DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

TN reportage: När gängen tog över blev rektorn barnens räddning

Han har mött före detta gängledare och desarmerat farliga bråk. I ett reportage berättar rektorn Damian Brunker om hur han tog kampen för skolan i ett område med skenande arbetslöshet och dödsskjutningar. Mot alla odds lyckades han skapa framtidstro. ”Vi måste kompensera för vad eleverna inte får hemma”, säger han till TN.

Det är sen eftermiddag i stadsdelen Fröslunda, Eskilstuna. Tidigare på dagen har en 24-åring misshandlats. Nu söker han tillsammans med en 22-åring hämnd och hittar sina tilltänkta måltavlor, en 14-åring och en 17-åring i Fröslunda centrum. Här finns några få butiker och ett enda högt hus integrerat i centrumets låga 50-talsbyggnader. Klockan är 17.00. 14-åringen skjuts och skadas så allvarligt att han får men för livet. Även en 17-åring är beskjuten, men klarar sig utan skador.

Händelsen kan ha inträffat i vilket utsatt område som helst i Sverige, ett land präglat av kriminalitet och skjutningar. Men denna gång sker det i Eskilstuna.

Mitt i Fröslunda ligger Internationella Engelska Skolan (IES), som ser ut som många andra skolor i landet: Röd tegel, med en stor öppen skolgård. Delar av skolan är integrerad i det lilla centrumet.

När IES tog över grundskolan 2010 var Fröslunda ett helt annat samhälle, utanförskapet inte lika allvarligt. Men sedan dess har utvecklingen snabbt gått i fel riktning. 2022 hade Eskilstuna högst skjutningar per capita i Sverige. I år har det hittills skett en bra bit över tio skjutningar – fortfarande en av de mest drabbade kommunerna i landet.

Damian Brunker, som är rektor på skolan, berättar att han möttes av en hårt pressad skola med sönderslagna fönster och brister i utbildningen när han tog sig an rektorsjobbet för tre år sedan. Han kom direkt från IES huvudkontor.

Det fanns de som höjde på ögonbrynen när han gjorde sitt karriärval, men han kände att han ville göra en förändring i sitt liv, omsätta teori i praktik. Under en tioårsperiod hade han rest runt och utvärderat skolor i koncernen.

– Jag kände att jag höll på att tappa kontakten med läraryrket och skälet till att jag utbildade mig till lärare. Jag är ju lärare i själ och hjärta, berättar han.

”Det du måste förstå är att staten Sverige har begränsat inflytande här”

I Segrationsbarometern klassas Fröslunda som ett område med stora socioekonomiska utmaningar. 40 procent av befolkningen har låg ekonomisk standard, 22,6 procent har förgymnasial utbildning och 9,4 procent har haft ekonomiskt bistånd längre än tio månader och eller har varit arbetslösa längre än sex månader.

Det är också ett splittrat område, där somalier dominerar i en del, kurder i en annan och araber i en tredje. Inkluderas områdena Brunnsbacken, Myrtorp och Västermalm hade 68 procent av invånarna utländsk bakgrund 2020.

I polisens senaste lägesbeskrivning som presenterades i förra veckan klassas området som utsatt och läget har inte förändrats sedan förra mätningen.

Brottsligheten och våldet gör sig påmint hela tiden:

– Det du måste förstå är att staten Sverige har begränsat inflytande här. Om du skulle komma ut hit på kvällen och umgås och prata med människorna här så skulle du upptäcka att kriminaliteten pågår runt omkring dig hela tiden, säger Damian Brunker.

Många av eleverna på IES i Fröslunda har blivit vittne till eller på olika sätt påverkats av gängkriminaliteten i området. Det kan vara en bror som är med i ett gäng, en kusin, en vän eller pappa. I värsta fall känner de någon som har fallit offer för våldet.

”Jag kan trycka på nödknappen och de sociala myndigheterna är här direkt.”

Att se sina närmaste dras in i våldets och kriminalitetens värld betyder oro och rädsla men inte bara det. Det är en dubbel känsla. Damian Brunker exemplifierar med en före detta elev på skolan som deltog på ett möte med Eskilstuna-politiker, polisen och de sociala myndigheterna för att öka medvetenheten hos dem efter en av de senaste skjutningarna.

