BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Experten: Här är nästa ”elkris” – varnar för kostnadschock

En grävmaskin gräver upp ett stort hål i vägbanan och blottlägger vattenrör och avloppsledningar några meter ner i marken, arkivbild. Anna Dahlman Petri, vatten- och VA-expert på WSP. Bild: Janerik Henriksson / TT, Pressbild

Efter elkrisen pekas nu vattnet ut som nästa stora infrastrukturutmaning. Redan idag syns brist på vatten i vissa regioner – något som hotar både etableringar och tillväxt, varnar experten Anna Dahlman Petri. ”Vatten är något som de flesta tagit för givet", säger hon till TN.

Att få rent och friskt vatten ser många som en självklarhet. Men även om den dagliga driften i dag fungerar väl finns det stora utmaningar över hela landet framöver, berättar Anna Dahlman Petri, vatten- och VA-expert på WSP.

– Många kommuner klarar av vardagen hyfsat men för att klara av en god beredskap som också kan klara av kris och krig, så har det inneburit att de får nya krav på sig som de inte haft förut. Det gör att kommunerna söker stöd från staten både finansiellt och organisatoriskt, säger hon.

I Sverige är det kommunerna som har en lagstadgad skyldighet att leverera dricksvatten och rena avloppsvatten. Men till skillnad från mycket annat betalas det via så kallade taxor till självkostnadspris, alltså inte via kommunalskatten.

”En dold infrastruktur som tas för given”.

Och till skillnad från elsystemet är VA-systemen helt kommunala – alltså utan statlig inblandning. I en undersökning från WSP uppger två av tre kommuner att framtidens VA-investeringar inte kan finansieras enbart via kommunala skatteintäkter och taxor och många efterlyser därför riktade statliga stödinsatser. Enligt Svenskt Vatten, en branschorganisation för de kommunala VA-organisationerna, lider VA-systemen runt om i landet av en årlig underinvestering på cirka tio miljarder kronor.

– Och även om vi ser att det investeras på flera ställen runt om i landet så är det långt ifrån i nivå med behovet. Nu bygger vi upp ett ytterligare investeringsbehov och det blir bara en värre situation.

I grunden är VA-systemen självfinansierade, vilket innebär att de som använder vattnet betalar för sig.

– Ska dagens användare betala för de kostnader som kommer framåt eller ska de som använder anläggningen i framtiden betala för de kostnader som finns då?

Hon menar att situationen går att likna vid elkrisen som lamslog både företag och privatpersoner för några år redan.

– Det går absolut att se likheter. Bland annat är det basala behov som måste uppfyllas och det finns efterfrågan av kompletterande finansiering.

– Det är också en dold infrastruktur som tas för given. Det finns förstås olikheter i själva fysiska mediet vatten respektive el och dess produktions- och distributionsförutsättningar. Med VA-beredskapsutredningen så finns förslag som syftar till en ökad beredskapsförmåga, men hur detta ska nås är fortfarande oklart när det kommer till krav och finansiering.

”Kan bli kännbara kostnadsökningar framöver”.

Framöver kan många företag och privatpersoner runt om i landet vänta sig en kostnadschock, menar Anna Dahlman Petri. Under det senaste året har VA-taxorna ökat med omkring 11 procent och var tredje kommun räknar med att taxan måste höjas med över 20 procent inom fem år, enligt undersökningen.

– Vatten är något som de flesta tagit för givet och det har hittills varit väldigt låga kostnader så vi har aldrig behövt beakta det innan. Men nu kan det bli kännbara kostnadsökningar framöver.

– I undersökningen uppger en av tre att de kan tänka sig att betala mer för vattnet om de får bättre information om hur pengarna används och vilka investeringar som görs. Den transparensen är såklart viktig även för näringslivet, som behöver det för att kunna planera investeringar och etableringar.

Som TN vid flera tillfällen uppmärksammat har bristen på el stoppat flera industrietableringar runt om i landet. Nästa steg kan absolut bli att fler etableringar stoppas på grund av vattenbrist eller att det blir svårt att förutse vad vattnet kommer att kosta, menar hon.

– Exempelvis i sydöstra hörnet av Sverige är det ont om vatten, och när det inte är givet att det finns tillräckligt med vatten för att etablera sig så får man konkurrera med andra verksamheter.