EURODEBATTEN

EU-kommissionär sågar svensk eurokritik: ”Positiv effekt på tillväxten”

Han har kallats Ursula von der Leyens högra hand. I en exklusiv intervju med TN går EU-kommissionären Valdis Dombrovskis till hårt angrepp mot svenska euromotståndare – och avfärdar flera av deras tyngsta argument: ”Påståendet att skattebetalarnas pengar skickas till krisdrabbade euroländer är inte korrekt”, säger han.

Euromotståndarna i Sverige har fel. Det slår EU-kommissionären Valdis Dombrovskis fast i en intervju med Tidningen Näringslivet. Han markerar att det är fel att makten över svensk ekonomisk politik skulle flytta till Bryssel om Sverige går med i euron. Inget nytt tillkommer, menar han.

– Vare sig EU-länder använder euron eller inte så måste de följa samma regler för ekonomisk styrning, säger han.

Samtidigt som Valdis Dombrovskis ger sig in i den svenska eurodebatten betonar Kommissionen att den inte tänker tvinga Sverige att gå med. Det är upp till varje EU-land att kalibrera sin väg mot euron. Kommissionen har inte fastställt någon tidsplan.

En av de mäktigaste i Kommissionen

Som kommissionär med ansvar för ekonomiska frågor är Valdis Dombrovskis en av de mäktigaste personerna i Kommissionen. Han anses vara en av ordförande Ursula von der Leyens mest betrodda. Letten tillträdde som kommissionär 2014 och är inne på sin tredje mandatperiod.

”Euron stärker ett lands motståndskraft. Det gäller även för Sverige.”

På sitt lite torra, sakliga sätt slår han tillbaka i intervjun mot vanliga argument bland svenska nejsägare. Flera är faktamässigt oriktiga, menar han. Som ekonomikommissionär tycker givetvis Dombrovskis att fördelarna med euron överväger för Sverige.

– Att ha euron stärker ett lands motståndskraft. Det gäller även för Sverige, säger han. Samtidigt skulle även euroområdet bli starkare med Sverige som medlem.

– Att gå med i euron medför en positiv effekt på tillväxten tack vare att landet fullt ut integreras i EU:s inre marknad. Svenska varor och tjänster skulle bli ännu mer konkurrenskraftiga, säger Valdis Dombrovskis.

Viktig valuta

Euroområdet täcker 84 procent av EU:s ekonomi och 12 procent av världsekonomin. Euron är världens näst viktigaste valuta efter dollarn, vilket har betydelse både på makroekonomisk nivå och för vanligt folk.

– Det medför också praktiska fördelar för medborgarna, som ökad bekvämlighet för resenärer och inga kostnader för valutaväxling mellan euroländer, säger Valdis Dombrovskis.

Kronan fluktuerar en hel del mot euron. I augusti 2023 nådde kronan en bottennotering på nästan 12 kronor per euro. Sedan dess har kronan stärkts kraftigt, men ligger ändå långt ifrån 8,25 kronor i april 2000.

Mycket har skett sedan Sverige höll folkomröstning om euron 2003. Då var valutan bara drygt fyra år gammal. Nu har den funnits i 26 år. Då var medlemmarna tolv mot 21 i dag. EU-länderna utanför euron har inte bara blivit färre utan det största landet bland dem, Storbritannien, har lämnat unionen. Så det finns en ny aspekt på grund av att säkerhetsläget har förvärrats kraftigt i Europa och världen, menar han.

”Inget utflöde av skattepengar”

Valdis Dombrovskis nämner inga svenska debattörer vid namn. Men han går noggrant igenom flera av deras argument i intervjun med TN. Ett argument går ut på att nordliga euroländers skattebetalare tvingades skicka sina pengar till euroländer i söder under krisen som startade 2008. Annars skulle de slösaktiga sydlänningarna ha gått i statsbankrutt. Samma sak skulle riskera att drabba svenska skattebetalare vid en framtida kris, lyder resonemanget. Miljöpartiets Janine Alm Ericson resonerade så i riksdagens eurodebatt i januari.

