KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Forskare: För lite elektrifiering i klimatrapport

Forskarna Per Kågeson och Thomas Mauritsen. Bild: Privat, Sofia Ekström/SvD/TT

Sverige är i stort behov av mer el i systemet, menar klimatforskaren Thomas Mauritsen och trycker på att vikten av elektrifiering borde fått mer utrymme i Klimatpolitiska rådets rapport. ”Hela åkerinäringen står ju och stampar”, fyller transportforskaren Per Kågeson i.

Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, håller i stora drag med om det som står i Klimatpolitiska rådets rapport. Han menar att regeringen, som till stor del lutar sig mot en elektrifiering av samhället för att klara kommande klimatmål, förlitar sig på att privata aktörer ska ordna med allt från att bygga ny kärnkraft till att sätta upp infrastruktur för att ladda elbilar.

Samtidigt ges företagen inte förutsättningar för att göra det som regeringen hoppas på, menar han.

– Jag har svårt att se att den här planen skulle vara gynnsam för företagen att utgå ifrån och basera kommande investeringar på. Det behöver bli mycket mer konkret, företagen behöver veta hur planen för att bygga ut elsystemet ser ut och hur elen ska göras tillgänglig för den breda massan, säger han till TN.

”I allmänhet tror jag inte att det är framgångsrikt att motarbeta tillväxt.”

Samtidigt håller Sverige på att förlora i konkurrenskraft när man fastnar i gammal teknik, medan investeringar i ny teknik försvinner till andra länder, varnar han.

Thorsten Mauritsen anser att det behövs mer el i systemet, och säger att han kan hålla med Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, om att vikten av elektrifiering borde ha fått mer utrymme i Klimatpolitiska rådets rapport.

– I allmänhet tror jag inte att det är framgångsrikt att motarbeta tillväxt för folk vill se framsteg. Man kan inte backa sig in i framtiden utan det måste kännas positivt att ta sig an klimatomställningen. Om företagen vet att det finns konkreta planer för att utveckla samhället blir det lättare för dem att investera. Och man ska också komma ihåg att ju längre man väntar med att investera, desto dyrare lär det förmodligen bli.

Många utredningar inte tillsatta än

Per Kågeson, professor och analytiker av styrmedel inom trafik- och klimatpolitiken, stämmer in i rådets kritik.

– De gör saker och ting i bakvänd ordning. Man pratar väldigt mycket om 2045 men väldigt lite om de närmaste åren, den mandatperiod som vi befinner oss i. I handlingsplanen hänvisar man ju i stort sett bara till utredningar varav de flesta inte ens är tillsatta, säger han.

Per Kågeson har varit en tongivande kritiker till den förra regeringens reduktionsplikt, men anser samtidigt att regeringen inte har tagit fram tillräckliga åtgärder för att kompensera det.

– Jag tyckte att det var en väldigt ensidigt och orimlig nivå för man kan inte bli en förebild internationellt om man ska dammsuga marknaden på HVO. Den höga reduktionsplikten har lett till att vi har överpresterat jämfört med våra ESR-åtaganden. Men under den här mandatperioden kommer vi i stället se ett betydande underskott. Det innebär en väldigt stor uppförsbacke för regeringen att kunna pressa ner utsläppen till en önskvärd nivå.