DEN AKUTA ELKRISEN

Kraftverket stoppas – för att elda med mer olja i vinter

Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket. Bild: Pressbild

Karlshamnsverkets oljereserv har gått för fullt i september. ”Det är oerhört ovanligt och ett tecken på att det råder effektbrist”, säger kraftverkschefen Henrik Svensson till TN. Nu stängs verket för fyra veckors revision för att kunna användas mer i vinter.

Det gamla oljeverket Karlshamnsverket är vintertid en så kallad effektreserv upphandlad av Svenska kraftnät som kan aktiveras i situationer då det finns en risk för en akut elbrist, när inhemsk produktion och import inte räcker till för att täcka landets behov.

– Då är det Svenska kraftnät som har rådighet över vår produktionsförmåga och aktiverar kraftverket vid effektbrist eller risk för sådan, säger kraftverkschefen Henrik Svensson.

Kraftsystemets förmåga att hantera brist har försämrats under en lång tid. Han menar att utvecklingen är som mest allvarlig i södra Sverige, då det finns ett stort underskott på elproduktion och att flaskhalsar i stamnätet begränsar överföringen av el från norr.

”Under september har vi producerat och levererat el under två veckor. Det är oerhört ovanligt”

Mellan 16:e mars och den 15:e november är det ägaren till Karlshamnsverket som har rådighet över Karlshamns produktionsförmåga.

– Då är vi skyldiga att ställa oss till elmarknadens förfogande. Men normalt sett är Karlshamnsverket väldigt långt ifrån att bli avropade. Det kan inträffa någon enstaka gång, men under september har vi producerat och levererat el under två veckor. Det är oerhört ovanligt och ett tecken på att det råder en brist på planerbar elproduktion i hela Europa.

Efter att ha körts hårt de senaste veckorna stängs nu Karlshamnsverket för att genomgå fyra veckors revision för att vara i topptrim inför vintern, rapporterar Dagens Industri. Det handlar dock om ett tidigare inplanerat underhållsstopp, enligt Torbjörn Larsson, presschef Uniper Sverige.

– Mellan 16 november och 15 mars ingår verket som en central del i den nationella effektreserven som upphandlats av statliga Svenska kraftnät, säger han till tidningen.

”All anledning att vara orolig”

Henrik Svensson konstaterar vidare att en rejäl köldknäpp i vinter, hög elförbrukning och om det samtidigt skulle uppstå störningar i stamnätet eller kärnkraften så kan det uppstå akut elbrist.

– Det finns all anledning att vara orolig.

Sedan 1999 har Sverige gått från tolv till sex kommersiella reaktorer. Regeringen har tidigare presenterat planer på att bygga ut överföringskapaciteten från norra till södra Sverige och även en kraftfull utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

– Det saknas en samordnad plan för hur kraftsystemet ska fungera och hur det ska utvecklas. Utvecklingen har varit planlös de senaste 20 åren. Och det är huvudsakligen därför vi sitter där vi sitter nu. Det borde vara en självklarhet att bygga ut planerbar elproduktion. Dessutom behöver vi bygga ut överföringssystemet och komplettera marknadsmodellen med ersättning för stödtjänster.

Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv kommer elanvändningen att dubbleras fram till år 2045 till 240 TWh.

– Samtidigt som vi ska lösa dagens problem ska vi minst fördubbla elanvändningen i Sverige. Denna stora ökning kommer kanske kräva att vi designar om hela kraftsystemet, säger Henrik Svensson.

Elpriset slår rekord

Parallellt har Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia, precis som många andra noterat att elpriset i Sverige slår rekord. Just nu är läget allvarligt, konstaterar han.

– För tillfället har vi ett stort underskott – och marknaden tror inte att det är normaliserat till halvårsskiftet. Det finns en rätt stor skräck vad gäller situationen i vattenmagasinen. Så är det alltid när det går åt ett håll – då tror man att tillståndet är för evigt, säger han.

Den höga prisbilden under andra och tredje kvartalet i år kommer att bli lägre framåt nästa sommar, spår han. För företagen kommer det att handla om att parera prisfluktuationerna genom att göra prissäkringar, precis som när man hanterar valutafluktuationer.

Hur ser du på kärnkraftens roll att ge en stabil elförsörjning?

– Det är tydligt att överföringskapaciteten drabbas när det sker en oplanerad och långvarig nedstängning av kärnkraften som i somras. Men Bixia tar inte ställning för vilka energislag som ska vara med i mixen. Det är helt enkelt viktigt att det byggs ut ny kapacitet, säger han.

Spår att elexporten dyker

Samtidigt ser han en utveckling där Norden på relativt kort sikt får en kraftfullt ökad produktionskapacitet. Det handlar om 2 500 MW i vindkraft, och en kärnkraftsreaktor, det sedan länge försenade finska Olkiluoto 3 förväntas i drift i juni 2022.

– Vi kommer att få en starkare energibalans. Överskottet i produktionen kommer att öka till halvårsskiftet 2022. Så om vi får normal hydrologi – får vi ganska låga priser i Norden på ett års sikt.

På vilket sett påverkar den finska utbyggnaden?

– Den hjälper på så sätt att Finland har varit ett underskottsområde med ständig import. Och man importerar som mest längst upp från norra Sverige men ganska frekvent även från Stockholm eller elområde SE3. Med andra ord kommer vi inte att fortsätta exportera i samma utsträckning till Finland när reaktorerna byggs ut, det gör att vi får behålla mer kraft i Sverige.

Vad händer på fem års sikt?

– Med den tidshorisonten så kommer elanvändningen inte att öka så mycket även om industrisatsningarna i norr så smått taktar igång, till exempel H2 Green Steel.

Många industrier vittnar om att de inte kan investera i nuläget. Vad säger du om behovet av en stabil elförsörjning på lång sikt?

– Elförsörjningen är ändå så pass stabil och det finns så mycket produktion i elområdena SE1 och SE2. Jag ser inte en risk för underskott i de norra delarna av landet. Men däremot finns det regionala utmaningar, till exempel i Mälardalen. Där finns mycket industri och folk. Och i Öresundsregionen har vi redan en problematik.

Hans ingång är att man på sikt måste utgå från att den planerade utbyggnationen av olika produktionsslag i Sverige blir av för att förhindra att problemen regionalt blir realiserade.

– Men tidvis blir det utmaningar, framförallt vintertid. När det blir smällkallt då får vi leva med import helt enkelt. Och då sticker priserna iväg, säger han.

DI: Karlhamnsverket stängs - görs redo inför vintern