– Hon uttryckte det så tydligt. Hon sa: ”Lyssna, allihopa. Vad ni måste förstå är att vi växte upp med dessa människor. Vi växte upp med dessa brottslingar. De var våra mörkaste ”kompositörer”, men även dem vi älskade.

Att som skola verka i ett så hårt utsatt område innebär att information om vad som pågår blir helt avgörande. Det kan vara från boende i närområdet eller myndigheterna: Damian Brunker får bland annat en veckovis uppdatering från Trygghetsgruppen i Eskilstuna, med representanter från polis och sociala myndigheter, om riskerna för en dödsskjutning.

– Jag kan trycka på nödknappen och de sociala myndigheterna är här direkt. Vi har två socialsekreterare knutna till skolan, vilket är unikt för en friskola. Och varje månad hålls ett operativt möte. Biträdande rektor Jimmy Cebula leder det operativa mötet, säger Damian Brunker.

Damian Brunker berättar om bråk och ordväxlingar bland sårbara elever, bråk som ibland har eskalerat och har kopplingar till gängkriminaliteten, men många av dem går inte att skildra i en journalistisk text. Ett fel valt ord från Damian betyder fara för de som är inblandade. Eleverna som går på skolan måste skyddas, precis som lärare och föräldrar.

Om två rivaliserande gäng till exempel bestämmer sig för att inte ”gå i krig” efter en incident på skolan så förstår man vilken balansgång det handlar om. Det är sådant som Damian Brunker måste väga in i sina beslut om vad han kan och inte kan berätta.

Damian Brunker är själv immigrant, inte bara för att han har flyttat till Sverige, utan också för att hans familj kommer från Irland och flyttade till Storbritannien. Det var en stor omställning.

– Området påminner mig om området där jag växte upp i Greater Manchester, i Liverpool-området, där det finns en smältdegel av olika kulturer. Här flödar musiken och kreativiteten. På samma sätt ser jag potentialen i Eskilstuna och i områden som Fröslunda.

***

Det är förmiddag och klass 5D har undervisning i ämnet SO. Precis innan undervisningen har eleverna ställt sig i en kö utanför klassrummet för att i lugn och ro gå in och påbörja lektionen. Det minimerar tidsspill och stök. Här är också mobiler bannlysta. Eleverna får inte tugga tuggummi och lärarna kallas för Mr. Smith eller Mrs. Jones. Det är efternamn som gäller för att understryka lärarnas auktoritet. Det är de som förmedlar kunskap och eleverna som lyssnar.

När Dolores Gajinov som går i klass 5D får frågan om vad hon tycker om IES i Fröslunda lyser hon upp. Hon lyfter genast fram skolans profil:

– Jag gillar den här skolan eftersom man lär sig engelska och svenska. I vissa skolor lär du dig inte lika mycket engelska som här, säger hon.

På skolan går 1 183 elever som talar ett stort antal språk. 17 av språken talas av fem eller fler studenter. Över 500 har modersmålsundervisning och av dem har 250 arabiska som modersmål.

I Dolores klass talas det bland annat farsi, uzbekiska, kurdiska, amhariska och somaliska.

De lite äldre eleverna Sacid Ali, som bor i Fröslunda, och Asmo Yusuf, som bor i Lagersberg, går i nian och funderar båda på vad de ska göra senare i livet. Sacids dröm är att bli flygmekaniker och Asmo vill bli advokat och tänker sig samhällsvetarprogrammet eller ekonomiprogrammet efter nian.

– Lärarna hjälper dig om du behöver jobba på något. De kommer att säga till dig att du behöver fokusera på det där så att du exakt vet vad du behöver förbättra. Du får mycket hjälp här till skillnad från på andra skolor, säger Asmo som liksom Sacid menar att disciplinen skapar studiero.

När frågan om kriminaliteten i närområdet kommer upp så menar de att det inte påverkar dem:

– För mig känns det inte så mycket eftersom det påverkar de kriminella. När jag går ut i området så tänker jag inte att jag kan bli skjuten. Jag sköter mig och blandar mig inte in i sådant, säger Sacid.

