHETEN

”Lärdomar för svenska företag från Ukrainakriget”

Om vissa företag tycker att de sysslar med mycket socialt ansvar i dagsläget är det ingenting jämfört med hur det skulle se ut under ett krig, skriver krönikören Karl Lallerstedt.

Lärdomar från Ukraina var på programmet när Svenskt Näringsliv och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ordnade ett gemensamt seminarium för en tid sedan. I denna text tänkte jag fokusera på tre läxor från en pågående intervjustudie som jag presenterade på seminariet.

”Beredskap trumpar planer.”

När det smäller bli det kaos. Fältmarskalk von Moltke hävdade att ”Ingen plan överlever första kontakt med fienden”. Eller som Mike Tyson uttryckte det ”Alla har en plan tills dem får en smäll på käften”.

Det var kaos i början av invasionen i februari 2022. En företagsledare vi pratade med förklarade att 99 procent av den tidigare krisplaneringen var värdelös. Ingen följde planerna som corporate security hade tagit fram — alla fokuserade på sin egen och sina familjers säkerhet. Däremot gav beredskapshöjande åtgärder företaget positiv effekt. Faktumet att de hade matkonserver och extra bränsle gjorde riktig nytta när anställda behövde stanna på kontoret.

Under krigets första veckor upphörde de flesta företag vi har pratat med sin vanliga verksamhet. Gradvis anpassade man sig till de nya omständigheterna. Rena kontorsverksamheter hade det lättare, där mycket kunde fortsätta på distans.

Att leverera när arbetsstyrkan inte är på plats, vanliga leverantörer inte ställer upp, och transportlösningar inte funkar är såklart utmanande. Men för de företag vi har talat med löste det sig till slut och verksamheterna kom tillbaka efter olika långa uppehåll.

”Värdet av nätverk.”

Fysisk beredskap — som att lagra nödvändiga artiklar, eller data på olika ställen — kan göra ett företag mer robust. Men det finns också en annan form av icke-materiell beredskap som enligt vissa företag var värdefull. En form av nätverksberedskap.

Näringslivsorganisationer har en roll att sammanställa företagens syn i olika sammanhang, och presentera dessa för beslutsfattare. Utmaningarna i krig innebär att man snabbt måste ta fram nya regelverk. Staten måste därför ha bra kontakt med näringslivet.

Att företagen och näringslivsorganisationerna redan har etablerade kontakter med myndigheter och regering är därför en stor fördel. Att höra av sig till någon man redan känner är betydligt smidigare än att kontakta någon man inte träffat.

Det är ingen slump att The Federation of British Industries — föregångaren till Confederation of British Industry — grundades 1916, mitt under Första världskriget. Att Sverige har en kultur av starka näringslivsorganisationer är en fördel. Ingångarna till näringslivet ska finnas där redan innan det smäller.

”Var beredd att agera på egen hand.”

Många av ukrainarna vi har pratat med ställde sig tveksamma till konceptet privat-offentlig samverkan överhuvudtaget. Deras uppfattning var att staten inte är överdrivet funktionell, och det är diplomatiskt uttryckt. Enligt dem är det vad företagen, och frivilligorganisationerna, gjort på egen hand som är det viktiga. De har svårt att se en positiv roll för staten i sammanhanget.

Alla delade inte denna uppfattning — och det kan påverkas av vilken sektor man tillhör. Men det finns nog en läxa här. Sverige har förhoppningsvis har en mer funktionell offentlig sektor än vissa post-sovjetiskt länder. Trots det, är inte alltid vår offentliga sektor lika snabb och effektiv som man skulle önska.

När det smäller kommer civilsamhället spela en stor roll. Om vissa företag tycker att de sysslar med mycket Corporate Social Responsibility i dagsläget är det ingenting jämfört med hur det skulle se ut under ett krig. Att bidra och att göra sitt blir inte bara en självklarhet, det blir en självbevarelsedrift.