DEN AKUTA ELKRISEN

Experter: Så ser den mest effektiva elmixen ut

”Elnäten måste byggas ut. Redan idag händer det att företag inte får expandera på grund av att det inte finns tillräckligt med kapacitet i elnäten. Och eftersom det tar så lång tid att bygga ut elnätet måste tillståndsprocesserna snabbas upp”, säger Svenskt Näringslivs Marie Knutsen-Öy. Bild: Jonas Nilsson/TT, Ernst Henry Photography

Elnäten måste byggas ut och tillståndsprocesserna bli bättre. Det är experterna eniga om. Däremot skiljer sig recepten för att möta framtidens ökade elbehov. ”Ska vi dubblera elanvändningen måste vi också dubblera elproduktionen”, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert.

Under ett SNS-seminarium i veckan presenterade Svenska Kraftnät sin långsiktiga marknadsanalys av framtidens elbehov. Lowina Lundström, divisionschef vid Svenska Kraftnät, konstaterade att den senaste tidens snabba utveckling, till exempel kring elektrifiering i industrin, ökar behovet av el ytterligare framöver.

– För att klara omställningen är det avgörande att utbyggnaden av produktionskapaciteten går i takt med det ökade behovet av fossilfri el och att mer flexibilitet tillkommer i systemet, sa hon.

Krävs långsiktig plan

Svenska Kraftnäts scenarier visar att framtidens kraftsystem kommer att innebära mer oförutsägbara priser som i ännu högre grad kopplas till variationer i produktionen.

– Vi ser att flexibilitet i användningen är nödvändig för ett fungerande kraftsystem år 2045, sa Lowina Lundström.

Det innebär en hög elektrifiering och ett ökat behov av import, förklarade hon och sa att kraftsystemet och energibranschen nu behöver en långsiktig plan.

– Politiker behöver också förstå att till synes små beslut kan påverka faktorer som slår ganska hårt mot energisystemet och därmed mot samhället.

”Inte många spakar att röra på”

Fredrik Hedenus, biträdande professor i hållbar utveckling och systemanalys vid Chalmers, förklarade att Sverige inte har så ”många spakar att röra på” för att tillgodose den ökade efterfrågan på el. Det handlar om kärnkraft, vindkraft till havs eller vindkraft på land.

När det gäller kärnkraften är, förutom den politiska diskussionen, främsta problemet de ökande kostnaderna.

När det gäller vindkraft är ett problem att det inte alltid blåser och då kan flexibiliteten som krävs i systemet bli dyr. En annan central fråga är var vindkraftverken ska placeras. I de kommuner som har kommit längst upptar vindkraftverk fem procent av marken men de flesta kommunerna har inte ens kommit igång, påpekade Fredrik Hedenus.

– Ska vi klara av en kraftig expansion av vindkraft måste fler kommuner snarare röra sig uppåt tio procent. Men hur ska det ske i en situation där motståndet mot vindkraften ökar?

Intressen står mot varandra

Moderaternas närings- och energipolitiske talesperson Lars Hjälmered (M) förklarade att politiskt ansvariga ofta hamnar i situationer där de ska döma mellan olika miljö- och samhällsintressen. Där behöver de stöd både genom lagstiftning och lokal förankring, menade han.

– På många håll i landet ser vi ett växande motstånd kring olika former av etableringar och då måste vi ha diskussioner mellan det lokala och det nationella beslutsfattandet för att hantera frågor om pengar och nyttan lokalt bland annat.

Ur ett politiskt perspektiv är det viktigt med en färdriktning och med reformer och att tala om vikten av elektrifiering och dubblerad elanvändning, betonade Lars Hjälmered.

– Det är formativt för samhällsutvecklingen, miljön och ekonomin framåt. Att utveckla våra energimål och att tala om fossilfritt och inte förnybart är viktigt. Jag skulle gärna se att vi har ett planeringsmål så att vi tar höjd för att myndigheter och domstolar kan ta hand om elnät och produktion framåt, sa Lars Hjälmered.

Enligt Miljöpartiets klimat- och energipolitiske talesperson Lorentz Tovatt är det totala elbehovet detsamma som för 20–30 år sedan trots att befolkningen har ökat kraftigt samtidigt som industrialisering och urbanisering har fortsatt. Han tror på fortsatt energieffektivisering.

– Att vi skulle tapetsera hela landet med vindkraft är inte aktuellt. Jag tror mer på att införa styrmedel för att effektivisera elanvändningen samtidigt som vi satsar på havsbaserad vindkraft, sa Lorentz Tovatt.

”Idag har vi, med vår kombination av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, ett av världens bästa elsystem”

Lars Hjälmered ville tvärtom betona vikten av fler stora industrietableringar, inte att energianvändningen ska begränsas.