– Det är viktigt att ta itu med en vanlig missuppfattning. Påståendet att skattebetalarnas pengar skickas till krisdrabbade euroländer är inte korrekt, säger Valdis Dombrovskis.

”Lånen betalas tillbaka fullt ut.”

Nödlånen till Cypern, Grekland, Irland, Portugal och Spanien under skuldkrisen finansierades främst genom upplåning på finansmarknaderna av EU:s nödlåneinstitut ESM (Europeiska stabiliseringsmekanismen). Däremot stämmer det att euroländerna garanterade dessa ESM-lån, vilket var en finansiell risk.

– Lånen betalas tillbaka fullt ut och på avtalad tid, påpekar Valdis Dombrovskis.

Alltså har garantierna inte tagits i anspråk. Inga skattepengar har flugit söderut.

– I själva verket gynnade dessa lån alla euroländer. De korrigerade obalanser, säkerställde finansiell stabilitet och undvek ”dominoeffekter”.

Har erfarenheter av skuldkrisen

I debatten framgår inte så tydligt att även Sverige medverkade vid nödlån till euroländer genom sin andel av nödlånen från Internationella valutafonden. På samma sätt deltar Sverige nu i IMF-lån till Ukraina, Argentina och Egypten. Även där finns ekonomiska risker för Sverige. Både IMF och ESM begränsar sina risker genom liknande krav på reformer för att säkerställa att låntagarna betalar tillbaka.

När krisen i Europa svepte fram deltog faktiskt också Sverige i nödlån till enskilda EU-länder. Det var till Irland på brittisk begäran och till Lettland för att stabilisera baltländerna, där svenska banker hade stora intressen.

Själv har den lettiske kommissionären starka personliga erfarenheter från skuldkrisen. Lettlands ekonomi balanserade på avgrundens brant 2008-2009. Det var då han som 37-åring blev premiärminister och vände ett katastrofalt läge till både överskott och gott internationellt rykte. Vändningen var så framgångsrik att landets ekonomi klarade inträdeskraven till euron 2014.

”Eurokris” är fel namn

Valdis Dombrovskis (nu 54 år) protesterar mot själva namnet som krisen ofta får. Det var ingen ”eurokris” utan en statsskuldkris, säger han.

– Orsakerna till euroområdets statsskuldkris var många. Bland dem fanns effekten av den globala finanskrisen, makroekonomiska obalanser som ackumulerades över lång tid, problem i banksektorn och EMU:s ofullständiga arkitektur, säger han.

– Allt detta skapade en negativ spiral mellan bankkrisen och staternas skuldkris. Givetvis påverkade den globala finanskrisen också EU-länder utanför euroområdet.

Euron var i själva verket ett skydd och en styrka snarare än en börda, menar kommissionären.

– Det finns goda skäl varför inget land lämnade euron under eller efter krisen. I stället har flera länder gått med i euron sen dess.

Euroländerna har tagit lärdom av problemen. Krisberedskapen har stärkts, budgetreglerna skärpts och nödlåneinstitutet ESM skapats, betonar han.

Ingen maktöverföring till Bryssel

Valdis Dombrovskis fortsätter att såga argumenten mot euron i intervjun med TN. Han tillbakavisar påståendet att ett euromedlemskap skulle innebära att ”Sverige skickar mer makt till Bryssel”, som till exempel Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson har twittrat.

– Vare sig EU-länder använder euron eller inte så måste de följa samma regler för ekonomisk styrning, säger Valdis Dombrovskis.

– Det är viktigt att betona att även om samordning sker på europeisk nivå så förblir ekonomisk politik och finanspolitik främst nationell kompetens för alla EU-länder, oavsett om de är med i euron eller inte.

