DEN SVENSKA EKONOMIN

”Värdet av pengar är detsamma oavsett vilken bubbla du är i”

En hög export har inget egenvärde. Det är vad vi gör av det välstånd som skapas som räknas. Det skriver Kerstin Hallsten.

Har ni tänkt på att vi ofta befinner oss i olika bubblor? En vanlig bubbla är jobb-bubblan. En annan kan vara den man har med gamla vänner. Jag befinner mig i en sådan där kompisbubbla där vi är flera som känt varandra sedan barnsben. De flesta i den har ett helt annat arbetsliv än jag och är helt ointresserade kring vad jag pysslar med. När jag arbetade på Riksbanken fanns det dock stundtals ett visst intresse för ränteläget – ”vad tycker du, ska jag ha rörlig eller fast ränta?”

Kanske handlar välstånd om att kunna skapa ett drägligt liv.

Situationen har nu ändrats dramatiskt i alla mina bubblor. Det kan bli heta debatter om Sveriges naturresurser. Den gröna omställningen är central för oss alla och det är fantastiskt att engagemanget är så brett. Vad man tycker att naturtillgångarna ska användas till är så klart subjektivt och bottnar i stor utsträckning i de egna värderingarna.

Vad är målet med det vi gör? Ett ökat välstånd? Och i så fall, vad betyder det? Kanske handlar välstånd om att kunna skapa ett drägligt liv. Någonstans att bo, kunna äta sig mätt, ha ett jobb, tillräckligt med meningsfull fritid, tillgång till bra skola, sjukvård, äldreomsorg, naturupplevelser, möjligheten att värna vårt kulturarv och att man lämnar efter sig en hållbar framtid även till kommande generationer. Men hur skapas då allt detta? Nu kommer utmaningarna. Målkonflikter kommer uppkomma. Och det kan vara svårt att se helhetsbilden av olika val.

Vi ekonomer resonerar ju ofta om olika värden i termer av pengar. Vi lyfter gärna produktions- och exportvärden. Exempelvis att skogsnäringens export uppgick till drygt 180 miljarder kronor under 2022. I vissa bubblor är detta inte alls något positivt. Här måste man börja i en annan ända. Vad är pengar? Jo pengar är bara ett bytesmedel som gör att vi kan byta varor och tjänster med varandra på ett effektivt sätt, utifrån en enhet. Om vi har mer tillgångar än vad vi behöver kan vi byta dessa mot andra tillgångar vi vill ha. Så drivkraften är vad vi vill konsumera – inte pengarna i sig. Och detta behöver inte läsas som endast en ännu större platt-tv utan kan vara exempelvis vara mer fritid eller solceller och annat som möjliggör en grön omställning. En hög export har exempelvis alltså inget egenvärde. Värdet skapas av att vi kan producera det vi gör effektivast och byta till oss annat som andra länder gör mer effektivt än vi. Det är speciellt viktigt för ett litet land som Sverige.

Pengar är bara ett bytesmedel som gör att vi kan byta varor och tjänster med varandra på ett effektivt sätt.

En annan viktig sak som det är lätt att glömma att lyfta är produkterna som skapas. Om jag fortsätter med skogen – det som alla verkar överens om är att det är bra att använda trä i fler sammanhang och bygga mer i trä. På så vis lagras kol även när trädet har tagits ned. Ett ökat klimatfokus liksom ett ökat välstånd i världen kommer därmed att öka efterfrågan på träråvara. Och Sverige är en av de största exportörerna.

Men skogsråvaran används även till viktiga produkter som förpackningsmaterial som förlänger livstiden för matvaror och minskar matsvinnet, liksom till fossilfri el, värme och drivmedel. För att inte nämna hygienartiklar, såsom toalettpapper och produkter inom sjukvården. Intimhygienprodukter är inte minst viktigt för kvinnor och för jämställdheten i många länder. Och svensk industri i allmänhet ligger i framkant när det handlar om att producera på ett hållbart sätt. Sverige exporterar alltså förbättrad livskvalitet och bättre klimat.

I Sverige skapar näringen jobb, ett egenvärde i sig. Liksom även inkomster till anställda och kapitalägare. Vilket i sin tur innebär klirr i offentliga sektorns kassa vilket utgör grunden till att kunna erbjuda och skapa välfärdstjänster som barnomsorg med mera.

Sveriges naturresurser kan alltså öka välståndet för i princip alla dimensioner.

Nu skriver jag till bubblan som redan vet allt detta. Men det tål att upprepas – och kanske fanns det något nytt och användbart även för er i denna text.

Om krönikören

Kerstin Hallsten är chefsekonom Industriarbetsgivarna.