ELKRISEN

Fördjupning: Så vill EU vinna gaskriget mot Putin

Europa mobiliserar för att bryta kopplingen mellan de höga gaspriserna och elmarknaden. ”Omöjligt”, säger ekonomen John Hassler och varnar för att Europa nu tvingas välja mellan pest eller kolera. Samtidigt kommer larm om att Sverige är illa rustat för att möta konsekvenserna av det stora elkriget.

”Den här vintern har man chans att knäcka Europa” kommenterar en analytiker Rysslands senaste drag. Samtidigt mobiliserar Europa för att ”frikoppla” de höga gaspriserna från elmarknaden, bland annat genom ett pristak på rysk gas.

Förra veckan meddelade Gazprom att man inte återupptar gasleveranserna på Northstream 1 efter det tidigare utannonserade underhållningsarbetet.

Den officiella ryska versionen var att en oljeläcka uppstått på ledningen.

”Frångått all ekonomisk logik”

Beskedet har utlöst en stor oro för den kommande vintern och Europas börser föll brant på beskedet. Den svenska regeringen meddelade på en extrainsatt presskonferens på lördagen att energibolag kommer att erbjudas finansiella garantier för att klara sina säkerheter.

Ryssland trappar därmed dramatiskt upp energikriget med Europa som eskalerat under sommarmånaderna.

Christian Holtz, ägare och analytiker på Merlin & Metis, menar att Ryssland nu spelar ut sitt sista kort.

– Det är den här vintern som man har chans att knäcka Europa. Målet är att få opinion för något slags lösning som resulterar i att kriget avslutas genom att Ukraina kapitulerar eller viker sig i utbyte mot att gasflödena kommer i gång igen.

Elin Akinci, ägare och gasanalytiker på ELS Analysis:

– Ryssland har frångått all ekonomisk logik och satsar nu allt på sina politiska mål. Men man har antagligen tjänat väldigt mycket pengar den senaste tiden på grund av de höga priserna trots små leveranser.

Ryssland skyller på Siemens

Energikrigets nerv rör sig runt ett något bisarrt drama kring en turbin från det tyska företaget Siemens. Gazprom meddelade i slutet av juni att man inte skulle kunna leverera gas förrän rörledningarna i Northstream 1 genomgått underhåll och för det behövde man turbinen.

Problemet var att turbinen reparerades i Kanada och Siemens kunde inte leverera den på grund av sanktionerna.

I början av juli deklarerade Ryssland ”Force majeure”. Man hänvisade till att den saknade turbinen omöjliggjorde reparationer och ströp ned gasleveranserna till 20 procent av sin kapacitet, med rusande gaspriser som följd.

– Men man gjorde ett undantag från sanktionerna och skickade turbinen från Kanada till Tyskland. Nu är den på plats i Berlin, men Gazprom fyller inte i de rätta papperna och Tyskland hävdar att man förhalar processen för att hålla gasleveranserna nere, säger Elin Akinci.

När Ryssland nu helt stänger av gasen fortsätter man att skylla på västs sanktioner och på att Siemens inte reparerar de nödvändiga delarna för att kunna köra Northstream 1:

”Det är sanktionerna som är orsaken till att vi är i den här situationen. Det finns inget annat som kan ha utlöst de här problemen med att pumpa gas”, uppgav Kremls talesperson Dmitry Peskov på måndagen till Interfax News.

Siemens har nu svarat att man inte blivit tillfrågade av Gazprom och att man inte köper Gazproms version av läget.

I stället för att sälja sin gas till Europa bränner nu Ryssland upp den eftersom pumparna på gasfälten inte kan stoppas.

Tysklands gaslager nästan fulla

Den stora frågan är hur det kommer att gå i vinter. Tysklands strategi att skära ned på el- och gasanvändningen, samtidigt som man sparar gas, har gett resultat.

De tyska gaslagren är nu fyllda till 85 procent med gas från Norge och LNG (Liquid Natural Gas) från USA, vilket är en framgång eftersom det målet var satt till den 1 oktober.

”Man ser också ut att klara målet om 95 procent före den 1 november och det ser även bra ut för övriga delar av Europa, uppger Björn Inge Vik, gasanalytiker på det norska energiföretaget Volue i energimediahuset Montels senaste poddavsnitt.

Det betyder att Tyskland med nöd och näppe kan klara sig igenom vintern utan att behöva gå över till den akuta delen i landets trestegsplan som innebär ransonering, menar Björn Inge Vik.

Christian Holtz påpekar att de höga gaspriserna också har en självreglerande effekt.

– Så höga som priserna är sparar hushåll och företag så mycket man kan. Tyskland kommer på något sätt att klara vintern men det kommer att bli ett väldigt hårt ekonomiskt slag för många.

Dåliga marginaler

Samtidigt är Sverige illa rustat för konsekvenserna av Europas och Rysslands energikrig. De senaste årens nedläggningar av kärnkraft och kraftvärme i de södra delarna har minskat Sveriges marginaler för störningar och prischocker.

Kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2, samt Ringhals 1 och 2 och Öresundsverket i Malmö som stängdes mellan 2015 och 2020 gav tillsammans en effekt på närmare 3 500 MW.

Om de hade varit i drift så hade de utgjort en krockkudde mot kontinentens och Tysklands höga elpriser, menar Christian Holtz:

– Det hade både tillfört elproduktion med låg marginalkostnad och förmodligen möjliggjort för Svenska kraftnät att tillgängliggöra mer kabelkapacitet från norra Sverige till södra.

