DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Friskolor kan få mindre i skolpeng

Skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Utbildning (TT)

Friskolorna kan få en mindre skolpeng än de kommunala skolorna. Dagens system slår orättvist mot kommunerna, anser regeringen som nu låter utreda ersättningssystemet. Men regeringens planerade omgörning av skolpengssystemet har redan väckt kritik.

Skolminister Lotta Edholm (L) har länge aviserat en översyn av skolpengen, och i veckan beslutade regeringen om direktiv till en utredning.

– Utredning efter utredning har visat att vi inte har ett likvärdigt skolsystem i Sverige, säger Lotta Edholm.

I dagens system får fristående skolor samma skolpeng per elev som aktuell kommun ger till de kommunala skolorna. Men kommunens ansvar är större – den måste alltid ha beredskap för att med kort varsel kunna ta emot fler elever, exempelvis om en fristående skola blir av med tillståndet eller vid oväntat stor inflyttning.

Skevt system

Regeringen ser också en annan skevhet i dagens system, vilket leder till att skolkostnaderna i en kommun riskerar att dra iväg. För om kommunen tappar elever, på grund av att eleverna byter till friskola, ökar kommunens kostnad per elev – och då måste kommunen också höja bidragen till friskolorna. Skolväsendet i en kommun blir därmed dyrare, trots oförändrat antal elever.

Regeringen vill därför nu få ett konkret förslag på en nationell skolpengsnorm för vad kommunerna minst ska ersätta friskolorna med.

En nationellt bestämd ersättning är också vad Riksrevisionen föreslog för mer än ett år sedan. Riksrevisionen såg i en granskning flera svagheter i nuvarande system och föreslog att samma ersättning ska gälla över hela landet, dock med hänsyn till storstad/glesbygd, lärarlöneläge och lokalkostnader.

Kritik från friskolor

Men regeringens planerade omgörning av skolpengssystemet har redan väckt kritik. Enligt Friskolornas Riksförbund är friskolorna inte alls överkompenserade. Kommunerna lägger redan betydligt mer pengar per elev och år på en elev i kommunal skola än på en friskoleelev. Den större delen av denna skillnad (11 000 kronor) går inte att förklara, enligt en färsk rapport från förbundet. Systemet är inte transparent och kommunerna gynnar i smyg sina egna elever, enligt rapportens förord.

Anna Lena Wallström/TT