Svenska politiker gör klokt i att följa utvecklingen och dra lärdomar av misstagen i Europas största industrination, skriver energiexperten Staffan Reveman i ett inlägg på SvD Debatt.

Stämningsläget bland tyska företag har försämrats något, enligt ett månatligt index från det ekonomiska institutet Ifo.

EU:s utsläppshandel är en marknadsliberal klimatsuccé, men högern verkar ändå inte vilja ta åt sig äran, skriver DN:s ledarsida.

En nyligen inträffad ökning i naturgaspriserna har fått det europeiska brunkolet tillbaka på banan. ”Brunkol är för närvarande lönsamt och energibolag säkrar sina positioner,” sade en tysk handlare till Montel News i förra veckan.

Elproduktionen från kolkraft är för första gången strax under 20 procent, enligt ny data. En aggressiv utbyggnad av sol- och vindenergi pekas som bakomliggande orsak, rapporterar Teknisk Ukeblad.

Förra året blev ett lyft för kärnkraft och förnybar energi medan kolanvändningen minskade kraftigt i utvecklade ekonomier, skriver Di.

Konsumtionen av kol i världen haltade under pandemin men har gått som tåget sedan dess. I år väntas energislaget nå all time high för att därefter långsamt minska. Kol för industri och metallproduktion beräknas dock öka.

En omstridd formulering om att fasa ut fossila bränslen har inte överlevt de svåra förhandlingarna på COP28 i Dubai, enligt ett nytt utkast till klimatavtal.

Nyligen beslutade Polen att bygga ny kärnkraftverk. Satsningen kan hjälpa Sverige på flera sätt. ”Det är väldigt positivt att det byggs nya reaktorer i Europa. Det bidrar till ökad kärnkraftskompetens”, säger Michelle Tun von Gyllenpalm, expert på energipolicy hos Svenskt Näringsliv, till TN.

EU-länderna bör minska sina utsläpp med 90–95 procent av 1990 års nivåer till 2040. Det slår EU:s vetenskaplig nämnd för klimatförändringar fast i en ny rapport.