DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonomen sågar finanspolitiska rådet – ”Fel att tala om nota för framtida generationer”

Finanspolitiska rådet varnar för att regeringens expansiva budget och försvarssatsningar vältrar över kostnader på kommande generationer. Men Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt menar att kritiken missar målet. ”Det är ju för nästa generationer som vi gör de här satsningarna”, säger han till TN.

Regeringens ekonomiska politik har fått kraftig kritik i årets rapport från finanspolitiska rådet. Bland annat menar rådet att det varit problematiskt att man lånat pengar till utbyggnaden av försvaret.

”Det innebär att kommande regeringar berövas reformutrymme och att framtida generationer får betala högre räntekostnader, utöver en större kostnadsbörda för årliga försvarsutgifter. Agerandet ökar osäkerheten om politikens åtagande när gäller de offentliga finanserna”, skriver finanspolitiska rådet i ett pressmeddelande.

En som vänder sig emot rapportens slutsatser är Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt som beskriver kritiken som märklig.

– Jag tycker att det finanspolitiska rådet landar fel. Det är åtta riksdagspartier som är överens om att försvarsutgifterna ska läggas utanför budgeten.

– Och det finns ju goda skäl till det, dels har vi ökat hur många procent av BNP som ska gå till försvaret och för att det inte ska tränga undan viktiga konjunkturåtgärder så behöver man lägga detta utanför budgeten. Det finns också en plan för hur detta ska ingå i budgeten framöver.

”Det handlar om investeringar som görs för framtida generationer”.

Dessutom är det en felaktig beskrivning att kostnaderna för de stora satsningarna på försvaret läggs på kommande generationer, menar han.

– Det handlar ju om investeringar som görs för framtida generationer. Investeringar i infrastruktur som exempelvis järnvägen har en enormt lång livslängd så de satsningarna kommer att tillfalla framtida generationerna. Samma sak gäller investeringar i säkerhet eller energiförsörjning.

– Så jag tycker att det blir en felaktig diskussion när man pratar om att framtidens generationer kommer att betala för de här investeringarna som vi gör nu. Det är ju de som kommer att dra nytta av dem, det är ju i grunden för nästa generationer som vi gör det här satsningarna.

En del av kritiken handlar om att finanspolitiska rådet anser att regeringen har bedrivit en för expansiv budget. I höstas presenterade regeringen ett historiskt stort reformutrymme på 80 miljarder kronor. Sven-Olov Daunfeldt menar att det var helt rätt.

– Vi ville att regeringen skulle lägga en budget i den här storleksordningen för det fanns starka skäl för en väldigt expansiv budget. För att få hushållen att börja konsumera så måste man stärka deras köpkraft och företagen måste få lite optimism för att vända ekonomin.

Han menar att agerandet kom efter en långvarig konjunkturnedgång och ett extremt osäkert ekonomiskt läge där både hushåll och företag hade det väldigt tufft, vilket inneburit att regeringen behövt bedriva en expansiv finanspolitik. Dessutom har det alltså varit rätt att lägga försvarsutgifterna utanför budgeten.

– Jag tycker att det funnits goda skäl till att man har agerat som man har gjort. Jag tycker att man från rådets sida reagerar lite väl starkt. Man hade kunnat påtala riskerna med det här, men det är väl starkt att säga att det här bryter mot ramverket.

– Jag hade förstått om finanspolitiska rådet betonade vikten av att värna ramverket och att permanenta utgifter normalt ska rymmas inom budgeten, medan tillfälliga hanteras utanför. Men det är fortfarande åtta riksdagspartier som är överens om att lägga försvarsutgifterna tillfälligt utanför budgeten.

”Hade hellre sett andra tillväxtreformer i budgeten än sänkt matmoms”.

Dessutom menar det finanspolitiska rådet att satsningarna på jobbskatteavdrag och den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifter har haft begränsade effekter på sysselsättningen.

– Jag förstår faktiskt inte den kritiken för det är tillväxtreformer som skapar fler jobb och ökar antalet arbetade timmar. Det är precis den typen av reformer man vill ha då de både stärker hushållens köpkraft och har positiva effekter på tillväxten.

