DEN SVENSKA EKONOMIN

Ministerns löfte: Här är skatterna som ska sänkas

Regeringen får hård kritik för att göra för lite för ökad tillväxt. För TN avslöjar finansmarknadsministern Niklas Wykman flera löften om skattesänkningar och regelförenklingar om M fortfarande är vid makten efter valet. ”Det är det dags för moderat politik på riktigt nästa mandatperiod”, säger han till TN.

Den M-ledda regeringen har under hela mandatperioden fått kritik från näringslivet för att göra för lite för företagande och tillväxt. Till exempel reagerade Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, så här efter att höstbudgeten presenterades:

– Regeringen är i denna budget alltför inriktad på kortsiktiga konjunkturstimulanser snarare än åtgärder som får ekonomin att växa långsiktigt. Långsiktigt god tillväxt kräver ett gott klimat för både företag och individer. Att det lönar sig att investera för framtiden, ta risker och skapa nya innovationer. Företagsklimatet måste vara bättre än i våra konkurrentländer och hela tiden vårdas och utvecklas.

Men nu kommer moderata löften om en ny tillväxtagenda om det blir ytterligare en valvinst.

– Det är tid för moderata reformer på riktigt den här gången.

Det säger finansmarknadsministern Niklas Wykman, när Tidningen Näringslivet träffar honom för en längre intervju.

Reformering av jobbskatteavdraget

Han är ordförande i Moderaternas ekonomisk-politiska arbetsgrupp som är ansvarig för att ta fram nya reformförslag till arbetsstämman 23–26 oktober i Västerås.

Tillsammans med Elisabeth Svantesson har han presenterat en rad förslag som han hoppas att stämman ska anta.

Bland annat ett nytt ”jobbavdrag”, som syftar till att sammanfoga grundavdrag, förvärvsavdrag och jobbskatteavdrag till ett och samma avdrag. Något som både kommer leda till ett förenklat skattesystem och sänkt skatt på arbete.

– Det ska alltid löna sig att arbeta, att jobba en helg extra eller gå färdigt en utbildning. Därför satsar vi på att samla ihop alla sådana här avdrag till ett jobbavdrag som alltid backar upp arbetslinjen, säger Niklas Wykman.

Han vill också införa ett ”jobbat-avdrag”, som ska ge lägre skatt för pensionärer som jobbar. Samt en trappa för statlig inkomstskatt, som innebär att den fasas in gradvis i stället för, som idag, slår till direkt med 20 procent.

– Det är ju viktigt för företag och entreprenörskap. Både därför att det är en del av entreprenörskapsbeskattningen i fåmansbolagsreglerna som många möter, och därför att det sätter upp olika typer av hinder för att få tag på kompetens och arbetskraft till företag, säger han.

”Vi söker ett förtroendet och mandat för att genomföra mer strukturpolitik”

Även sänkt bolagsskatt ligger på bordet. Niklas Wykman vill inte nämna en exakt nivå, men att Sverige ska tillhöra de länderna med den lägsta nivån i EU.

Idag har Sverige 20,6 procent bolagsskatt, men som kommer att sänkas till 20,0. EU-snittet ligger på 21,3.

– Vi hade en mer konkurrenskraftig bolagsskatt och sen har andra länder sänkt. Nu är vi inte längre det mest attraktiva landet, konstaterar han.

Två regler bort vid varje ny regel

Tillväxtsatsningen stannar inte vid skattelättnader. Kraftiga förenklingar när det gäller personaloptioner, kommunala tillsynsavgifter som i högre grad ska betalas av de som inte sköter sig, samt en princip om att varje ny regel riktad mot företag ska innebära att två tas bort, är flera av förslagen på bordet.

Dessutom vill Niklas Wykman att staten tillsammans med regioner och kommuner kraftsamlar bakom en gemensam tillväxtagenda med en mer målstyrd finanspolitik.

– Det ska genomsyra varje budget och varje åtgärd som ska styra mot tydliga mål som ska underlätta ekonomisk tillväxt och utveckling, och företagande i Sverige. Man ska inte sätta sig ner inför varje budget och fundera på vad är det vi ska göra för någonting. Utan man börjar den här mandatperioden med en tydlig ambition och målsättning, säger han.

Varför har ni inte gjort mer under den här mandatperioden på de här områdena?

– Inför den här mandatperioden var det svårt med de exakta förberedelserna eftersom det var mycket diskussion om regeringsalternativ och konstellationer. Därtill har vi haft en unikt svår situation med hög inflation och därefter en lågkonjunktur som har bitit sig fast, säger Niklas Wykman och fortsätter:

– Det är det dags för moderat politik på riktigt nästa mandatperiod. Nu har vi gjort det här förberedelsearbetet och vi har goda möjligheter att sjösätta det från dag ett. Vi söker ett förtroendet och mandat för att genomföra mer strukturpolitik.

Förra valrörelse handlade till stor del om brottsbekämpning och kärnkraft. Kommer det bli ett större fokus på ekonomi nu?

– Ekonomin är valets viktigaste fråga. Och det säger jag inte bara för att vi vill att det ska vara så, säger Niklas Wykman och pekar på en utskriven graf över Sveriges ranking över tillväxt per capita i EU mellan 2010 och 2024.

– Vi är medelmåttiga eller bland de sämsta varje år förutom 2010 och 2020. 2020 hade övriga Europa i stor utsträckning lockdown. Och där vi verkar vara femte bäst, där är vi egentligen bara femte minst dåliga, vi hade negativ tillväxt det året. Vill man hitta ett år där vi både hade stark tillväxt och tillhör de bästa i EU, då får man backa till 2010, säger Niklas Wykman.

Han tar även upp att vi halkar efter USA i tillväxt, och att 37 procent av de utrikesfödda kvinnorna i Sverige mellan 20–64 år inte är självförsörjande.

– Det här är varför ekonomin är valrörelsens viktigaste fråga. Det är dåligt för Sverige om det handlar om andra saker. Sen finns det mycket kvar att göra när det gäller brottsbekämpning och annat också. Men det kommer att bli en ekonomivalrörelse, avslutar Niklas Wykman.