DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Så hårt drabbas Sverige när världsekonomin dyker – ”Inte bara tullarna som ställer till det”

Svensk industri drabbas hårt när tullar, protektionism och geopolitiska spänningar slår mot världsekonomin, enligt experter som TN har talat med. Under ytan finns större problem än många tänker på, varnar chefekonomen Kerstin Hallsten. ”Det slår direkt mot exportindustrin”, säger hon.

Den globala ekonomin är i gungning. De senaste åren har präglats av pandemi, krig, energikriser, stigande inflation och höga räntor. Och ovanpå detta har Trumps tullar adderats.

– Det är väldigt turbulenta tider där det osäkra är det enda säkra, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, i samband med en ny konjunkturrapport från industrin.

– Det här får en negativ inverkan på global handel och ekonomin i stort.

Trots att inflation och räntor fallit tillbaka, ökar osäkerheten till följd av nya handelshinder och geopolitiska spänningar.

– Vi ser hur en rad samverkande faktorer – från amerikansk protektionism till en svag kinesisk återhämtning – skapar ett osäkert läge för världsekonomin. Det slår direkt mot exportindustrin och dämpar återhämtningen i svensk ekonomi, säger Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen, i en kommentar.

Två orosmoln

Framför allt är det två drivkrafter som oroar. Den första är utbudsstörningar på grund av tullarna som slår mot leverantörskedjorna. På sikt kan det avgöra var produktion läggs, vilket kan driva upp kostnader och i värsta fall innebära att produktionen helt enkelt hålls tillbaka.

Den andra effekten är just osäkerheten som lägger sig som en våt filt över det mesta när det gäller investeringar och långsiktiga beslut.

– Det är väldigt hackigt i den ekonomiska politiken och handeln, det är lite ’stop and go’. Det som gäller en dag gäller sedan inte nästa och så håller det på så fram och tillbaka. Det är klart att företagen inte har lust att göra de stora investeringarna i en sådan miljö, säger Kerstin Hallsten.

USA drabbas hårdast

De här krafterna slår på olika längder, men slår faktiskt hårdast mot USA:s egen ekonomi, menar hon.

– Enligt vår prognos går deras BNP-tillväxt på nästan tre procent förra året ned till mellan 0,7 och 0,9 procent i år. Det blir en tydlig nedväxling där eftersom de påverkas av stigande importpriser och allmän osäkerhet om vad som kommer att gälla i USA kring handelsfrågor, säger hon och fortsätter:

– I och med att de får den här pressen uppåt på kostnader så har den amerikanska centralbanken mindre utrymme att bedriva en expansiv politik som parerar den här svaga ekonomiska utvecklingen.

När det gäller Europa och Kina så drabbas de också. Europa har legat på en tillväxt på ungefär en procent 2024 och bedömningen är att den kommer att ligga på den nivån även under 2025 och 2026.

– Osäkerheten dämpar efterfrågan och håller tillbaka företagen, säger Kerstin Hallsten.

”Det är inte bara tullarna som ställer till det.”

Även om tullkaoset, handelskonflikterna och geopolitiken slår hårt, så är det inte bara det som är problemet. Det finns strukturella utmaningar sedan tidigare i såväl Europa som Kina, påminner Kerstin Hallsten.

– Det håller också tillbaka tillväxten. Till exempel har Tyskland problem med fordonsindustrin och en allmänt svag produktivitetsutveckling, säger hon.

Kina drabbas av handelskonflikten, men även där finns strukturella problem sedan tidigare.

– Man får inte glömma bort det när man funderar över den framtida utvecklingen, vilka utmaningar länderna hade redan innan. Det är inte bara tullarna som ställer till det, säger Kerstin Hallsten.

Snart kommer de underliggande problemen att komma upp till ytan, vilket kan innebära en nedväxling i USA, Kina och Europa, menar hon. Vi i Sverige kan klara oss aningen bättre än länderna i vår omvärld, men prognoserna är osäkra, och det är inga glädjesiffror.

– Vi kommer också att drabbas hårt av den miljö som vi befinner oss i nu med den stora osäkerheten och problemen kring global handel som vi är extremt beroende av. Basindustrin, som jag representerar, exporterar omkring 90 procent av det som produceras, säger Kerstin Hallsten.

Sveriges export drabbas

Den svenska exporten påverkas direkt och indirekt av handelsstörningar i omvärlden. Framför allt är det varuexporten som drabbas av tullarna och då är det industrin som påverkas allra mest, enligt rapporten.

Poängen är att när världshandeln viker så kommer de flesta länder att påverkas. Sverige kan få en liten uppväxling av tillväxten kommande år, även om prognosen fortfarande är svag, påpekar Kerstin Hallsten.

– Delvis påverkas vi av att avslutningen på 2024 var stark. Men vi hade ett väldigt svagt utgångsläge, vi var tydligt i en lågkonjunktur och den verkar bli mer utdragen, säger hon.

Så Sveriges läge framåt ser egentligen inte så mycket ljusare ut än i andra länder?

– Vi ser att årstillväxten blir väldigt svag i år för Sverige, även om den växlar upp lite. Prognoserna är oerhört osäkra och påverkas mycket av den här hackigheten som jag pratar om. Vi har haft en BNP som ligger långt under den potentiella nivån, så även om vi får en liten uppväxling så pratar vi fortfarande om en svag tillväxt.

Frågan är dock vad det är vi ser, menar Kerstin Hallsten.

– Det är svårt att bedöma effekten av tullhoten. På vissa håll kan man se att företag passar på att handla mer nu innan tullarna slår till, till exempel kan vi se en ganska stark import till USA första kvartalet för att bygga upp lager och så. Men den effekten är ju sannolikt tillfällig och kommer att avta. Det är oerhört svårtolkat, säger hon.

Företagen ser med oro på framtiden

Företagen själva känner en stor oro och osäkerhet när det gäller hur volatila de finansiella marknaderna är, enligt rapportens indikatorer.

– På det området ser det tydligt sämre ut, så det kommer ju att påverka, säger hon.

En bransch som kommer att ha en starkare utveckling är försvarsindustrin av naturliga skäl, medan andra delar av industrin kommer att ha det tuffare framöver.

”Hackigheten är det som är värst för företagen.”

Försvarsindustrin utgör dock fortfarande en liten del av den totala industrin och bidraget till investeringstillväxten är därmed begränsat, menar Erik Spector.

– Tillväxten i de totala investeringarna begränsas till 1,2 procent 2025, men väntas ta mer fart och växa med 3,6 procent 2026 när osäkerheten för den ekonomiska utvecklingen blivit mindre och räntan sänkts ytterligare, säger han.

För stål- och metallbranschen är det mycket tufft. De har haft en svag utveckling och hade en stor nedgång förra året. Och där är det ju 25-procentiga tullar som gäller i kombination med överkapacitet från Kina, konstaterar Kerstin Hallsten.

– Det kommer att vara en turbulent period under hela Trumps fyraårsperiod, vilket kommer att påverka konsumtion och investeringar. Hackigheten är det som är värst för företagen, säger hon.