Tomma läktare kostar miljarder

OS, men inga åskådare. Den nya BMX-arenans läkare stor tomma under spelen, som blir en dyr affär för Japan. Bild: Charlie Riedel/AP/TT

Ekonomi (TT)

Pandemin gör att Tokyo-OS kostar tiotals extra miljarder.

– Men Japan kan inte ställa in. Den internationella olympiska kommittén har tagit Tokyo som gisslan, säger sportjournalisten Olof Lundh.

– Det står i kontrakten att Tokyo inte har rätt att säga upp OS. Det kan bara den internationella olympiska kommittén, IOK, göra, säger han.

IOK har miljardkontrakt med en rad TV-bolag.

– IOK vet att Tokyo-OS blir en dyr affär för Japan, men struntar i det för att skydda sin egen ekonomi.

IOK betalar ingen skatt i Japan, påpekar Olof Lund. Pengarna tas hem till Schweiz där IOK räknas som en ideell organisation som slipper skatt.

Dubbelt så dyrt

Pandemin gör att OS blir dyrare än beräknat för Japan. Cirka 125 miljarder kronor, går kalaset på enligt organisationens senaste budgetversion -- dubbelt så mycket som i första versionen. Tokyos olympiska kommitté räknar med intäkter på ungefär en tredjedel, cirka 60 miljarder kronor.

Men enligt affärstidningen The Wall Street Journal ligger kostnaden snarare på cirka 170 miljarder kronor.

Till det kommer kostnader för smittskydd för cirka 8 miljarder kronor. Och uteblivna biljettintäkter för cirka 7 miljarder kronor. Att skjuta upp OS ett år gick på cirka 25 miljarder kronor, enligt nyhetsbyrån Reuters. Det blir 40 miljarder kronor extra på grund av pandemin, vilket skattebetalarna får stå för. Dessutom försvinner en lång rad svårberäknade miljarder i utebliven turism.

Summa summarum en förlust på 150 miljarder kronor.

Närmast naturkatastrof

Olof Lundh tycker att man ekonomiskt sett kan jämföra OS med en naturkatastrof.

– Det är ingen slump att länder som är demokratier ofta avstår från att söka OS eftersom medborgarna där får säga vad de tycker om en OS-ansökan.

Stora sportevenemang brukar motiveras med att handeln och turismen ökar och att en stads varumärke stärks.

– - Det stämde faktiskt på London-OS. Men i många fall är de effekterna kraftigt överdrivna – det blir ingen ökad turism, det visar forskningen, säger Tommy Andersson, professor i företagsekonomi.

Folk som ser sport på TV minns nämligen oftast inte var evenemangen har ägt rum, enligt flera studier. Enda rimliga argumentet för OS är att det är en fest, enligt Tommy Andersson.

– Fester kostar och de kan vara värda priset. Men tyvärr hindrar ju pandemin japanerna både från att besöka tävlingarna och eventuella kringevenemang som kunnat hållas.

Hur Tokyos och Japans varumärke påverkas av pandemi-OS är det ingen som vet.

Hoppa av

– Tanken var att visa att Japan är tillbaka tio år efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, att göra ett bra intryck på turister och på världen och att det skulle hållas toppmöten med utländska ledare på besök. Allt det där är borta nu, säger Paul O'Shea, som forskar om Östasien på Lunds universitet och själv bott i Japan i flera år.

Den japanska regeringen hade troligen inte hoppat av spelen ens om den kunnat, men den internationella olympiska kommittén IOK har inte gett den något val heller, säger han.

– Det handlar bara om pengar för IOK.

En stor majoritet av japanerna, upp emot 80 procent, är emot spelen, enligt en opinionsundersökning av tidningen Asahi Shimbun, och biljätten Toyota har valt att inte visa reklam i tv under spelen. I andra länder skulle det blivit stora gatuprotester, men demonstrationer är ovanliga i Japan, enligt Paul O'Shea.

– Många biter ihop och tänker att man får väl försöka klara av detta så bra det går. Att spelen blir av utan att många idrottare blir smittade är det bästa japanerna kan hoppas på nu.

Jonas Fredén/TT

Fakta

Uteblivna biljettintäkter: 7 miljarder kronor

Kostnader för smittskydd: 8 miljarder kronor

Kostnader för att skjuta upp OS: 25 miljarder kronor

Summa: 40 miljarder.

Till det kommer uteblivna intäkter från ökad turism och handel.