Disciplinen skapar studiero

IES har gjort sig känt i skoldebatten för sitt fokus på disciplin och enkla tydliga regler. Damian Brunker kallar det för en varm auktoritet där lärare och annan personal ständigt påminner om vad som gäller på skolan.

Damian Brunker förespråkar ett lågaffektivt bemötande. En skarp tillrättavisning kan snarare förvärra eftersom det riskerar att leda till att elever med traumatiska upplever slår bakut och svarar med att ta till våld.

– Jag går fram till eleverna med ett leende och säger: "Ni är fantastiska, men vi har en regel, som ni vet. Inget tuggummi i skolan.” Då tar de ut det direkt, säger han.

– Jag tror att folk ibland missförstår Engelska Skolan, att det vi gör handlar om militära regler och lärare som skriker på barnen. Det är inte alls vad det handlar om. Vi tror på ordning, struktur, rutiner och förväntningar på hur saker och ting ska göras.

***

En vanlig skoldag för 3 år sedan. Kvällen innan har det uppstått en diskussion mellan två elever på högstadiet i sociala medier. Men det stannar inte vid det den här gången. Konflikten eskalerar snabbt och det uppstår ett slagsmål vid ingången till skolan. En i personalen tvingas gripa in.

Där kunde konflikten ha varit löst, men inte denna dag. En av eleverna menar att läraren har gått för hårt fram trots att ingripandet bara handlar om att rädda honom från att skada den andra pojken. En halvtimme senare står ett beväpnat gäng utanför skolan. De säger att de ska döda den andra pojken.

Till slut – efter ett ingripande från Damian Brunker – desarmeras den akuta situationen. För säkerhets skull blir han därefter tvungen att sätta vakter vid skolans entré i två veckor.

– Det har funnits stunder då jag har lämnat skolan och känner att jag innan jag öppnar bilen måste titta mig över axeln en extra gång för att jag ska känna mig trygg. Men det fantastiska är att bara någon månad senare kommer de individer som är insvepta i allt detta och ger dig en kram, säger han.

”En del av våra före detta elever, som vi möter ute på gatorna nu, går runt på gatorna med skottsäkra västar för att de måste.”

För att förstå de mekanismer som driver en ung person in i ett destruktivt beteende tog Damian Brunker tidigt kontakt med en före detta gängledare. Mannen hade förlorat både sin far och äldre bror som han stod mycket nära. Han är intelligent, har stor social kapacitet men också en manipulativ förmåga, egenskaper, som i kombination med bristen på manliga förebilder, drev honom in i gängens värld.

Andra mer lättidentifierade signaler på att barnen är sårbara, är klädseln. Det brittiska varumärket Hoodrich är till exempel populärt bland gängen.

Damian Brunker nämner också att det har blivit vanligare med skottsäkra västar.

– En del av våra före detta elever som vi möter ute på gatorna går runt med skottsäkra västar för att de måste, säger han.

20-25 sårbara elever på skolan

En annan grupp elever som skolpersonalen har lärt sig att ha ögonen på är ”följaren” som även han har förlorat en fadersfigur eller kanske aldrig har haft en fadersfigur. Ofta presterar han dåligt i skolan och behöver mycket stöd i undervisningen.

Det är följaren som lyder när gängledaren uppmanar till våld, berättar Damian Brunker.

Hans bedömning är att det finns totalt 20-25 sårbara elever på skolan och de behöver särskilt stöd och många insatser. Det kan vara att de får hjälp i en särskild lokal avsedd för det – i studion – där det finns en socialpedagog som sitter och jobbar med eleven under hela lektionen.

Men hur når man fram till en elev som har varit med om det värsta tänkbara och som inte ser någon annan utväg än att bli kriminell? Vad får dem att välja studierna?

Damian Brunker berättar att det gäller att hitta en sak som eleven verkligen brinner för. När de får jobba med sitt intresse i skolan och får bekräftelse för sin insats från lärare och skolkamrater spiller det över på resten av skolarbetet:

– Om du kan hitta det där intresset som motiverar barnen och gör dem stolta så ökar sannolikheten för att de också kan börja knyta an till andra saker, säger han.

