KOMPETENSKRISEN

Här är nya hotet mot kärnkraftsutbyggnaden – ”Kan bli ett akut läge”

Samtidigt som Vattenfall tar nya steg mot ny kärnkraft och politikerna öppnar för statligt stöd, växer oron inom energibranschen. ”Kompetensförsörjningen är något man räknar med bara ska lösa sig”, säger Energiföretagens expert Greta Hjortzberg till TN.

Det våras för ny kärnkraft. Bara några dagar efter att statliga Vattenfall gav beskedet att de tagit ett nytt steg i planerna om att ha ny svensk kärnkraft på plats i mitten av 2030-talet så sa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att staten borde dela på risken när det gäller finansieringen av ny energiproduktion.

– Vi är positiva till satsningarna på ny kärnkraft som en utbyggnad av energisystemet. Sveriges energimix är och har varit en konkurrensfördel för landet och satsningar på kärnkraft liksom annan fossilfri teknik, behövs både för en växande elektrifiering och för klimatomställningen, säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen, en branschorganisation som samlar nära 500 företag som producerar, distribuerar, säljer och lagrar energi.

”Det kan bli ett akut länge”.

Men när Sverige för första gången på 50 år ska bygga ny kärnkraft så finns det flera utmaningar som oroar. Bland annat måste ansvarsfördelningen och finansieringen redas ut. En utmaning som har hamnat i skymundan i debatten är frågan om kompetensförsörjningen, menar Greta Hjortzberg.

– Generellt sätt så är det ofta så att man tänker att kompetensförsörjningen är något man räknar med bara ska lösa sig, att det ska funka.

– Men det kan bli ett akut länge. Rent demografiskt har vi en åldrande befolkning i Sverige med många pensionsavgångar i närtid och det föds färre barn.

Dessutom är det för få unga som väljer STEM-utbildningar, teknikutbildningar och inte minst yrkesutbildningar. Det är inte bara en utmaning för den nya kärnkraften utan för hela energisystemet – och hela industrin skriker efter samma typ av kompetens.

– Vi behöver bland annat fler ingenjörer och det är i dagsläget alldeles för få som söker sig till ingenjörsutbildningarna. Sen går det inte att komma ifrån att det tar lång tid att utbilda sig till ingenjör.

– Energibranschen har också ett stort behov av tekniker och utöver det så måste det finnas möjligheter att kunna byta bana och bygga på sin befintliga kompetens under hela livet.

Krävs tusentals personer med specialiserad kompetens

I början på sommaren presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten en kartläggning om vilka kompetensbehov som förväntas uppstå om en livstidsförlängning eller utbyggnad av kärnkraften.

I ett av myndighetens scenarion kommer det krävas runt 2 300 personer med specialiserad kompetens inom kärnkraft fördelat på kärnkraftsindustrin, myndigheterna och konsultföretagen om tio år. I dag har bara cirka 1 600 personer den kompetensen. Det är inom områden som strålskydd, säkerhetsledning och generell teknisk kompetens som det största rekryteringsbehovet finns, enligt myndigheten.

– Det finns mycket man kan göra genom att skruva på utbildningssystemet som idag består till stor del av stuprör. Nu måste du välja tidigt, kanske redan i åttan eller nian, vad du vill jobba med när du är vuxen. Det är få som vet det och därför borde det finnas en större flexibilitet att bygga på sin kompetens eller byta inriktning, säger Greta Hjortzberg.

”Måste finnas attraktiva villkor för att jobba i Sverige”.

Det kommer krävas olika typer av kompetens under driftsfasen och uppbyggnadsfasen. Under uppbyggnadsfasen kommer det krävas kompetens inom bland annat projektledning och logistik, transport, bygg och anläggning. Då kommer det krävas såväl generell kompetens inom dessa områden men också mer nischade kompetenser, som turbinmontörer.

– Under uppbyggnadsfasen kommer också tillståndsfrågor, markanvändning och andra typer av juridiska utmaningar som måste lösas.

En stor utmaning just när det gäller kärnkraften är att Sverige inte är ensamt i Europa om att vilja bygga ut kärnkraft just nu. Det kommer skapa en stor konkurrens om att kunna locka till sig den kompetens som behövs.

– Om vi då inte har utbildat tillräckligt många så kommer vi behöva locka den här kompetensen från andra länder, vilket kommer skapa en konkurrenssituation och då måste det finnas attraktiva villkor för att jobba i Sverige.

Utmaning för hela utbyggnaden av energisystemet

Hon konstaterar att kompetensförsörjningen är en utmaning för hela utbyggnaden av energisystemet. Och att man måste ha i åtanke att utbildning tar tid.

– Om politiken inte genomför rätt insatser vid rätt tidpunkt så finns det en utmaning med att elektrifieringen och klimatomställningen kan försenas. Därför måste politiken agera nu.

– Energisektorn har under väldigt lång tid varit i ett förvaltande läge, men nu när vi behöver bygga ut systemet, och det ska gå snabbt, så finns det många pusselbitar som måste läggas på plats.

Dessutom saknas det i dagsläget tillräckligt med så kallade utbildningsmiljöer.

– Många branscher har en utmaning i att det är för dyrt. Det kostar mycket för en kommun eller en enskild utbildningsanordnare att bygga upp stora, dyra utbildningsanläggningar. Det är ofta det som behövs dels för att den utbildningen ska bli attraktiv och för att man faktiskt i praktiken ska lära sig det hantverket eller yrket.

Hon menar att det blir alldeles för tungt att lägga hela det ansvaret på företagen, bland annat för att de behöver rusta för att kunna ta emot praktikanter och kompetensutveckla befintliga medarbetare.

– Här behöver politiken presentera en strategi om finansiering för investeringstunga utbildningsmiljöer och var i Sverige vi kan ha dessa, som en del i en aktiv näringspolitik. Det är avgörande att vi kan använda den befintliga kompetensen som finns för kunskapsöverföring.