Skulle kunna bli ”mjuk övergång”

Det är i första hand om ett land börjar missköta sig som budgetreglerna griper in. Syftet är att skydda andra EU-länder. Landet uppmanas då att återgå till en uthållig budgetpolitik som håller nere underskotten. I Sverige har både blå och röda finansministrar länge berömt sig om att de nationella svenska budgetreglerna är strängare än EU:s.

– Sveriges starka ”track record” med sund finanspolitik och sund ekonomisk politik, samt höga grad av integration i euroområdet skulle göra en möjlig övergång ännu mjukare, säger Valdis Dombrovskis.

”Sverige får en plats vid alla bord där beslut fattas.”

I praktiken tänker Sverige och euroländerna ofta lika om ekonomisk politik. När energipriserna rusade på grund av Rysslands invasion av Ukraina 2022 enades euroländerna om att vara återhållsamma med att stimulera ekonomin för att inte driva på inflationen ytterligare. I Sverige gjorde regeringen exakt samma sak för att hjälpa Riksbanken pressa ned den svenska inflationen.

Däremot är det sant att penningpolitiken ”flyttar till Frankfurt”, säger kommissionären. Europeiska centralbanken tar över Riksbankens uppgift att sätta styrräntan i Sverige, precis som i resten av euroområdet. Riksbanken samarbetar då nära med ECB i Eurosystemet, som Finlands bank och tyska Bundesbank gör nu. Riksbankschefen deltar när ECB fattar sina beslut tillsammans med centralbankschefer från de andra euroländerna (plus ECB-chefen och fem direktionsledamöter). Likaså blir Sveriges finansminister medlem av eurogruppen, där euroländernas finansministrar diskuterar den ekonomiska politiken.

– Sverige får en plats vid alla bord där beslut fattas, säger Valdis Dombrovskis.

Men om en svensk kris inträffar...

Ett argument för att behålla kronan och en egen centralbank är att räntan kan sättas efter speciella svenska behov. Men under de senaste åren har Riksbanken följt ECB:s ränta mycket nära eftersom svensk ekonomi blir alltmer synkroniserad med andra europeiska länder.

Euromotståndare menar att i kristider klarar vi oss bättre om vi har en flytande krona och egen ränta. Det skulle gälla än mer om en kris enbart skulle drabba Sverige (kallad asymmetrisk chock av ekonomer). SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist har beskrivit kronan som en krockkudde som har varit bra att ha i kriser. Förre finansministern Anders Borg har varnat för att medlemskap i euron rent av vore farligt om en ny kris uppstår bland skuldsatta euroländer.

– Sannolikheten för att svensk ekonomi skulle drabbas av en asymmetrisk chock är låg. Men även i en sådan osannolik situation har euroländer kvar viktiga nationella policyspakar att använda -- som finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken -- för att dämpa ekonomiska störningar, säger Valdis Dombrovskis.

– Det är värt att notera att den politik som Sverige har fört är, i allmänhet, väl förenlig med euromedlemskap, konstaterar han torrt.

Med andra ord hade vi inte behövt föra en annan ekonomisk politik på grund av ett euromedlemskap, enligt Valdis Dombrovskis.

”Euromedlemskapet måste ses mot bakgrund av en utmanande värld.”

Sverige har inte utsatts för en asymmetrisk chock sedan EU-medlemskapet 1995. Men om så skulle ske kan euroområdet bistå med betydande stöd, bland annat finansiell hjälp från ESM, säger kommissionären.

Valdis Dombrovskis vill avsluta intervjun med att sätta in euron i det stora sammanhanget. Omvärldsläget har blivit allt mörkare på senare år.

– Euron är mer än bara en valuta. Det är en kraftfull symbol för europeisk integration, ekonomisk stabilitet och geopolitisk styrka.

– Euromedlemskapet måste ses mot bakgrund av en utmanande värld. Europas bästa hopp för att göra sin röst hörd är att vi agerar nära tillsammans.