ELKRISEN

Därför väntar historiskt höga elpriser i vinter – kan bestå i flera år: ”Sinnessjukt”

Hushållen och industrin i södra Sverige riskerar att drabbas av historiskt höga elpriser i vinter samtidigt som de norra delarna kan få rekordlåga priser. De stora prisskillnaderna kan bestå i flera år framåt, menar analytiker. ”Industrin i södra Sverige riskerar att straffas ut i den internationella konkurrensen”, säger Malin Johansson på Ikem till TN.

Trots att elförbrukningen är lägre under sommaren rusar elpriserna i södra Sverige och under augusti nåddes den högsta prisnivån sedan februari. Men de norra delarna av landet har tvärtom haft bland de lägsta priserna någonsin.

Flera problem sammanfaller

Sveriges fundamentala problem är att det inte finns tillräcklig överföringskapacitet av el från norr till söder. Dessutom har flera svenska kärnkraftreaktorer stått stilla och inte producerat el till södra Sverige. Stoppet i kärnkraftverket i Oskarshamn har förlängts med ytterligare en månad till mitten av oktober vilket enligt experter kommer att driva upp elpriserna ännu mer. Till detta kommer att vattennivåerna i vattenmagasinen i södra Norge är låga och att kontinenten under sommaren led av en värmebölja. Det ökade kylbehovet pressade upp elanvändningen och franska kärnkraftsreaktorer tvingades att stänga när kylvattnet blev för varmt. Situationen på kontinenten har påverkat elpriserna i södra Sverige eftersom elmarknaderna är sammanlänkande.

– Prisskillnaderna mellan norr och söder har varit markanta den här sommaren. Blickar vi lite framåt så tror jag att de här stora prisskillnaderna kommer att bestå under hösten och vintern. Vi kan få se långvariga priser i norr på cirka 20 euro per megawattimme medan södra Sverige kan få priser på 60–70 euro per megawattimme, alltså flera gånger dyrare, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker vid Merlin&Metis, till TN.

Sydsvenska handelskammaren har under flera år larmat om att både effektbrist och prisskillnader leder till att företag i södra Sverige drabbas av orättvisa kostnader jämfört med konkurrenter i norr.

Konsekvenserna blir att företag inte kan expandera på grund av elbrist och höga elpriser. Och det finns ingen påtaglig ljusning i sikte, obalanserna på elmarknaden kommer att hålla i sig lång tid framöver, bedömer Christian Holtz.

– Prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att bestå i flera år framåt, åtminstone fram till slutet av 2020-talet tills man byggt ut industrisatsningen i norr och utökat överföringskapaciteten från norr till söder. När industrin där börjar att använda mer el stabiliseras obalanserna mellan produktion och förbrukning som vi har i Sverige. Det innebär att elpriserna i norr kommer att stiga och närma sig nivåerna i södra Sverige, säger han.

Även Ikem, bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges innovations- och kemiföretag, delar kritiken mot prisskillnaderna.

– Det är faktiskt sinnessjukt att vi i Sverige ska leva med olika elpriser beroende på var i landet man driver företag. Industrin i södra Sverige riskerar att straffas ut i den internationella konkurrensen, säger Malin Johansson, energi- och klimatexpert på Ikem, till TN.

Risk för rekordhöga elpriser - och högre arbetslöshet

När det gäller den närmaste vintern är Christian Holtz analys att elpriserna i söder kommer att bli höga, om än inte lika höga som under energikrisen vintrarna 2021–22 och 2022–23.

– Om vi undantar den speciella elkrisens vintrar och istället jämför med tidigare vintrar och vintrarna 2023–24 och 2024–25 så kan vi få se historiskt höga elpriser i södra Sverige och historiskt låga elpriser i norra Sverige, säger han.

Höga elpriser drabbar inte enbart företagens lönsamhet. Tidigare i år kom en rapport från europeiska handelskammarorganisationen Eurochambres som visar att sysselsättningen påverkas negativt när elpriserna går upp.

– Vår analys visar att en tio-procentig elprisuppgång leder till en 1,5-procentig nedgång i sysselsättning. Därför drar vi slutsatsen att om vi får permanent mycket högre elpriser i Europa, så kommer vi på sikt att få högre arbetslöshet, sa Johan Eklund, vd för Sydsvenska Handelskammaren, till TN när han nyligen kommenterade rapportens slutsatser.

I och med att Sverige minskat produktion från kärnkraft och ökat produktion från sol och vindkraft har elsystemet blivit allt mer väderberoende. De svenska elprisernas utveckling styrs därför allt mer av vilket väder som råder.

– Blir det en kall vinter så sammanfaller det ofta med mindre nederbörd och lite vind vilket ger en låg vindkraftsproduktion. Då kan priserna sticka iväg ordentligt. Blir det däremot en vinter med milt väder, mycket nederbörd och mycket vind kan det bli lägre elpriser. Så vädret spelar jättestor roll och i takt med att vi bygger ut en högre andel vindkraft i systemet så spelar vädret större roll för elpriset, säger Christian Holtz.

Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker vid Bixia, berättar för TN att Sverige för närvarande har 17 gigawatt installerad vindkraftskapacitet jämfört med 6 gigawatt installerad kärnkraftskapacitet. Sverige har alltså tillgång till tre gånger så mycket mer effekt från vindkraft jämfört med kärnkraft.

– Men det blåser ju inte maximalt i hela landet samtidigt så man får ju aldrig ut 100 procents produktion. Man brukar räkna med att man får ut ungefär 30 procents produktion av tillgänglig kapacitet över tid från vindkraften. Vinden kan ju ändra sig på bara ett halvt dygn så det har blivit svårare att bedöma hur elpriserna kommer att utvecklas, säger han.

Johan Sigvardsson uppger att det svenska elsystemet har byggts ut och förbättrats de senaste åren och att även sammanlänkade grannländer som Finland, Danmark och Norge har byggt ut sina system.

– Sverige behöver bli ännu bättre på att kontinuerligt flytta elen från norra till södra delarna och det är något Vattenfall ständigt jobbar med. Jag bedömer att vi inte kommer att drabbas av några dramatiska prisuppgångar den här vintern. Om det blir en mild vinter behöver vi mindre el än om det blir kallt. Om vattenmagasinen är välfyllda eller inte spelar också in. Tillgången på vatten och vind är direkt avgörande för de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

Ett nytt fenomen som slår direkt mot den elintensiva industrin och hushållens ekonomi är att de svenska elpriserna blivit allt mer volatila med kraftiga variationer från timme till timme. Dessa kortsiktiga prissvängningar under dygnets timmar har blivit allt vanligare.

– Det här är en utveckling vi sett de senaste åren eftersom elsystemet fått in mer vind- och solkraft. Då uppstår naturliga variationer under dygnet. Mitt på dagen råder hög sol- och elproduktion och då kraschar priserna. På morgonen och kvällen blir det istället riktigt höga priser. Den som klarar att anpassa sig kan tjäna pengar medan den som inte kan justera sin förbrukning måste betala mer, säger Christian Holtz.

Såväl elanalytiker som branschorganisationerna är överens om att det behövs politiska insatser för att komma tillrätta med bristerna i det svenska elsystemet.

– Nu är det helt avgörande att vi får fram både gasturbiner och batterier i kombination för att klara effektbehovet och minska prisvolatiliteten. Vi välkomnar därför regeringens initiativ Kraftlyftet som kan underlätta investeringar i lagring och flexibilitet, säger Malin Johansson till TN.