***

16-åriga Keven Korkies skrev för några år sedan låten ”Jag kommer ihåg” i ett skolprojekt på IES i Fröslunda och har därefter blivit lite av en kändis i Södermanland. Musiken blev en nyckel för honom att beskriva och uttrycka de känslor han har om de ungdomar som hamnade i kriminaliteten.

Keven har sedan dess blivit en förebild för de yngre eleverna i skolan och nu skriver han musik tillsammans med andra rap-artister, fortfarande med ett antikriminellt budskap i texterna.

Han gick ut från IES Fröslunda i våras för att nu gå på naturvetenskapliga programmet. Musiken skapar han vid sidan av studierna.

Men en grundförutsättning för att hjälpa de mest utsatta barnen är trots allt IES-modellen, menar Damian Brunker. I skolan möts eleverna av lärare som har höga förväntningar på dem. De kan nå hur långt som helst, om de studerar och lägger manken till:

– När du tittar på eleverna, när du ser dem och tror på dem, kan du förflytta berg, säger Damian Brunker.

”Jag tror inte på 2000-talets pedagogiska idéer. Det där är nonsens. Det är pseudovetenskap.”

Det är back to basic som gäller i undervisningen:

– Jag tror inte på 2000-talets pedagogiska idéer. Det där är nonsens. Det är pseudovetenskap. Det eleverna behöver veta är hur man talar svenska och engelska, hur man stavar, hur man skriver och hur man adderar, subtraherar, multiplicerar och dividerar, säger Damian Brunker.

För att åstadkomma det använder sig skolan av en mix av pedagogiska verktyg, som ofta har sin grund i forskning. Ett exempel är träning av långtidsminnet. Lektionerna inleds med ett kort pass då eleverna får berätta om vad de har lärt sig på den senaste lektionen i samma ämne. Dubbelkodning är ett annat pedagogiskt verktyg. Det betyder att skolan använder bilder för att skapa kopplingar till ny kunskap, inte bara text. Det underlättar inlärandet och tränar minnet.

Skolan arbetar även med det som kallas progression. Det betyder till exempel att när barnen börjar i årskurs fyra vet barnens nya lärare exakt vad de har gjort i de lägre klasserna. Det blir till byggstenar att bygga vidare på. För att åstadkomma denna progression införs nu ett system där lärarna från förskoleklass till nian regelbundet träffas.

– Vi ska se till att det finns en förståelse för vad som är våra mål för våra elever i ett ämne; vilka är de grundläggande sakerna de har lärt sig året innan, för att se till att man bygger vidare på den kunskapen. Detta i stället för att hoppa till något helt annat i undervisningen, säger Rhys Brisenden, akademisk chef för årskurs 4-6.

För IES är också skolanda och gemenskap helt centralt. Eleverna är stolta över sin skola. Det manifesteras med flaggor och andra symboler precis som i den anglosaxiska skoltraditionen. Varje läsår avslutas med bal på slottet där niorna har klassiska blå studentdräkter och studentmössor med fyrkantigt ”tak” (så kallade Oxfordmössor).

”Han sa: Du har verkligen fått mig att tänka till, kanske ska jag sluta stjäla nu”

Damian Brunker nämner slutligen en särskild aktivitet som anordnades i slutet av förra vårterminen – ofta en stökig period i närområdet – för de mest sårbara barnen. Det blev rugby och efter matchen gav Damian själv en lektion i moral, värderingar och vikten av att välja rätt väg i livet.

– En liten lustig anekdot i sammanhanget är att efteråt kom en av eleverna fram till mig och tackade för allt. Han sa: ”Du har verkligen fått mig att tänka till, kanske ska jag sluta stjäla nu”. Och han var allvarlig, han skämtade inte, säger Damian Brunker.

***

Hösten 2023 har varit relativt lugn i Fröslunda. Det har inte varit en enda skjutning sedan i våras. Det inger hopp om framtiden även om Damian Brunker under de tre år han har varit rektor på skolan har blivit luttrad. Han vet att en incident kan uppstå när som helst, eller i värsta fall ännu en dödsskjutning i närområdet.

Men det som samtidigt har hänt är att skolan har blivit en fast punkt i samhället, en institution att vara stolt över. I tider med LVU-kampanjer och misstänksamhet mot myndigheter inom delar av den muslimska världen blir denna tillit extra betydelsefull.

