DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Vattnet bättre än dricksvatten – ändå stoppas gruvan

I en ny dom stoppas kalkbrytningen i Gåsgruvan – trots att länsstyrelsen inte ser några problem för fortsatt drift. Domen belyser det faktum att gränsvärdet för uran är satt lägre än det får vara i dricksvatten. "Det är ett hopplöst läge", säger Svante Fielding, koncernchef på SMA Mineral, som tvingats varsla efter beskedet.

En av Sveriges större producenter av kalk får inte fortsätta bedriva verksamhet i Gåsgruvan utanför Filipstad, enligt en dom från mark- och miljödomstolen. Gåsgruvan har gamla anor och brytning av kalksten började 1852.

Sedan 1980 är det SMA Mineral som bedriver verksamheten. För Svante Fielding, koncernchef på SMA Mineral, kom domen som en chock.

– Det fanns inte på kartan att vi inte skulle få ett nytt tillstånd. Det är en sådan konstig dom.

– Under de senaste åren har vi investerat åtskilliga miljoner i Gåsgruvan då vi räknat med att vi ska få ett nytt tillstånd. Det här skapar osäkerheter. Hur ska man våga investera när man inte vet om man får fortsätta att driva sin verksamhet?

Tvingas varsla

Domen har även tvingat SMA Mineral att lägga ett varsel omfattande 5–20 medarbetare med befattningar som är kopplade till verksamheten i Gåsgruvan.

– Det är oerhört tråkigt att behöva lägga ett varsel, både för de anställda som berörs och för företaget. Men har vi ingen verksamhet så har vi svårt att behålla personal.

Trots att företaget drabbas hårt så är den största förloraren miljön och Sverige som land, säger Svante Fielding.

– Vi klarar oss inte utan kalk. Kalk används till alltifrån att framställa stål och papper till att rena dricksvatten. Och det blir inte bättre av att vi tvingas importera kalk trots att vi kan bryta i Sverige. Kalkbrytning har lika stor miljöskada oavsett om den sker i Frankrike eller Sverige, men när vi tvingas importera så ökar såklart transporterna och utsläppen.

Han lyfter även fram att en inhemsk kalkbrytning är viktig ur ett totalförsvarsperspektiv.

– Har vi inte kalk i Sverige i ett krisläge så kan vi inte tillverka försvarsmaterial och vi kommer ha svårt att få fram mat och rent dricksvatten.

I dagsläget kommer cirka 50 procent av all sjökalk i Sverige från just Gåsgruvan. Sjökalk används för att motverka effekterna av försurning i sjöar och vattendrag.

– Det har man hållit på med länge i Sverige, så risken är att om man slutar så påverkas biologin i sjöar och vattendrag allvarligt. Har en sjö väl blivit sur kan det ta upp till 40 år innan man får det tillbaka igen till ett normalt tillstånd.

”Gåsgruvan har varit brukad sedan 1850-talet”

Det här är inte första gången som SMA tvingas se en verksamhet stoppas. På Gotland har företaget två kalktäkter, båda har stoppats efter långa miljötillståndsprocesser.

– Vi har fyra gruvor där vi kan bryta kalk, nu är tre av dem stängda.

Han vänder sig emot att mark- och miljödomstolen anser att utsläppen innehåller för höga uranvärden.

– Gåsgruvan har varit brukad sedan 1850-talet och det finns inget som visar att det skulle skada miljön runtomkring. Men nu får vi avslag på grund av att det finns ett för högt uranvärde.

– Men sedan 2015 är gränsvärdet för uran satt lägre än det får vara i dricksvatten. Det får alltså finnas mer uran i vanligt dricksvatten än vad som får släppas ut i vattnet från Gåsgruvan.

Tobias Kluge, branschjurist på Svemin, konstaterar att domen belyser problemen med tidsbegränsade tillstånd och oförutsägbara processer.

– Kombinationen tidsbegränsade tillstånd och långa tillståndsprocesser där det är svårt att förutse utgången är problematisk. SMA påbörjade arbetet med ansökan för det fortsatta tillståndet i god tid, men tillståndsprocessen tog ändå så lång tid att tiden för det gamla tillståndet hann löpa ut innan ärendet avgjorts.

– Det känns särskilt illa att verksamheten nu måste stå still eftersom domstolen var oenig, länsstyrelsen godkände ansökan och SMA fortfarande har möjlighet att överklaga.

”Det är så märkligt.”

Bolaget har ännu inte bestämt sig för om de kommer att överklaga domen.

– Om vi skulle välja att överklaga så uppstår det ett ytterligare problem för oss. Och det är att det tar så oerhört lång tid. Om vi väljer att överklaga bedömer vår jurist att det förmodligen kommer ta ett år innan vi får ett nytt besked, säger Svante Fielding.

Han beskriver det som ett ”hopplöst läge”.

– Hur många kunder har du kvar om du stänger ned din verksamhet i ett år? Hur ska du kunna behålla de anställda? Eller hur ska du kunna få tillbaka de anställda om du haft stängt ett år?

– Om vi hade vetat att vi hade kunnat överklaga och få en ny dom inom en månad då hade vi kunnat klara det och behållit vår personal. Vår verksamhet skulle gå att pausa en månad, men det går inte att pausa ett år.

Det tidigare tillståndet löpte ut den 28:e april och domen innebär alltså att verksamheten i Gåsgruvan kommer att tvingas vara stängd tills ett nytt tillstånd är på plats.

– Vi har drivit den här processen i nästan fem år, och ändå räcker inte tiden till. Det är så märkligt.

– Det som också är anmärkningsvärt är att vår motpart, länsstyrelsen, anser att vi bör få fortsätta bedriva verksamheten. Men trots det så anser domstolen att verksamheten bör stoppas.

Länsstyrelsen: ”Inga invändningar mot tillstånd”

Göran Wirdeus, chefsjurist på länsstyrelsen i Värmland, berättar att de inte haft några invändningar mot att Gåsgruvan skulle få fortsatt tillstånd.

– I den här typen av processer är vår roll framför allt att se över miljöperspektiv och länets utveckling. I andra sammanhang kan det hända att vi har invändningar och anser att vissa verksamheter inte bör få tillstånd.

– Men i det här fallet hade vi inga invändningar mot att de skulle få tillstånd.

Han menar att Länsstyrelsen tagit fram ett antal villkor som de ansåg att bolaget skulle behöva följa om de fick tillståndet.

– De villkoren har vi inte sett som problematiska på något sätt, och för bolaget hade de varit okomplicerade att följa. Men då domstolen sa nej, så har de villkoren inte kommit upp till diskussion.