”Mycket allvarlig situation”

För elintensiva svenska företag är de rekordhöga elpriserna en katastrof. Redan idag måste företag stoppa produktion eller lägga om den på grund av kostnadsexplosionen.

– Många av våra företag är elintensiva. Situationen är förödande för konkurrenskraften och ett direkt hot mot deras verksamheter här och nu. På lite längre sikt påverkas även investeringsviljan, så sammantaget är det nu avgörande med åtgärder på såväl kort som lite längre sikt, säger Robert Tenselius, ekonom och energiexpert på Teknikföretagen.

Jacob Wallenberg, ordförande i Investor och Svenskt Näringsliv, varnade i Dagens Industri och efterlyste krafttag för att mer elproduktion snabbt kommer på plats.

”Det är ett allvarligt läge med tydliga risker för svensk och europeisk industri. Det är angeläget att gå från ord till handling och att Sverige nu snabbt skapar förutsättningar för att tillföra planerbar och fossilfri energiproduktion. Sverige måste få till ett balanserat energisystem med ökad distributionskraft”.

”Det är bara lurendrejeri”

I ett försök att få ned de höga elpriserna ska EU-kommissionen på fredag presentera detaljerna i ett förslag att dels separera kopplingen mellan gaspriset och elmarknaden och dels sätta ett pristak på den ryska gasen.

Det är inte rimligt att de tyska gaseldade kraftverken, som står för en relativt liten andel av den totala elproduktionen, får sådan stor inverkan på elpriserna, menar man.

– Litauen har till exempel bara 12 procent gas i sin elproduktion men har ändå fått se sina elpriser rusa. Gasen fungerar som en hävstång på elpriserna, säger Elin Akinci.

På onsdagen gav också Europakommissionens ordförande Ursula von der Leyen besked om att EU nu föreslår ett pristak på den ryska gasen. Syftet är att dra undan mattan för finansieringen av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Putin svarade att Ryssland inte kommer att leverera gas eller olja till länder som inför pristak på ryska råvaror.

– Men jag är skeptisk till pristak. Marknaden är ett bra sätt att visa när man behöver dra ned på efterfrågan. Då är det bättre att ge olika typer av direktstöd till företag och konsumenter, resonerar Elin Akinci.

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har svårt att se hur en separation av marknaderna skulle kunna gå i lås.

– Man kan inte på ett magiskt sätt koppla loss el från marknaden och säga att viss el ska vara billigare. Det går inte. Det är bara lurendrejeri eftersom alla försök att sänka priset på en vara kommer att leda till överskottsefterfrågan och till att elen inte räcker till. Det går inte att undvika.

Det enda sättet att lyckas är att införa någon slags ransonering som minskar efterfrågan, menar John Hassler.

– Ska man ha att lägre pris på en vara så finns det bara ett sätt givet att utbudet är konstant -- och det är att minska efterfrågan. Då får man be, eller tvinga, hushåll och industrier att minska sin konsumtion. Då kommer priset att anpassa sig efter det och sjunka.

Valet står mellan pest och kolera

Men att hantera energisituationen med ransonering för att hålla nere priserna blir också konstlat, påpekade John Hassler under ett seminarium nyligen.

– Ransonering är mer av planekonomi. Det löser inga problem, men skapar en massa andra, säger han och betonar att handel är det som har varit den generella framgångsvägen för att uppnå välstånd.

– Just nu är det negativa biverkningar på kort sikt, men det måste vi leva med. Det är tufft när det pågår, men är den bästa krishanteringen.

I Sverige har bland andra Vänsterpartiet lagt fram ett förslag där den el som går på export och därmed drar upp priset i Sverige skulle frikopplas från den el som förbrukas inom landets gränser.

– Det är bara humbug eftersom exakt samma problematik gäller. Om vi sänker priset i Sverige så kommer efterfrågan att öka och utbudet inte att räcka till. Det blir brist helt enkelt.

Inte helt genomtänkt

Samtidigt kanske inte EU vägde riskerna tillräckligt noga när man vid krigets utbrott fattade ett beslut om att fasa ut två tredjedelar av den ryska gasen till vintern 2023, menar Elin Akinci.

Det innebar att europeiska gasköpare tvingades bryta sina kontraktuella skyldigheter gentemot Gazprom.

– Det var inte helt genomtänkt eftersom Gazprom då resonerar att om inte Europa vill hålla fast vid sina kontrakterade volymer kan vi börja dra ned på våra flöden. På så sätt visar man att man har kontroll.

– För man ska komma ihåg att det i princip aldrig hänt förut att Ryssland faktiskt gått in och begränsat flöden som är kontrakterade. Man har satt en ära i det, fortsätter hon.

Så EU har lite sig själv att skylla?

– Det handlar inte så mycket om det. Politiskt vill EU så klart vara solidariska med Ukraina, men man kanske inte helt hade kalkylerat med den här risken. Jag såg direkt att marknaden började bunkra på sig gas när EU tog det här beslutet eftersom man förstod att Gazprom skulle kunna svara så här.

Vilka andra kraftslag skulle kunna ersätta gasen? Hur tänker man i de övriga europeiska länderna?

– Det ser lite olika ut. Men man kan se ett klart bränslebyte från gas till kol.

Ett av de senaste dragen i energikriget är att G7-länderna föreslagit ett tvingande globalt pristak på den ryska oljan.

Den ryska energiministern Nikolai Shulginov uppgav till nyhetsbyrån Reuters att Ryssland kommer att svara med att skeppa mer olja till Asien.

Bedömare menar att det förslaget inte kommer att bita om G7-länderna inte får med sig stora oljekonsumenter som Kina och Indien.