DEN AKUTA ELKRISEN

Kan sänka svenska utsläpp med en procent – men elen räcker inte

”Det funkar inte att politiken har ett perspektiv på 2030 eller därefter. Vi på Perstorp behöver känna oss trygga i att det byggs el nu och att den finns på plats 2026”, säger projektledaren Håkan Kihlberg. Bild: Perstorp

Klimatsatsningen skulle minska de svenska utsläppen med en procent. Men nu riskerar projektet att försenas eller läggas ned. ”Vi kommer att behöva väldigt mycket mer el”, säger Håkan Kihlberg på industriföretaget Perstorp till TN.

Genom att producera grön metanol i en fabriksanläggning i Stenungssund kan kemikaliekoncernen Perstorp minska koldioxidutsläppen motsvarande en procent av Sveriges totala utsläpp, enligt Håkan Kihlberg, projektledare för satsningen Project Air, som planeras vara igång till år 2026.

Med den hållbara metanolen kan Perstorp ersätta 200 000 ton fossil metanol som man idag använder som råvara i Europa, förklarar han.

– Vårt mål är att kunna ställa om hela Perstorps produktion av specialkemi till att bli klimatneutral. Med den nya produktionsanläggningen kan vi minska koldioxidutsläppen med 500 000 ton årligen, säger Håkan Kihlberg och fortsätter.

– Det finns redan grön metanol på marknaden, ungefär 100 000 ton. Problemet är att det inte finns tillräckligt mycket och att priset är alldeles för högt för att vi inom industrin ska kunna använda oss utav den.

Måste vara först i omställning

Håkan Kihlberg förklarar att de flesta industrier är beroende av produkter från kemiindustrin. Perstorps produkter finns i allt från skärmen på en mobil till färgen i textil. För att andra företag ska kunna erbjuda klimatneutrala produkter behöver kemisektorn ställa om först.

– På de marknader Perstorp agerar är vi störst eller bland de tre största. Om inte vi ställer om till klimatneutral produktion så kan inte resten av industrin göra det heller. Så är det bara, säger han.

Håkan Kihlberg, projektledare för satsningen Project Air, som planeras vara igång till år 2026. Bild: CHARLOTTE CARLBERG BARG

Med projektet vill Perstorp leda vägen för en mer hållbar industri.

– Genom att vi tar tydlig ställning mot fossil produktion av metanol och visar andra företag hur de kan gå till väga kommer Project Air att driva på omställningen i europeisk och förhoppningsvis global kemiindustri, säger Håkan Kihlberg.

Energikrisen hotar satsningen

Perstorp är dock ett av många bolag som har dragit energimarknadens nitlott. Fabrikerna i Stenungssund ligger i elområde 3 och anläggningen i Perstorp i elområde 4.

Nu riskerar Project Air att fördröjas eller i värsta fall läggas ned, enligt Håkan Kihlberg. Skenande elpriser och begränsningar i överföringskapaciteten hotar satsningen.

– Vi kommer att behöva väldigt mycket mer el för Project Air. Det funkar inte att politiken har ett perspektiv på 2030 eller därefter. Vi på Perstorp behöver känna oss trygga i att det byggs el nu och att den finns på plats 2026, säger han.

”Helt oacceptabelt.”

För att säkra Project Air, likväl andra klimatsatsningar i mellersta och södra Sverige, behövs en stabil tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, säger Håkan Kihlberg. Förutom utökad vindkraft och mindre tillståndskrångel krävs det att nätägare expanderar överföringskapaciteten. Den senaste tiden har TN rapporterat om en rad företag och experter som vittnat om elkrisens effekter och bristen på planerbar kraft i systemet.

– Förra våren diskuterade vi elbehovet för Project Air och kom fram till att vi lika gärna kunde skicka in en förfrågan för ett ökat effektabonnemang direkt. Under hösten berättade nätägaren att det var tur att vi hade hört av oss så tidigt. Om vi hade gjort det några månader senare hade vi hamnat på väntelistan och då hade vi fått tillräcklig effekt först efter 2030. Det hade omöjliggjort Project Air, säger Håkan Kihlberg.

Han fortsätter:

– Det här gäller överföringskapaciteten till oss i Stenungsund. Det är helt oacceptabelt. Vi måste bli av med den här situationen, säger han.

Fler utmaningar

Trots elhotet är det mörkaste molnet på Perstorps himmel tillgången på biogas. Enligt Håkan Kihlberg kommer Project Air att behöva 1.3 terawattimmar biogas per år. Sveriges biogaspott består idag av drygt 4 terawattimmar.

Håkan Kihlgren menar att tillgång till biogas till globalt konkurrenskraftiga priser är vitalt för att industrin i Sverige och Europa ska kunna ställa om till fossilfritt. Biogasen är en råvara, där industrin behöver kol- och väteatomer som byggstenar i de material som produceras. Detta gäller i högsta grad också för Perstorp och Project Air.

– Vi liksom andra aktörer som använder naturgas skulle kunna gå över till biogas om tillgången var större och priserna lägre. Idag har Sverige alldeles för lite kapacitet och ett stödsystem som endast transportsektorn kan dra nytta av, säger han.

Enligt Håkan Kihlberg borde politiken sätta ett nationellt mål om att producera 30 terawattimmar biogas per år.

– Idag förbrukar Sverige cirka 11 terawattimmar naturgas. Om vi ställde om till biogas hade det blivit en dramatisk reduktion av koldioxidutsläppen i Sverige. När man blir varse om frågan blir det ett uppvaknande om vilken potential som biogas har för att minska koldioxidutsläppen. Det hade varit relativt enkelt om politiken bara hade velat, säger han.