TULLKRIGET

Toppekonomen: Här är största oklarheterna i tullavtalet – ”Måste förtydligas”

De mångmiljardinvesteringar som EU har utlovat i handelsavtalet med USA ska i praktiken göras av privata företag, vilket innebär att EU inte kan garantera att de blir av, menar Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden. ”Om EU inte lyckas leva upp till detta så är det väldigt svårt att förutsäga hur USA kommer att agera”, säger hon till TN.

Reaktionerna på det nya handelsavtalet mellan EU och USA har inte låtit vänta på sig. Medan flera bedömare menar att avtalet innebär minskad osäkerhet och tydligare spelregler – och dessutom innebär lägre tullar än vad Donald Trump hotade med tidigare i somras – anser andra att EU har fått betala ett alltför högt pris.

– Avtalet är inte fantastiskt, framför allt inte för EU, säger exempelvis Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till Svenska Dagbladet.

Business Swedens chefsekonom Lena Sellgren gör en liknande bedömning. Hon tycker att det är tveksamt om det ens går att kalla det så kallade avtalet för ett avtal.

– Jag skulle snarare beskriva det som en överenskommelse. Det är fortfarande mycket som vi måste få klarhet i och många detaljer som behöver förtydligas, säger hon till TN.

Handelsavtalet innebär i korthet att USA inför generella importtullar på 15 procent på de flesta varor från EU, men att specifika sektorer kan få högre eller lägre tullnivåer än så.

”Situationen har blivit betydligt sämre än den var innan det här drog i gång i samband med så kallade ”Liberation Day” den 2 april.”

Exempelvis kan stål och aluminium även i fortsättningen beläggas med högre tullar, medan det åtminstone inledningsvis inte kommer att tas ut någon tullavgift alls på läkemedel. I tillägg till det förbinder sig EU att köpa amerikansk energi och att göra investeringar i USA till ett värde på flera tusen miljarder kronor.

– Det är svårt att svara på om det var rätt av EU att acceptera tullar på 15 procent eftersom det är oklart vad alternativet hade varit. Men det är definitivt så att 15 procent är avsevärt högre tullar än vad som varit fallet tidigare och det innebär att situationen har blivit betydligt sämre än den var innan det här drog i gång i samband med så kallade ”Liberation Day” den 2 april, säger Lena Sellgren.

Borde EU ha tryckt på mer för att få ett jämnare avtal?

– Det är svårt att säga. Även om den här situationen inte är optimal så ska man ha klart för sig att ett en eskalerad konflikt med ett fullskaligt handelskrig också hade varit väldigt kostsam, inte minst för EU.

– Nu låter vi president Trump och hans administration till stor del diktera vad som ska gälla men med tanke på det geopolitiska omvärldsläget och Trumps lynnighet ovanpå det, så är det ingen enkel situation EU har att hantera. Nu har vi ändå en överenskommelse på plats vilket jag tror kommer att minska osäkerheten på kort sikt, men vad som händer på längre sikt är väldigt svårt att förutse. En viss oförutsägbarhet kvarstår fortfarande så det är för tidigt att göra alltför långtgående tolkningar av vad det här kommer att innebära.

Väntas slå mot Sveriges BNP

Enligt Business Sweden går 9 procent av Sveriges totala varuexport till USA. Det kan jämföras med att 80 procent går till antingen EU:s inre marknad eller till länder som EU har frihandelsavtal med. Så även om vissa sektorer och företag kommer att drabbas av de 15-procentiga tullarna, tror Lena Sellgren att den svenska exporten till USA som helhet kommer att klara sig relativt bra.

– Det är min försiktiga bedömning och företag är i regel väldigt duktiga på att anpassa sig efter de förutsättningar som råder. Men samtidigt råder det ingen tvekan om att det här kommer att ha en negativ effekt på exporten och därmed svensk BNP, svenska arbetstillfällen och därmed hela den svenska välfärden.

Bygger på privata investeringar

Den kanske största oklarheten med överenskommelsen är enligt Lena Sellgren det faktum att inköpen av amerikansk energi och investeringarna som ska göras i USA, inte kommer att göras av EU-länderna i sig utan av europeiska företag. Det innebär att EU egentligen inte kan garantera att de kommer att bli av, vilket även nyhetssajten Politico fått bekräftat av källor i EU-kommissionen.

Och vad som händer med överenskommelsen ifall investeringarna inte genomförs som utlovat är högst osäkert, påpekar Lena Sellgren.

– Om EU inte lyckas leva upp till detta så är det väldigt svårt att förutsäga hur USA kommer att agera.

”Just nu har vi fått mer av en maktbaserad världsordning och mindre av en regelbaserad, men de flesta länder vill egentligen hellre se att gemensamma regler får styra eftersom det ger en bättre stabilitet.”

Vid sidan av handelsdiskussionerna mellan EU och USA har parallella samtal förts mellan USA och Kina. Det kan också ha påverkat EU:s beslut att inte driva på hårdare i förhandlingarna mot USA, menar Lena Sellgren.

– När de här två ekonomiska stormakterna inte är överens innebär det en besvärande situation även för EU, som måste hitta en bra balans gentemot båda.

Är det så här det kommer att gå till framåt? Att USA dikterar villkoren och EU får rätta in sig i ledet?

– Nej, det hoppas jag verkligen inte. Just nu har vi fått mer av en maktbaserad världsordning och mindre av en regelbaserad, men de flesta länder vill egentligen hellre se att gemensamma regler får styra eftersom det ger en bättre stabilitet.

– Nu har EU ändå visat på välvilja genom att vara tillmötesgående mot USA men om det trots det skulle komma ett bakslag eller om konflikten blåser upp på nytt så tror jag inte att EU kommer att sitta stilla utan då är min bedömning att vi får en annan diskussion.

USA:s 15-procentiga tullar på import från EU förväntas träda i kraft den 1 augusti.