TULLKRISEN

Efter tulldomen mot Trump: ”Absolut inte läge att andas ut”

USA:s högsta domstol har underkänt Donald Trumps tullar. Men i stället för lugn väntar nu nya besked, nya lagrum och fortsatt osäkerhet för företagen. EU bör dock sitta still i båten, menar flera experter. ”Fjäskandet och lismandet för Trump leder inte någonstans”, säger Mikael Baaz, professor i internationell rätt, till TN.

USA:s president Donald Trump har inte laglig rätt att införa allmänna handelstullar mot andra länder på det sätt som har gjorts under det senaste året. Ska den typen av tullar införas måste det beslutet fattas av hela den amerikanska kongressen. Det står klart sedan USA:s högsta domstol sent i fredags svensk tid kom med ett beslut i frågan.

Donald Trump svarade i helgen med att höja USA:s tullar mot omvärlden från 10 till 15 procent. Skillnaden mot tidigare är att Donald Trump nu lutar sig mot ett annat lagrum. Det han nu har åberopat är en lag från 1974 som innebär att det går att ha tullar mot andra länder under en begränsad period.

Ingen förändring för EU

Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, konstaterar att det nya beskedet egentligen inte innebär någon större skillnad för EU:s del. I den handelsöverenskommelse som USA och EU slöt förra året landade tullsatsen på import från EU till USA också på som mest 15 procent.

– Eftersom det är 150 dagars frist som det här nya lagrummet tillåter så skulle jag säga att under den perioden så får man räkna med att det är det som gäller. Och vad som händer därefter, det vet vi ju faktiskt inte utan det beror på vad kongressen säger den här gången.

Vad tänker du generellt om det här nya läget?

– Det är klart att det är jättebesvärligt med den här osäkerheten för företag och aktörer som behöver kunna fatta beslut. De vill inte ha osäkerhet utan de vill veta vad det är som gäller.

– Men på marginalerna finns det en liten del som är positiv och det är ju att USA:s system för maktdelning ändå verkar fungera. Och det kanske begränsar möjligheterna för Trumps del att införa de här så kallade hämndtullarna mot olika länder.

Efter helgens besked har EU-parlamentet beslutat att avvakta ytterligare med att ratificera den överenskommelse som gjordes mellan EU och USA förra året. Den skulle egentligen ha undertecknats tidigare i år men sköts fram på grund av oroligheterna kring Grönland. EU-parlamentet hade tänkt plocka upp frågan igen nu i veckan, men så kommer det inte att bli, enligt flera medier.

Lena Sellgren tycker att EU gör klokt i att avvakta, åtminstone till kongressen i USA har tagit ett nytt beslut.

– Ja, det måste jag ändå säga. Det är klart att för man in ny osäkerhet och andra lagrum och man inte vet vad som gäller så blir det ju ganska svårt att underteckna någonting, säger hon.

”Att försöka hålla Trump på gott humör och gå honom till mötes för att det inte ska bli värre, det tror jag är en fullständigt förutsättningslös politik.”

Den bedömningen delar Mikael Baaz, professor i internationell rätt och docent i statsvetenskap samt freds- och konfliktvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Jag tycker att det är väldigt tydligt att det här fjäskandet och lismandet för Trump inte leder någonstans. EU måste vara principiellt väldigt tydliga med vad man ställer upp på och vad man inte ställer upp på, säger han till TN.

Tystnad räknas som medgivande

Mikael Baaz menar att EU gjorde helt rätt som dels sade ifrån, dels sköt fram ratificerandet av överenskommelsen när Donald Trump hotade med tullar om inte USA fick köpa Grönland. Inom internationell rätt är det en avgörande princip att säga ifrån när gränser passeras, för är man tyst räknas det i praktiken som ett godkännande, förklarar han.

– Under resans gång, och då menar jag under det gångna året, så tycker jag att man från EU och Sverige faktiskt har lärt sig det och blivit lite tydligare. Sen kan man ju ha synpunkter på att den här tydligheten ska behövas. Men att försöka hålla Trump på gott humör och gå honom till mötes för att det inte ska bli värre, det tror jag är en fullständigt förutsättningslös politik.

Han tycker att det är anmärkningsvärt att USA:s högsta domstol går emot presidenten, speciellt med tanke på att det är Republikanerna och Donald Trump själv som utsett flera av domarna.

– Detta indikerar att tullbesluten är så pass problematiska att inte ens individer som rimligen kunde förväntas stödja Trump gör det.

”Det är kanske det allvarligaste bakslaget under hans dryga år som president.”

Enligt Mikael Baaz ska domstolens besked tolkas som att det inte ensidigt är presidenten som har rätt att fatta beslut om tullar, utan att den lagstiftande makten ligger hos kongressen i det här fallet.

Donald Trump har under det gångna året haft ett stort fokus på den internationella handeln och byggt mycket av sin utrikespolitik på tullar och hot om tullar. Mikael Baaz beskriver det som att Trump nu på ett sätt har blivit av med ett av sina viktigaste vapen.

– Man hotar med att gör ni så här så blir det tullar, gör ni inte så här blir det tullar, gör ni så här så kan ni slippa tullar och så vidare. Det har absolut varit ett vapen för honom som han har använt oerhört mycket. Och att nu få reda på att nej, det så kan man inte göra. Det är kanske det allvarligaste bakslaget under hans dryga år som president.