En av de dyraste satsningarna i den senaste budgeten var sänkt matmoms, vilket var en av regeringens satsningar för att stärka hushållens köpkraft. Sven-Olov Daunfeldt ser en risk att den tillfälliga sänkningen kommer att permanentas över tid.

– Om man får för många olika momssatser kan det skapa problematik för företag inom exempelvis besöksnäringen som kommer att behöva hantera olika momssatser på takeaway och maten som är på restaurangerna.

– Vi hade hellre sett andra tillväxtreformer i budgeten än sänkt matmoms.

Under sommaren – innan budgeten för 2026 presenterades –förväntade sig regeringen en tydlig återhämtning i ekonomin 2026, vilket nu talar emot en expansiv budget, enligt finanspolitiska rådet. Även det är något som Sven-Olov Daunfeldt vänder sig emot.

– Då var ju omvärldsläget otroligt osäkert till följd av Trump och hela tulloron. Och vi har ju gång på gång sett att även när man har haft positiva tillväxtprognoser har man tvingats revidera ner dem.

”Underskattade osäkerheten som fanns när regeringen lade budgeten”.

– Jag tycker att de underskattade den stora osäkerhet som fanns när regeringen lade budgeten. Man ska komma ihåg att återhämtningen tog fart först i slutet av förra året, vilket var efter att budgeten hade lagts.

Han menar att även om det finns prognoser som visar att tillväxten kommer att ta fart i år så är läget fortfarande osäkert.

– Jag är inte övertygad om att vi får en jättehög tillväxt i år även om våra egna prognoser tyder på det.

Nyligen konstaterade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att reformutrymmet för hela nästa mandatperiod är i princip slut. Framöver kommer det att bli än viktigare att prioritera på utgiftssidan, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Vi diskuterar väldigt mycket om reformutrymmet, men i normalfallet utgör det en otroligt liten del av statens utgifter. Även när man har en expansiv budget med ett reformutrymme på 80 miljarder så utgör det bara ungefär 5 procent av statens prognostiserade utgifter.

– Så vi kanske måste börja prata om de övriga 95 procenten.

Han menar att det finns många satsningar som en regering kan göra som inte innebär ett statsfinansiellt intäktsbortfall – vilket innebär att det alltså inte ”kostar något i budgeten”.

– Där tycker jag egentligen det bästa exemplet är regelkrångel och byråkrati. Vi vet ju idag att fyra av tio företag tycker att det är ett betydande tillväxthinder som ökar. Kan vi minska regelkrånglet och byråkratin och korta tillståndsprocesserna så kommer det ha en positiv effekt på tillväxten och därmed öka skatteintäkterna utan att det egentligen kostar något.

”Att beskriva arbetsmarknaden som starkt tycker jag är att ge en väldigt felaktig bild av svensk ekonomi”.

Dessutom efterlyser Svenskt Näringsliv mer generösa skatteincitament för investeringar i forskning och utveckling.

– Det är en reform som vi vet kommer att öka investeringar och som därmed driver tillväxten. Det kan man finansiera genom att ta bort en del av de selektiva företagsstöden som vi inte vet fungerar.

Ytterligare en åtgärd som en regering skulle kunna införa är att se över reglerna för arbetskraftsinvandring och ta bort lönegolvet.

– Vi vet att nästan vartannat företag säger att de har svårt att hitta personal med rätt sorts kompetens och då är det ju klart att vi inte kan dra ned på arbetskraftsinvandringen, då ska vi ju öka arbetskraftsinvandringen.

– Det är en vinst för Sverige. Det är folk som kommer hit, jobbar och betalar skatteintäkter från dag ett.

Han vänder sig även mot att det finanspolitiska rådet menar att ”läget på arbetsmarknaden är bättre än vad den ekonomisk-politiska diskussionen kan ge intryck av”.

– Det håller jag överhuvudtaget inte med om. Vi har väldigt stora grupper som är i ett bestående utanförskap, vi har en hög ungdoms- och arbetslöshet och även en hög undersysselsättning, det vill säga att man inte kan jobba så många timmar som man vill.

– Så att i det här läget beskriva arbetsmarknaden som stark tycker jag är att ge en väldigt felaktig bild av svensk ekonomi.