– Vi ska gärna ha mer elintensiv industri till Sverige. Idag har vi, med vår kombination av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft, ett av världens bästa elsystem. Den komparativa fördelen måste vi, oavsett hur framtidens system landar, behålla för klimatet och näringslivets skull, sa han.

Han vill se en tydligare diskussion om den totala elkostnaden som en familj eller ett företag betalar.

– För en industri är det relevant att ställa den kostnaden mot vad en konkurrent i Tyskland, Nordamerika eller Asien betalar. Ligger vi bra till sammantaget när det gäller miljö, tillit och kostnad har vi en chans att värna välståndet framåt. Det är också viktiga aspekter, sa Lars Hjälmered.

Om Sverige vill dra nytta av sina konkurrensfördelar framåt, så att fler industrier etablerar sig här och exempelvis producerar fossilfritt stål, behöver frågan om hur näringsverksamheter ska få bra villkor lyftas fram, anser han.

– Det är inte protektionism för mig, utan det handlar om att värna det svenska näringslivet och att ta en diskussion där vi väger in elkostnader och leveranssäkerhet. Så att vi i ett framtida system inte tappar de fördelar som vi har.

”Framför allt i södra Sverige pekar allt på att ny produktion måste komma in för att klara kapaciteten”

Även Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen, slog fast att det kraftigt ökande elbehovet gör att överföringskapaciteten behöver öka, både inom landet och vid export och import av el.

– Just nu sitter industrin och gör planer för omställning och därför är det viktigt för Sverige att stärka konkurrenskraft och exportmöjligheter med elen som insatsvara. Här är ett ökat samarbete mellan energibranschen, industrin, transportsektorn och politiken en viktig ingrediens i arbetet framåt.

Men kapacitetsutmaningar finns redan idag, konstaterade hon och nämnde de höga elpriserna i Skåne och att industrier inte vågar etablera sig i elområde fyra i söder.

– Det här är en fråga som är aktuell här och nu. Ändå sker inte utbyggnaden av nätet tillräckligt snabbt. Framför allt i södra Sverige pekar allt på att ny produktion måste komma in för att klara kapaciteten, sa Åsa Pettersson.

Det är viktigt att komma ihåg att energiomställningen i sig är positiv, avslutade Lowina Lundström.

– Vi vill ju det här! De industrier vi pratar med vill verkligen få bort fossila bränslen. Drivkraften är här och den är stark.

Fördubblat elbehov

Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert på Svenskt Näringsliv, konstaterar i en intervju med TN att energieffektiviseringen fortsätter. Men hon menar att det ändå kommer att krävas betydligt större tillgång till el framöver för att klara av att fasa ut fossila bränslen som klimatomställningen kräver med bibehållen tillväxt och välstånd.

– Elektrifieringen ökar samtidigt som fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med fossilfria bränslen och då är det ofta el det handlar om.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer det årliga behovet av elkraft att vara 240 TWh i Sverige år 2045. Det är nästan dubbelt så mycket som dagens elförbrukning på 130 TWh per år.

– Exakt hur stort behovet blir hänger ihop med andra faktorer. Möjliggörs inte en ökad elanvändning så kommer det heller inte att hända.

Tillståndsprocesser bromsar

När det gäller vätgas så kommer det att ha en plats i framtidens elsystem men idag är det inte ett kostnadseffektivt alternativ, påpekar Marie Knutsen-Öy.

– Vi ser att vätgasen främst kommer att användas i andra processer än till el som matas ut på elnätet.

”Företag får inte expandera på grund av att det inte finns tillräckligt med kapacitet i elnäten”

För att inte klimatomställningen ska bromsa upp ser hon flera utmaningar: elnätet, tillståndsprocesserna, tillgång till fossilfri el och kostnadseffektivitet.

– Elnäten måste byggas ut. Redan idag händer det att företag inte får expandera på grund av att det inte finns tillräckligt med kapacitet i elnäten. Och eftersom det tar så lång tid att bygga ut elnätet måste tillståndsprocesserna snabbas upp.

Forskare: Här är den effektivaste elmixen

Men det räcker inte att få till ökad överföring i Sverige, det måste också finnas tillgång till fossilfri el i hela landet.

– Ska vi dubblera elanvändningen måste vi också dubblera elproduktionen och då fungerar det inte bara med vind- eller solkraft. Då måste det också finnas stabil tillgång till fossilfri el, säger Marie Knutsen-Öy.

För att få till omställningen är det också viktigt att näringslivet har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Enligt den scenarioanalys som internationella forskare har tagit fram på uppdrag av Svenskt Näringsliv består den mest kostnadseffektiva elmixen av en tredjedel kärnkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel vindkraft, berättar Marie Knutsen-Öy.

– Kärnkraften är svår att utveckla på grund av att det tar lång tid och på grund av politiskt motstånd, och vattenkraften är nära sin maxkapacitet. Därför är det vindkraften på land som troligen står för den stora ökningen framöver, säger Marie Knutsen-Öy.