ELKRISEN

Elpriset rusade mot 9 kronor – experter oroliga för vintern: ”Allvarligt”

Under måndagskvällen rusade elpriset i södra Sverige till extrema nivåer. Nu varnar experter för nya pristoppar – samtidigt som sydsvenska företag kan pressas hårt i vinter. ”För svenska elkonsumenter riskerar det att bli en dubbelsmäll”, säger energianalytikern Christian Holtz till TN.

Elpriset i södra Sverige steg under måndagskvällen till rekordnivåer. Under en kvart kostade elen 8,98 kronor per kilowattimme.

Enligt Christian Holtz, delägare och analytiker på Merlin & Metis, ligger de stigande europeiska gaspriserna i botten. Oron i Mellanöstern har drivit upp priset på gas, vilket i sin tur pressat upp elpriserna på den europeiska kontinenten. Samtidigt har Norden ont om vattenkraft och annan produktion.

– Då får södra Sverige en stark priskoppling mot de höga kontinentala elpriserna, säger han.

Nästan hälften av Sveriges elproduktion kommer från vattenkraft, som snabbt kan öka produktionen när efterfrågan stiger. Då fungerar den som en stötdämpare. Men den hydrologiska situationen är svag – mindre vatten tillgängligt i magasinen – vilket gör att den nordiska marknaden får svårare att stå emot de höga priserna på kontinenten.

Samtidigt var stora delar av den nordiska kärnkraften ur drift.

– Den producerade kärnkraften i Sverige och Finland låg tillsammans på bara omkring hälften av sin installerade effekt.

Det innebar att mycket planerbar el försvann ur systemet just när den behövdes som mest och när även vindkraftsproduktionen föll blev marginalerna små, konstaterar Christian Holtz.

Kall vinter kan ge nya pristoppar

Men hur priserna utvecklas under vintern avgörs till stor del av faktorer som Sverige har svårt att påverka. Europa går mot vintern med ovanligt låga gaslager. För att fylla dem krävs mer import av den dyrare flytande naturgasen, LNG, på en redan ansträngd världsmarknad. Och om oron i Mellanöstern fortsätter kan gasen bli ännu dyrare.

”För svenska elkonsumenter riskerar det att bli en dubbelsmäll.”

Vädret blir samtidigt avgörande. En mild och nederbördsrik vinter skulle dämpa efterfrågan och förbättra tillgången på vattenkraft. En kall och torr vinter skulle få motsatt effekt.

– För svenska elkonsumenter riskerar det att bli en dubbelsmäll med både högre gaspriser och elanvändning, säger Christian Holtz.

Han bedömer inte att priserna når samma extrema nivåer som under energikrisen 2022. Det året var exceptionellt. Men bortsett från 2022 kan södra Sverige ändå gå mot en av de dyraste vintrarna på länge.

Under en särskilt ansträngd vintermånad kan det genomsnittliga elpriset i SE4 enligt Christian Holtz hamna omkring 130–140 öre per kilowattimme. Priserna väntas bli något lägre i SE3 och betydligt lägre i norra Sverige.

Sveriges möjligheter att agera på kort sikt är begränsade, menar han. Minskad elanvändning kan dämpa priserna på marginalen, och det är viktigt att kärnkraften återkommer så snabbt som möjligt. Men om vintern blir kall och nederbördsfattig blir situationen svår att hantera.

– Situationen kommer att förbättras när de avställda kärnkraftsreaktorerna återgår i produktion.

Industriföretag fruktar att slås ut

Samtidigt väcker de återkommande pristopparna stor oro bland Sydsvenska Handelskammarens medlemsföretag.

Per Tryding, vice vd för organisationen, anser att problemen i SE4 fortfarande är långt ifrån lösta, trots att elpriskrisen präglat svensk politik sedan 2022.

– Det är allvarligt att vi fortfarande har den här situationen när vi närmar oss vintern, och att den kommer att vara i fokus även de kommande fyra åren, säger han.

En del företag har redan flyttat produktion till andra delar av landet eller utomlands, säger han.

Hårdast drabbas mindre och medelstora industriföretag, exempelvis mekaniska verkstäder som bara har en produktionsanläggning och saknar möjligheten att flytta verksamheten när elpriserna stiger.

– De kan ha välfyllda orderböcker, men de höga och oförutsägbara elkostnaderna gör det svårt att lämna konkurrenskraftiga offerter och planera verksamheten. De sitter där de sitter och är oroliga för sina anställda och om de kan behålla bemanningen, säger Per Tryding.

Han ser inte bara ett hot mot enskilda företag, utan mot Sveriges och Europas långsiktiga konkurrenskraft. EU talar om en återindustrialisering, men det menar han är svårt om tillverkningsföretag riskerar att slås ut av betydligt högre energikostnader än konkurrenterna.

Kräver mothandel och snabbare nätutbyggnad

Per Tryding anser att för lite har hänt sedan energikrisen bröt ut 2022. Regionnäten har visserligen byggts ut på flera håll, och återstarten av Öresundsverket i Malmö har förbättrat effektläget påpekar han, men SE4 har fortfarande ett stort underskott på elproduktion.

Sydsvenska Handelskammaren pekar framför allt på två åtgärder: mer mothandel och snabbare nätutbyggnad.

Genom mothandel kan Svenska kraftnät betala producenter för att öka eller minska produktionen på olika platser i systemet. På så sätt kan mer el föras genom nätet och de värsta prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige dämpas.

– Det är en konkret sak som Svenska kraftnät kan göra för att stävja de här pristopparna, säger Tryding.

Efterlyser ny planerbar produktion

Han är kritisk till att metoden används i så liten omfattning och menar samtidigt att utbyggnaden av stamnätet går för långsamt.

Handelskammaren efterlyser dessutom ny planerbar elproduktion som kan komma på plats inom några få år. Per Tryding anser att energidebatten alltför ofta handlar om kraftverk som kan stå färdiga först om 15 eller 20 år.

För de sydsvenska företag som redan i dag konkurrerar med betydligt högre och mer volatila elpriser är tidsperspektivet betydligt kortare.

– För lite handlar om vad som kan hända här och nu, säger han.