En skola som man är stolt över värnar man om, man vet vad den betyder för barnens framtid:

– Jag är verkligen stolt över att de studenter som vi har arbetat med och som efter studierna har slagit in på en riktigt bra väg. En del av eleverna har tyvärr inte gjort det, men jag känner samtidigt att vi har skapat så mycket respekt för vår skola, och det vi gör, att dessa elever inte vill förstöra skolan längre, säger Damian Brunker.

Goda resultat

96 procent av eleverna som gick ut i våras har behörighet till gymnasiet jämfört med rikssnittet på 85,2 procent och tittar man på elever med lågutbildade föräldrar – 42,5 procent av eleverna i nian – har 92,1 procent behörighet. Bland elever med utländsk bakgrund födda utomlands ligger siffran på samma nivå.

I jämförelser med andra Eskilstuna-skolor gör det IES till en toppskola.

Damian Brunker menar att IES modell är enda sättet att vända utvecklingen i utanförskapsområden. Det var inte mindre av det IES står för som blev det lyckade receptet i Fröslunda, utan mer av det.

Men det går att göra ännu mer, menar han. Han inspireras av den så kallade No Excuse-modellen som används i många skolor i USA och Storbritannien. Den har visat sig ha mycket goda resultat i utanförskapsområden.

Modellen innefattar ofta längre skoldagar, undervisning på lördagar och obligatorisk sommarskola. Den lärarledda undervisningen dominerar, skoluniform gäller, prov används för att fastställa problem och följa upp elevers framsteg över tid och specialundervisning i smågrupper är vanlig.

Problemet är att svenska skollagen sätter hinder för den som vill använda sig av modellen fullt ut. IES har infört en slags ”No Excuse-light” för att hålla sig inom lagens gränser.

Damian Brunker tycker också att skollagens krav på 17 ämnen för elever i åldrar upp till 16 år är fel. Kunskapen blir för grund i respektive ämne. I Storbritannien handlar det kanske om 8-9 ämnen totalt.

– En akutlag för att rädda utvecklingen i skolan skulle kunna innebära att eleverna mellan 08.00 och 12.00 gör fysiska aktiviteter där de också får träna på disciplin. Därefter följer en bra och hälsosam lunch och eftermiddagen ägnas åt engelska, matematik och svenska. Skoldagen kan avslutas med en omgång biljard, säger han.

”Sverige ska vara stolt över sin kulturella identitet, sin historia och sina värderingar”

Han poängterar att hans idéer om en förbättrad skola är helt opolitiska men är samtidigt tydlig med att det krävs kreativitet och nytänkande för att klara utmaningarna i skolan och utanförskapsområden. Han är övertygad om att Sverige måste omfamna det som landet står för igen:

– Sverige ska vara stolt över sin kulturella identitet, sin historia och sina värderingar, och inte vara rädd för att säga: det här är det vi står för, det här är vad vi representerar, säger han.

Samtidigt måste hela den svenska maktapparaten inse att vårt sekulära samhälle krockar med en värld där religionen är allt.

– Jag har en massa böcker på mitt kontor. Jag kanske har Bibeln där, kanske Koranen. Båda böckerna står lite vid sidan om de andra böckerna. Så säger jag till mina elever: ”Se, jag respekterar religioner”. Det är kraftfullt i en värld där koraner brinner. De här små sakerna är viktiga.

– Det betyder inte att jag förespråkar vare sig Islam eller Kristendom, men jag visar tolerans och respekt. Samtidigt säger jag till eleverna: ”Ni måste tänka själva, ni måste vara toleranta och respektfulla ni också.” Det är oerhört viktigt.

Ordet mångfald har blivit lite av ett modeord, menar han. I stället för ”mångkulturalism” talar han hellre om ”interkulturalism”. Det betyder att människor från olika kulturer, med olika religion eller etnisk tillhörighet ska interagera och lära sig att umgås, lite grann som på hans egen IES-skola i Eskilstuna.

Skolan där har blivit ett fort av trygghet i ett kaotiskt område:

– Vi måste kompensera för vad eleverna inte får hemma. Vi måste ge dem den strukturen, den ordningen och den trygga miljön. Det är vad allt handlar om.