DEN SVENSKA INDUSTRIN
Efter raset: Så ska Sverige få fart igen – ”Saknats krisinsikt”
I en ny rapport listar Industriarbetsgivarna en rad åtgärder för att ta igen Sveriges kraftiga tapp i produktivitet de senaste åren. ”Svag tillväxt har präglat utvecklingen efter finanskrisen”, säger vd:n Per Hidesten till TN.
Svensk industri möter växande hinder samtidigt som den globala konkurrensen ökar, enligt en ny produktivitetsrapport från Industriarbetsgivarna.
Under 1990-talet och början av 2000-talet utvecklades produktiviteten starkt i Sverige, särskilt inom tillverkningsindustrin. Men efter finanskrisen har utvecklingen bromsat in tydligt. Enligt Industriarbetsgivarnas rapport har produktivitetstillväxten i både näringslivet och industrin legat kring en procent per år sedan början av 2010-talet.
Konkurrens från USA och Kina ökar medan Sverige saknat tydlig krisinsikt och politisk prioritering av produktivitetsfrågan, enligt Industriarbetsgivarnas senaste produktivitetsrapport.
Industriarbetsgivarna efterlyser bättre ramvillkor: trygg och långsiktig elförsörjning, snabbare tillståndsprocesser, stärkt kompetensförsörjning och bättre infrastruktur.
Kompetensbrist är ett stort problem i industrin och organisationen vill stärka arbetslinjen via sänkt skatt på arbete och förändringar i CSN-systemet för att öka arbetsutbudet, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Skärpta regler för arbetskraftsinvandring och växande regelbörda och administration kritiseras också, då de försvårar rekrytering och kostar företag i EU motsvarande 150 miljarder euro årligen.
Förslagen om kortare arbetstid avvisas av Per Hidesten som säger att fler arbetade timmar och högre produktivitet är avgörande för Sveriges och EU:s konkurrenskraft och framtida välstånd.
Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten anser att diskussionen om produktivitet är central för Sveriges framtida tillväxt.
– Det handlar om hur vi får bra förutsättningar för tillväxt i landet, och förutsättningar för företagen att utvecklas, säger han till TN.
Han beskriver samtidigt utvecklingen som ett bredare europeiskt problem.
– Dålig produktivitet och svag tillväxt har präglat utvecklingen efter finanskrisen. Det gäller i stora delar av EU.
Brist på krisinsikt
Samtidigt har konkurrensen från andra delar av världen hårdnat. Det gäller främst världens två ekonomiska stormakter – USA och Kina – där stora investeringar i ny teknik och artificiell intelligens driver ländernas produktivitet framåt.
Enligt Per Hidesten har frågan länge saknat politisk prioritering.
– Det har saknats en tydlig krisinsikt. Nu har det uppstått när vi i Europa ska bli mer självförsörjande och oberoende inom en rad viktiga områden.
En central del i rapporten handlar om industrins ramvillkor. För att öka produktiviteten krävs enligt Industriarbetsgivarna mer stabila och långsiktiga förutsättningar för företagen.
– I grunden handlar det om bra ramvillkor för industrin: en konkurrenskraftig arbetskraftskostnadsutveckling, en stabil och långsiktig elförsörjning, tillståndsfrågor, kompetensförsörjning och god infrastruktur, säger Per Hidesten.
Kompetensbrist i hela industrin
Basindustrin – gruvnäring, cementtillverkning, stål- och metallindustri samt skogsbaserad industri – sysselsätter direkt och indirekt omkring 200 000 personer i Sverige och står för en betydande del av landets export.
– Utan en konkurrenskraftig basindustri riskerar Sverige att förlora både arbetstillfällen och exportintäkter, säger Per Hidesten.
Samtidigt pekar Industriarbetsgivarna på flera hinder för produktivitetsutvecklingen. En av de största utmaningarna är bristen på rätt kompetens.
– Kompetensförsörjningsbrist finns i hela industrin. Det är en stor utmaning, säger Per Hidesten.
Han efterlyser också politiska reformer som stärker arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta.
– Vi behöver öka drivkrafterna för arbete. Sänkt skatt på arbetsinkomst är en viktig del. Även studielånssystemet skulle kunna användas för att öka arbetsutbudet. Det kan handla om lättnader eller avskrivningar i CSN-lånen.
Draghi-rapportens lärdomar
Arbetskraftsinvandringen är ett annat område som lyfts i rapporten. Nya regler riskerar enligt Industriarbetsgivarna att försvåra för industrin att rekrytera. Den 1 juni i år höjs det lönegolv som infördes 2023 till 90 procent av svensk medianlön. Per Hidesten är kritisk till att politikerna ytterligare lägger sig i lönebildningen.
– Lönegolvet innebär en statlig inblandning i lönebilden och försvårar möjligheten att rekrytera, säger han.
Organisationen riktar också kritik mot vad som beskrivs som en växande regelbörda för företagen – ett återkommande problem i hela EU, vilket bland annat den uppmärksammade Draghi-rapporten belyst.
– Att förenkla företagens rapporteringskrav till myndigheter är viktigt, säger Per Hidesten.
Enligt beräkningar i Draghis rapport kostar administrativa krav och regelkrångel motsvarande omkring 150 miljarder euro – cirka 1600 miljarder kronor – i Europa varje år, vilket motsvarar drygt 20 procent av Sveriges BNP.
Samtidigt varnar Industriarbetsgivarna för de senaste tidens politiska diskussioner om att minska arbetstiden.
– Vi behöver fler arbetade timmar och högre produktivitet om Sverige och EU ska kunna konkurrera med USA och Kina, säger Per Hidesten.
Industriarbetsgivarnas slutsats är att produktiviteten är avgörande för Sveriges långsiktiga välstånd och att på lång sikt avgörs levnadsstandarden nästan helt av hur mycket värde varje arbetad timme skapar.
– Industrins produktivitet är en avgörande framtidsfråga för hela Sverige.