En fråga som har lyfts under den gångna helgen är vad som ska hända med de pengar som USA redan har hunnit samlat in i tullavgifter efter att Donald Trump lanserade sina breda tullar våren 2025.

Professorn: Pengarna ska betalas tillbaka

Enligt Mikael Baaz råder det ingen tvekan om att de pengarna ska betalas tillbaka.

– Om man ska sammanfatta läget väldigt kort så är det kaos. Det är en oerhört svår administrativ uppgift som också är väldigt kostsam. Det är något av en administrativ mardröm att betala tillbaka de här pengarna.

Kan man göra ett undantag och hänvisa till att det blir för komplicerat att betala tillbaka de här pengarna?

– Jag skulle hävda att utifrån vad vi vet hittills så ska de betalas tillbaka, det är den praxisen man har. Men Trump opererar hela tiden genom att försöka tänja på vad som är lagligt och om jag ska gissa så kommer Trump att försöka hitta andra lagliga vägar framåt. Trump och de som arbetar för honom har visat sig vara oerhört uppfinningsrika så det kommer med största säkerhet att vara en fortsatt juridisk strid.

Med andra ord är det på tok för tidigt för till exempel svenska och europeiska företag att ta ut någonting i förskott, menar Mikael Baaz.

– Om jag hade varit företagare och haft USA som en viktig exportmarknad så hade jag känt att jag hade åldrats tio år det sista året och tyvärr är det absolut inte läge att andas ut nu heller. Trump kommer inte ge sig utan han kommer att använda alla tillbudstående medel som vi känner till och några som vi antagligen inte känner till. Det finns inte riktigt i hans bok att han inte har rätt.

Vissa tullar blir kvar

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, anser också att företagen gör klokt i att ha en avvaktande inställning.

– Eftersom domstolen bara fokuserat på de svepande tullarna från Liberation Day i april förra året kommer alla USA:s nya tullar inte att dras tillbaka. Det innebär att flera andra tullar är kvar. Exempelvis berörs inte de höga tullar som gäller specifika varor eller sektorer, som ståltullarna eller tullarna på medeltunga och tunga fordon, säger hon till TN.

”I nuläget ser 2026 ut att bli ett lika osäkert år som 2025 vad gäller handelsrelationen med USA.”

Dessutom har Donald Trump som sagt redan fattat beslut om de nya tullarna på 15 procent, som alltså kan gälla i 150 dagar utan kongressens stöd.

– Även andra tullar kommer att förberedas, tullar som kan bli antingen högre eller lägre än de befintliga och som kan rikta in sig på specifika sektorer. Juridiskt handlar det om att det finns andra lagliga grunder som presidenten kan använda, förklarar Anna Stellinger, och fortsätter:

– Ekonomiskt innebär det att tullpolitiken fortsatt är en central del av Trumps utrikespolitik. Företagen kan alltså vänta sig flera nya tullbesked från USA under året. I nuläget ser 2026 ut att bli ett lika osäkert år som 2025 vad gäller handelsrelationen med USA.

Amerikanska företag drivande

Även Anna Stellinger bedömer att spelplanen är fortsatt osäker och föränderlig för de svenska företagen. Men hon menar att det är tydligt att USA:s marknad även framöver kommer att finnas bakom en hög tullmur.

– Det är intressant att det hittills mest kraftfulla slaget mot USA:s tullpolitik inte kommer från WTO eller andra organisationer eller länder, utan inifrån USA. Många amerikanska företag har varit drivande för att slå hål på Trumps tullar. Det är till syvende och sist de amerikanska företagen som drabbats av tullarna och många av dem kommer kräva tillbaka de tullavgifter de betalt in. Det kan bli en lång och kostsam juridisk process.

Kommerskollegium: Osäker politik

Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium, varnar även han för fortsatt tullkaos och osäkerhet för företagen.

– Först måste vi få det bekräftat vilka tullar som faktiskt gäller. Det räcker inte med uttalanden, det krävs en exekutiv order, säger Per Altenberg.

”Det är tydligt att den här politiken inte är framgångsrik. Då ska inte EU följa efter med egna motåtgärder.”

Han beskriver hur motiven bakom tullarna har varierat – från att stoppa drogsmuggling från länder som Kanada och Mexico, till att stärka tillverkningsindustrin, via nationell säkerhet och nu betalningsbalansen.

– Att Trump hela tiden byter motiv är ett tydligt tecken på hur osäker politiken är. Det hade lugnat ner sig och det var mer förutsägbart, och USA hade till och med börjat rullat tillbaka en del tullar i smyg. Men nu ökar osäkerheten på nytt, säger han.

För EU:s del finns det enligt Per Altenberg ingen anledning att agera offensivt i nuläget. USA:s förhandlingsposition har försämrats i och med att tullarna var olagliga, och landet befinner sig redan på defensiven.

USA:s centralbank visade häromdagen på att det är amerikanska industriföretag och konsumenter som bär 90 procent av kostnaderna för tullarna. Samtidigt har sysselsättningen inom tillverkningsindustrin gått ner sen tullarna infördes, och en annan analys visade på att handelsbalansen 2025 var sämre än för 2024.

– Det är tydligt att den här politiken inte är framgångsrik. Då ska inte EU följa efter med egna motåtgärder. Det är bättre att avvakta tills USA själva har rett ut vad som gäller, säger Per Altenberg.