TULLKRIGET

Forskaren: Därför gick EU med på dyrköpt tullavtal – ”Sannolikt mest retorik”

EU hade kunnat spela tuffare i förhandlingarna, men valde en försiktig linje. Sannolikt är den nya handelsöverenskommelsen bara ett första steg, menar nationalekonomen Fredrik NG Andersson. ”Hade EU pressat hårdare hade man riskerat att långsiktigt underminera säkerhetsrelationen med USA”, säger han till TN.

Efter att tullar på 15 procent införts på de flesta varor har reaktionerna på tullavtalet mellan EU och USA varit blandade. Flera bedömare trycker på vikten av att ha ett avtal, vilket skapar mer förutsägbarhet hos företagen, medan andra menar att mycket fortfarande är oklart i detaljerna.

Fredrik NG Andersson, nationalekonom och forskare vid Lunds universitet, bedömer att EU till stor del gjorde eftergifter av säkerhetspolitiska skäl.

– Avtalet liknar mer ett säkerhetspolitiskt arrangemang än ett handelsavtal. EU accepterar höga tullar för att bevara USA:s säkerhetsgarantier och strategiska relation. Det visar på en geopolitisk prioritering snarare än ett ekonomiskt förhandlingsspel. EU hade kunnat spela tuffare om den politiska viljan funnits, men valde en försiktig linje för att undvika öppen konflikt med Washington.

”Hittills har just osäkerheten varit den största belastningen.”

Den största vinsten för EU med avtalet är att den osäkerhet som präglat ekonomin sedan april nu undanröjs.

– Företagen vet vilka spelregler som gäller och kan planera därefter. Osäkerheten har legat som en våt filt över ekonomin och bromsat den konjunkturuppgång som var på väg i slutet av 2024 och våren 2025. Nu finns förutsättningar för att åter få fart på återhämtningen, säger han och fortsätter:

– Hittills har just osäkerheten varit den största belastningen för svensk ekonomi, tyngre än själva tullarna.

”Kanske var det klokare att nå ett avtal nu och senare försöka förhandla ned tullarna.”

Men 15-procentiga tullar är ändå 15-procentiga och kommer att slå hårt mot svenska företag, menar han.

– Effekterna kommer att variera. Företag som producerar högteknologiska produkter med svag konkurrens klarar sig troligen relativt väl, amerikanska konsumenter har få alternativ och kommer fortsätta köpa även till ett högre pris. För företag längre ned i värdekedjan och med hårdare konkurrens blir slaget betydligt tuffare, särskilt eftersom länder som Storbritannien fått lägre tullar, säger han.

Så ska EU vara nöjda eller borde vi kunnat pressa USA mer?

– Det är i grunden en politisk avvägning. Hade EU pressat hårdare hade man riskerat att långsiktigt underminera säkerhetsrelationen med USA. Kanske var det klokare att nå ett avtal nu och senare försöka förhandla ned tullarna, säger han.

Dagens avtal är sannolikt bara ett delsteg, resonerar Fredrik NG Andersson.

– EU har möjlighet att svara indirekt längre fram, exempelvis genom regleringar som påverkar amerikanska tjänsteföretag. Frågor om handel och den globala ekonomins spelregler kommer dominera agendan under lång tid framöver.

”EU:s löften om att köpa amerikansk energi och försvarsmateriel är sannolikt mest retorik.”

Men förhandlingstekniken från USA kommer sannolikt inte att förändras, vilket kommer att bli en utmaning för EU, menar han.

– Alla som läst The Art of the Deal vet att detta är Trumps metod med maximal press, minimal kompromiss. Det är knappast en elegant förhandlingstaktik, men den tycks fungera. Trump har i stora drag fått igenom sina villkor, säger han.

När det gäller energidelen av överenskommelsen går EU med på att köpa amerikansk energi för 750 miljarder dollar, samt att investera för 600 miljarder i landet. Just denna del av uppgörelsen har fått kritik för att vara luddig i detaljerna. Enligt Fredrik NG Andersson handlar det mest om att USA ska ha något spektakulärt att visa upp på hemmaplan.

– EU:s löften om att köpa amerikansk energi och försvarsmateriel är sannolikt mest retorik. Dessa inköp hade troligen skett ändå. EU behöver amerikansk energi och försvarsmateriel efter Rysslands invasion av Ukraina. Det är svårt att se detta som en verklig förhandlingsvinst för Trump, säger han.

”EU och Sverige har tittat på andra områden i världen och försöker skapa nya handelsavtal.”

Peter Bryntesson är vd för branschorganisationen Fordonskomponentgruppen, som samlar de skandinaviska leverantörerna till fordonsindustrin. Tulluppgörelsen innebär att tullarna på europeiska bilar sjunker från 25 till 15 procent.

– Det är positivt att vi nu har spelregler att förhålla oss till, 15 procents tull är bättre än 25 procents tull. Men det känns som att det är USA som är den största vinnaren med detta avtal och att det inte förbättrar europeisk konkurrenskraft för fordonsindustrin. Jag tror ändå att vi kommer att klara oss hyfsat. Jag tror inte att det kommer bli en rusning till USA för att sätta upp nya fabriker, säger han.

Peter Bryntesson är besviken över att EU har hamnat i den här situationen.

– EU har betydligt fler invånare och är en större marknad än USA. Europeisk fordonsindustri är också betydligt bättre och längre fram teknikmässigt, så USA bör inse att de är beroende av oss vilket vi inte ser i detta avtal, säger han.

Han ser trots allt en uppsida mitt i allt kaos.

– EU och Sverige har tittat på andra områden i världen och försöker skapa nya handelsavtal, vilket minskar beroendet av den amerikanska marknaden, säger han.

Är det trots allt en lättnadens suck för er bransch med tanke på att det hade kunnat bli ännu högre tullar?

– Jo, det är bra att veta vad vi kan förvänta oss, men jag ser inte att alla detaljer är klara än. Vi behöver fortfarande arbeta med att stärka svensk konkurrenskraft tillsammans med politikerna. Vi har också andra avtal som diskuteras just nu som också är viktiga för svensk del. Exempelvis diskussionerna mellan USA och Kina. Även diskussionerna mellan EU och Kina påverkar oss i branschen rejält, säger han.