ENERGIPRISERNA
Experten: Skenande elpriser kan leda till stopp i ekonomin
Forskaren André Månberger varnar för att höga energipriser kan leda till en efterfrågekrasch i ekonomin. "Då står industrin stilla. Det är ett väldigt tråkigt scenario”, säger han till TN.
Svenska industrin går igenom ett stålbad efter Rysslands invasion i Ukraina. André Månberger, forskare i energisäkerhet vid Lunds universitet, menar att en ekonomisk inbromsning är ”fullt möjlig” efter krigets effekt på energipriserna.
– När det sker så stora ökningar på energipriser på kort tid brukar det minska tillväxten och kan sluta i en ”demand destruction”, (alltså få stor negativ inverkan på efterfrågan, red anm).
I nästa steg kan dock den låga tillväxten leda till minskad energiförbrukning, vilket i sin tur sänker elpriserna i ekonomin. Men det är inget André Månberger önskar.
– Då står industrin stilla. Det är ett väldigt tråkigt scenario.
Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicy på Svenskt Näringsliv, menar att man redan nu kan se en minskad energianvändning i industrin.
– Mindre företag har mindre möjlighet att täcka stora kostnadsökningar och kan behöva minska sin elförbrukning och därigenom sin produktion. I södra Sverige har även större elanvändare behövt stänga ned sin produktion vid de allra högsta pristopparna.
Industrins gasberoende
Enligt André Månberger har Rysslands strypta gasexport till vissa europeiska länder främst indirekta effekter på Sveriges elförsörjning. Men om Tyskland får problem med gasförsörjningen kan det innebära stora följdproblem för Sverige, vilket flera experter har varnat för i TN.
– Även verksamheter som inte förbrukar gas påverkas. Dels på grund av att insatsvaror som kräver gas stiger i pris. Dels genom att de rusande energipriserna driver upp inflationen, säger Marie Knutsen-Öy till TN.
Delar av den svenska industrin påverkas mer direkt, varnar André Månberger.
– Under de senaste åren har industrin investerat i mer gasintensiv teknik. Det krävs stora investeringar för att industrin ska kunna ställa om. På lång sikt kan användning av vätgas och elektrifiering vara nödvändigt. På kort sikt är det dyrt. Det är ingenting man gör i en handvändning, säger han.
Järn- och stålindustrin har under de senaste åren haft ett växande gasberoende, berättar företrädare för branschorganisationen Jernkontoret. I nuläget använder järn- och stålsektorn 3 TWh gas per år, vilket motsvarar sex procent av den svenska industrins årliga energiförbrukning.
– För den som kan betala råder det inte brist på gas. Men priset på naturgas har ökat med 500 till 600 procent. Tillgången på biobaserad gas är alldeles för liten för att hantera efterfrågan, säger Helén Axelsson och Pär Hemerén, verksamma inom energifrågan på Jernkontoret.
”Vi måste fasa ut gasberoendet”
Framöver är den största utmaningen på energiområdet brist på gas, menar Marie Knutsen-Öy. I takt med att temperaturen sjunker ökar hotet.
– Efterfrågan på gas kommer att öka när det blir kallare, eftersom gas styr en stor del av hushållens uppvärmning i Kontinentaleuropa. Detta skapar en stor utmaning för de industrier som behöver gas för sina processer. Vid en bristsituation av gas blir frågan: Vem får gasen först? I EU:s regelverk prioriteras hushållen, säger hon och fortsätter:
– På längre sikt måste vi fasa ut den fossila gasen så långt som det är möjligt. Vi behöver ha mycket mer elproduktion, främst i södra Sverige. Då krävs det mer vindkraft och ny kärnkraft i Sverige. Det är även otroligt viktigt att få elnät och mer förutsägbara, snabba och transparenta tillståndsprocesser på plats.
