KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Hassler: EU:s klimatlagar är tvingande – så ska Sverige anpassa sig

EU:s nya klimatregler är ambitiösa, tvingande och bra för Sverige, enligt regeringens utredare John Hassler. ”Nu är det så här och vi måste uppfylla dem”, säger han.

Det var i slutet av oktober som John Hassler presenterade sin utredning hur väl Sveriges klimatstrategi passar in i EU:s stora klimatpaket Fit for 55.

Samma dag publicerade nyhetssajten Altinget en artikel med rubriken: Altinget avslöjar: Hassler vill slopa alla befintliga klimatmål.

Ett påstående som John Hassler ställde sig frågande till.

”Jag fick en nyhetsflash där det stod att “Hassler föreslår att alla befintliga klimatmål skall slopas. Det där fick spinn och kablades ut, bland annat av TT, utan att jag blev tillfrågad om det var sant eller inte, vilket jag tycker var märkligt”.

John Hasslers förundran över rubriksättningen handlade om att den utredning som han presenterat inte föreslog detta.

– Den rubriken är väl ett uttryck för en närmast bokstavstroende syn på klimatmålen. Att EU skulle kunna införa mål som åtminstone i vissa avseenden är bättre finns liksom inte på kartan. Att ändra de svenska målen så att de rimmar med EU:s kallas då att avskaffa dem.

Svenska politiken räcker inte till

Bakgrunden till John Hasslers utredning är som sagt EU:s Fit-for 55 paket och de skärpningar som nyligen införts. Nya mål har till exempel satts inom den så kallade ESR-sektorn (Effort Sharing Regulation) där de nationella utsläppen inom sektorerna vägtransporter, uppvärmning av bostäder, arbetsmaskiner samt jordbruk ingår.

ESR-sektorn står för ungefär 60 procent av EU:s totala utsläpp. Nu ska även det mesta av dem omfattas av utsläppshandeln genom att ett andra system byggs, EU ETS 2. Det gamla EU ETS 1 omfattar redan bland annat tung industri, kraftverk samt sjö-och flygtrafik inom unionen. Tillsammans kommer de två systemen att omfatta i stort sett alla koldioxidutsläpp inom unionen.

Utöver dessa system har varje land fått ansvar för att minska utsläppen. Sverige är ett av de länder som fått det största betinget med ett utsläppsminskningsmål på 50 procent.

Det är en väldigt ambitiös politik, konstaterar John Hassler och menar att Sverige nu faktiskt måste skärpa sina klimatmål. Ett av hans förslag är att införa ett inhemskt svenskt utsläppshandelssystem för ESR-sektorn ovanpå det nya EU ETS 2.

Just att minska utsläppen inom transportsektorn är en central del för att målet om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 ska kunna uppnås.

– Vi behöver en ny politik som begränsar de svenska utsläppen inom den här sektorn därför att den nuvarande svenska politiken inte räcker för att vi ska nå det som krävs av oss från EU, sa John Hassler nyligen på seminariet Ny klimatpolitik? Vad betyder det för transportsektorns omställning?, som arrangerades av Drivkraft Sverige.

Samtidigt ska de utsläpp som redan hanteras inom EU ETS minskas med 62 procent fram till 2030 och de fria utsläppsrätterna till industrin ska börja fasas ut 2026 för att helt tas bort 2034. Från och med 2035 ska också alla bilar som säljs vara utsläppsfria.

I grund och botten innebär EU:s skärpta regler att ingen kommer undan, påpekar John Hassler.

– EU:s klimatlagar är tvingande för Sverige. Det kanske finns de i Sverige som tycker att det här är dumt, men det spelar ingen roll. Nu är det så här och vi måste uppfylla dem.

– Om vi förutsätter att de ambitioner som finns för detta ligger fast, vilket jag tror, är det en mycket god nyhet att de beslut som ska ta oss dit nu fattas av EU på en hög nivå. Den stora utmaningen är att ersätta det fossila med andra lösningar. Det måste vi huvudsakligen ta ansvar för själva.

”Vi måste vara konkurrenskraftiga”

John Hassler har delat in sina förslag i tre områden. Det första området siktar in sig på den politik som är nödvändig för att det fossila ska fasas ut.

– Här handlar det om hur Sverige ska leva upp till de kvoter och regler som kommer från EU. För Sverige innebär det att priset på våra interna utsläpp måste bli högre om vi ska nå målen.

Men det viktigaste arbetet som ligger framför oss om vi ska klara av att nå klimatmålen, menar John Hassler, är att driva en politik för att samhället ska fungera under tiden som det fossila fasas ut. Det hör hemma under politikområde nummer två.

– Det här kan vi mäta genom att se hur Sverige kan fortsätta att vara konkurrenskraftigt, att vi har tillväxt och i stort kan bibehålla vår standard. För om det inte fungerar så kommer inte människor att acceptera det som ligger framför oss.

Här är det också viktigt att samhället skickar tillbaka en andel av de inkomster som genereras av inkomster från utsläppshandel och koldioxidskatter.

– Människor på landsbygden ska till exempel fortfarande ha tillgång till transporter trots att det fossila fasas ut. Om vi misslyckas med något av de här områdena, då kommer vi att misslyckas med den samlade klimatpolitiken.

Transportsektormålet onödigt

Ett inhemskt klimatmål som har diskuterats är det om att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030. John Hassler menar att det är onödigt.

– Vi behöver inte ett specifikt mål för transportsektorns bokförda utsläpp. Det är ingen poäng med det. Det hanterar vi med de övergripande utsläppsmålen som bestämmer hur mycket utsläpp Sverige ansvarar för.

Däremot ska politiken inrikta sig på att skapa förutsättningar för elektrifieringen.

– Just när det gäller transportsektorn är det viktigt att se till att ha en tydlig färdplan och mål för hur infrastrukturen runt den elektrifierade transportsektorn ska växa fram. Det kan det gärna sättas upp mål för. Men vi behöver inte längre branschspecifika utsläppsmål.

Så vad ansåg transportnäringens representanter om John Hasslers förslag på seminariet?

De lyfte framför allt fram förslagens täta sammankoppling till EU:s politik.

– Det viktigaste i sjöfarten har varit att EU faktiskt fått sitt paket på plats. Sjöfarten är internationell så vi ser inte behov av svenska nationella krav. Vi vill ha samma krav i hela EU, eller faktiskt helst hela världen, sa till exempel Anders Hermansson vd på Svensk Sjöfart.

Även flygbranschen efterlyste ett större fokus på gemensamma regler.

– Vi har hela tiden sagt reglera oss inom EU så att vi har en likvärdig konkurrenssituation, sa Fredrik Kämpfe, branschchef flyg på Transportföretagen.

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen lyfte fram att rapporten understryker det gemensamma ansvaret för att bygga ut laddinfrastrukturen.

– Vi inom transportnäringen vet att vi är ryggraden i omställningen och vi tycker att det är positivt att det understryks att vi inte kan ta hela ansvaret för att laddinfrastrukturen byggs ut.